När du söker asyl i Sverige måste du kunna visa att du inte kan bo i ditt hemland och att du behöver skydd. Det kallas att ha bevisbördan. Det är Migrationsverket som lyssnar på din berättelse och bedömer om du behöver skydd. För att Migrationsverket ska veta om du behöver skydd kommer de att fråga dig saker.

Det är viktigt att du förstår hur asylprocessen kommer att gå till och vad som krävs av dig för att Migrationsverket ska ha all information de behöver om dig. På den här sidan kan du läsa mer om vilken typ av frågor som Migrationsverket kommer att fråga dig och varför det frågar så. Vill du veta hur mer om hur själva processen går till kan du läsa det här.

Identitet

För att Migrationsverket ska kunna bedöma om du behöver skydd måste de veta vissa saker om dig. Därför måste de också vara säker på att du är den du säger att du är, veta din identitet. Din identitet är ditt namn, när du är född och var du kommer ifrån.

Migrationsverket och domstolarna brukar skilja på att en person har styrkt sin identitet, eller gjort den sannolik. Du kan bara styrka din identitet om du har ett giltigt hemlandspass som Migrationsverket godkänner.

För att göra din identitet sannolik kan du visa andra sorters papper för Migrationsverket. Till exempel kan du visa id-kort, födelsebevis eller skolintyg. Såna papper kallas för identitetshandlingar.

Ibland har man inte identitetshandlingar. Det kan också vara så att du har en identitetshandling som Migrationsverket inte tycker räcker för att visa vem du är. Men att du med annan bevisning, eller med din muntliga berättelse kan du ändå ha gjort sin identitet sannolik. Det betyder att Migrationsverket accepterar dina uppgifter om vem du är.

Ålder är viktigt

Din ålder är också en del av din identitet. Det är skillnad om du är under 18 år när du söker asyl. Om du är under 18 år så är du barn i Sverige och din ansökan kommer att bedömas efter de regler som gäller för barn.

Migrationsverket måste kunna tro att du är så gammal som du säger att du är. Det kallas att göra din ålder sannolik. Du behöver inte kunna bevisa exakt hur gammal du är. Det räcker med att du visar att du är under 18 år. För att visa hur gammal du är kan du till exempel visa ditt pass eller någon annan identitetshandling där det står hur gammal du är. Om du inte har något sådant papper kan du också göra din ålder sannolik med att till exempel någon intygar att du är under 18 år.

Om du är under 18 år, och söker asyl utan någon av dina föräldrar (eller någon som är din vårdnadshavare) så måste du både ha hjälp med att söka asyl, och andra praktiska saker. Barn under 18 år får nämligen inte själva lämna in en ansökan om asyl, utan din gode man eller offentliga biträde måste hjälpa dig med det.

Om du är under 18 år ställer Migrationsverket och domstolarna lägre krav på dig när du söker asyl. De ställer till exempel inte lika höga krav på att din asylberättelse ska vara lika detaljerad som en vuxens asylberättelse.

Om Migrationsverket tror att du är äldre än 18 år kommer din ansökan att prövas som en vuxen. Klicka här för att läsa mer om vad som ändras om Migrationsverket ändrar din ålder här.

Hemvist

Där du har bott kallas på juridiskt språk för din hemvist. Att Migrationsverket får veta var du har bott är viktigt. När Migrationsverket gör sin bedömning om du ska få stanna så handlar det om det är möjligt för dig att återvända och bo där du har bott. Om du inte har dokument som visar var du är född, så kommer Migrationsverket att be dig berätta för dem om var du har bott. De kan be dig berätta ganska detaljerat hur området ser ut, och vilka som bor där.

Bevisning

Bevisning kan vara en mängd olika saker. Din asylberättelse är en form av bevisning. Asylberättelsen är din berättelse om vad som har hänt dig och som gjorde att du flydde till Sverige, och vad du är rädd för skulle hända dig om du åkte tillbaka. Bevisning kan också vara skriftlig. Identitetshandlingar som visar vem du är, var du kommer ifrån och hur gammal du är, är exempel på skriftlig bevisning. Skriftlig bevisning kan också vara intyg från en skola, en organisation, eller ett läkarintyg. Om det saknas skriftlig bevisning, så blir asylberättelsen ännu viktigare.

Landinformation

Det är viktigt att din handläggare på Migrationsverket har kunskap, inte bara om hur det är i ditt land, utan också hur det är i området där du kommer ifrån. Det är också viktigt att Migrationsverket har kunskap om hur situationen är för personer med de problem som du och din familj kanske har haft. Migrationsverket måste fundera över om det är så att det är krig där du kommer ifrån, eller om det är så att det ändå kan vara farligt för dig att återvända. Information om det stället du kommer ifrån kallas landinformation och det är jätteviktigt att Migrationsverket har den senaste information om ditt hemland och den del av landet du kommer ifrån för att kunna fatta ett rätt beslut om det är farligt för dig att åka tillbaka.

Din berättelse

Även om det finns många bra rapporter om hur det är i ditt hemland, så är det du som är experten. Det är du som vet hur det är att leva där och hur det var att leva där för dig. Det är bara du som kan berätta om det som har hänt dig, och kanske din familj, som gjorde att du tvingades att lämna ditt land. Det är också du som vet om det finns några släktingar som kan hjälpa dig, eller om polisen där du kommer ifrån skulle kunna hjälpa till. Så glöm inte att du är experten!

För att Migrationsverket ska få veta hur det var för dig att leva i ditt land så är det viktigt att du berättar för Migrationsverket och ditt offentliga biträde både om vad som har hänt dig, vilka problem du och/eller din familj har haft, och om det finns en möjlighet att vända sig till myndigheter, som till exempel polisen, i ditt hemland för att få hjälp.

Individuell bedömning

Det är sällan så att alla som kommer från ett visst land har samma behov av skydd. Det kan var olika farligt i olika delar av ett land, och det är inte säkert att alla anses ha skyddsbehov även om man kommer från ett oroligt område. Det är detta som menas när Migrationsverket säger att de alltid gör en individuell bedömning. Därför är det så viktigt att du berättat om det du har varit med om, de problem du och/eller din familj har varit med om, och det som du är rädd för skulle ske om du tvingades att åka tillbaka.

Det är viktigt att en asylprocess är barnanpassad. Med det menas bland annat att handläggaren måste ta hänsyn till din ålder när hen ställer frågor till dig. Migrationsverkets personal måste tänka på vilka ord de använder och att barn kanske inte alltid känner till vilka problem som deras föräldrar har haft, eller åtminstone kanske inte varför. Beroende på din ålder kan inte heller ställas samma krav på din berättelse, som kan göras på en vuxen.

Migrationsverket gör en bedömning av just din berättelse. Om Migrationsverket tycker att du har lämnat en berättelse som verkar vara något du varit med om och hänger ihop, utan att den innehåller saker som som säger emot varandra och som stämmer med det man vet om ditt hemland, så säger de att du har lämnat uppgifter som är tillförlitliga. Alltså att man kan tro på det du säger. Efter det bedömer Migrationsverket om det finns risk att du råkar riktigt illa ut om du åker hem igen. Det kallas att du riskerar skyddsgrundande behandling. De gör också en bedömning om du skulle kunna få skydd av polisen i ditt land till exempel – eller om du behöver få skydd i Sverige.

Om Migrationsverket anser att du har lämnat olika uppgifter vid olika tillfällen, som talar emot varandra, eller om din berättelse inte stämmer med det som är känt om ditt hemland så kan de göra bedömningen att dina uppgifter inte är tillförlitliga. Om Migrationsverket inte tror på din berättelse är det inte troligt att du får skydd i Sverige.