Vem bestämmer om du får asyl?

2020-03-16 Barnens asylrättscentrum

Vilka beslutar om du ska få asyl?

I Sverige är det Migrationsverket, migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen som prövar ansökningar om asyl. När du söker asyl i Sverige kommer du först i kontakt med Migrationsverket. De är den myndighet som kommer att intervjua dig och som kommer att besluta om du ska beviljas uppehållstillstånd. Om Migrationsverket beslutar att du inte får uppehållstillstånd kan du överklaga det beslutet. Ärendet lämnas då över till migrationsdomstolen som får bestämma i ditt ärende. Om migrationsdomstolen också beslutar att du inte får uppehållstillstånd kan du överklaga en sista gång. Ärendet lämnas då över till Migrationsöverdomstolen som får bestämma en sista gång.

Migrationsverket och domstolarna måste följa lagen. Lagen som styr vem som kan få stanna i Sverige heter Utlänningslagen. I lagens olika paragrafer står vilka krav som du som söker asyl måste uppfylla för att kunna få ett uppehållstillstånd i Sverige.

När Migrationsverket och domstolarna prövar en ansökan om asyl gör de alltid något som kallas en individuell bedömning. Det betyder att de prövar vad som är särskilt i varje persons situation. Detta beror på att varje persons bakgrund och asylskäl är unika och måste därför prövas var för sig. Det kan därför hända att en person från ett land får stanna i Sverige, medan en annan person från samma land inte får stanna.

Internationella regler

Det är inte bara svenska regler som Migrationsverket och domstolarna måste följa. Det finns också andra internationella regler som de måste ta hänsyn till. Det kan till exempel handla om regler som EU har beslutat om. EU står för Europeiska Unionen och är ett samarbete mellan många länder i Europa. Sverige är medlem i EU och måste därför följa EUs regler. Det kan också handla om internationella överenskommelser från FN som många länder har skrivit under att de ska följa. FN betyder Förenta Nationerna och det är en organisation som samarbetar för fred och mänskliga rättigheter. Flyktingkonventionen, Europakonventionen och Barnkonventionen är exempel på internationella överenskommelser som FN tagit fram. Det finns andra viktiga konventioner också, men vi har valt att ta upp dessa särskilt.

Flyktingkonventionen (1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning) beskriver vem som är att anse som flykting, och vilka sociala rättigheter en flykting bör få från de länder som skrivit under konventionen och lovat att följa den.

Sedan år 1995 är Europakonventionen (den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) svensk lag. Europakonventionen tar bland annat upp rättigheter som rätten till liv, frihet och personlig säkerhet, rätten till rättvis rättegång, rätten till respekt för privat- och familjeliv och förbud mot diskriminering. Europakonventionen innehåller också ett förbud mot tortyr.

Barnkonventionen

Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter) är lag i Sverige. Barnkonventionen innehåller rättigheter som alla barn ska ha. När Migrationsverket eller andra myndigheter (som till exempel socialtjänsten) fattar beslut måste de alltid säkerställa att besluten stämmer överens med Barnkonventionen. Vissa bestämmelser (artiklar) i Barnkonventionen finns med i Utlänningslagen.

I Barnkonventionen står det till exempel att även om du inte är född i Sverige eller inte har tillstånd att bo här så har du samma rättigheter som andra barn (förbudet mot diskriminering i barnkonventionens artikel 2). Du har till exempel rätt till sjukvård och tandvård om du behöver det, och rätt att gå i skolan.

Vad som är bäst för dig ska alltid ska vara i centrum och vara något som alla myndigheter (till exempel Migrationsverket eller socialtjänsten) måste tänka på innan de fattar ett beslut som rör dig eller agerar på något sätt som påverkar dig. Detta kallas för principen om barnets bästa, och finns både som svensk lag och i artikel 3 i Barnkonventionen.

Din åsikt är viktig och du har en rätt att komma till tals. Det betyder att du har en rätt att berätta vad du känner och tycker. Det är dock ingen skyldighet, du gör det bara om du vill. Du har då en rätt att bli lyssnad på. Denna rättighet finns i svenska lag och kommer ifrån Barnkonventionen (rätten att komma till tals i artikel 12 i Barnkonventionen).

Vilket stöd kan du få?

Information om vilket stöd och vilken hjälp våra jurister kan ge.

Barnens Asylrättscentrum

Stöd och information till dig som är barn och har sökt asyl i Sverige.

Utbildningar

Information om de utbildningar och kompetensutvecklingspaket som vi erbjuder.

Share This