Vad krävs för att få dispens från krav om styrkt identitet?

2019-11-3 Chefsjuristen kommenterar, Juristerna kommenterar

Anna Lindblad

För att beviljas svenskt medborgarskap krävs att personen har styrkt sin identitet, men det finns undantag från den bestämmelsen. Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad kommenterar Migrationsöverdomstolens dom MIG 2019:18 om dispens från kravet på styrkt identitet.

Avgörandet rör en kvinna som 2005 ansökte om uppehållstillstånd på anknytning till sin dotter. I samband med ansökan visade kvinnan upp ett somaliskt pass. Av passet framgick endast att hon var född år 1942. Denna ansökan avslogs.

Kvinnan ansökte 2009 om asyl i Sverige. Hon uppgav då att hon var född den 9 mars 1946. Hon beviljades en alternativ skyddsstatusförklaring och permanent uppehållstillstånd, och hon folkbokfördes med födelsetiden hon uppgett i asylansökan.

Kvinnan ansökte därefter om medborgarskap i Sverige. Hon berättade då att födelseåret 1946 kom från uppgifter hon fått från släktingar och vänner i Somalia.

Dispens från krav om styrkt identitet krävs

Regeln om när en person ska beviljas svenskt medborgarskap efter ansökan finns i 11 § 1 lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (medborgarskapslagen). Enligt denna bestämmelse krävs att personen har styrkt sin identitet. Det finns dock ett undantag till denna bestämmelse i 12 § andra stycket medborgarskapslagen. Den bestämmelsen säger att en sökande får medges dispens från kravet på styrkt identitet om han eller hon bor i Sverige sedan minst åtta år och gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig.

Vad är identitet och vilka kan få dispens från kravet?

Vad en identitet är i migrationsrätten är en juridisk fråga där det finns väldigt många åsikter. I ärenden om svenskt medborgarskap anses identiteten, enligt praxis, bestå av sökandens namn, födelsetid och, som huvudregel, medborgarskap.

Nästa fråga är vilka som ska få dispens från kravet på styrkt identitet. Migrationsöverdomstolen hänvisar till ett förarbetsuttalande som säger att dispensen i första hand ska användas för personer som utan egen förskyllan saknar möjlighet att styrka sin identitet, t.ex. de vars hemlands statsförvaltning upphört att fungera eller för flyktingar som på grund av andra förhållanden i hemlandet saknar möjlighet att få fram handlingar.

Vad slutligen gäller själva sannolikhetsbedömningen säger förarbetena att utgångspunkten bör vara att prövningen ska ske utifrån samtliga omständigheter i ärendet och leda till en sammantagen bedömning. En omständighet som bör väga tungt när det gäller trovärdigheten beträffande uppgifterna om sökandens identitet är huruvida han eller hon stått fast vid samma uppgifter under hela vistelsen i Sverige. Är så fallet och det inte förekommer någon omständighet som talar däremot bör sökanden anses ha uppfyllt trovärdighetskravet. (prop. 1997/98:178 s. 16-17.)

Migrationsöverdomstolens dom

I målet ansågs kvinnan inte kunna styrka sin identitet eftersom hon inte kunde få godtagbara id-handlingar från Somalia. När det gällde frågan om hon gjort sin identitet sannolik kom omständigheten att hon lämnat olika uppgifter att få betydelse. Migrationsöverdomstolen ansåg dock att hon hade lämnat en godtagbar förklaring till varför hon ändrade uppgiften om födelsetid. Det var också av betydelse att hon ändrat uppgiften på eget initiativ och inte efter påpekande från någon myndighet. Vid en sammantagen bedömning hade hon gjort sin identitet sannolik och beviljades svenskt medborgarskap.

Vad betyder domen?

Domen är intressant eftersom den ger oss en tydligare bild av vad som kan ge dispens från kravet om styrkt identitet. Personer med insyns i migrationsprocesser vet att det i flyktsituationer är svårt att få med sig id-handlingar och att länder med långvariga konflikter eller svaga myndigheter kan ha svårt att producera id-handlingar som godtas av svenska myndigheter. Vi ser det därför som mycket positivt att det i dessa fall ska finnas möjlighet att ändå kunna beviljas svenskt medborgarskap med alla rättigheter och skyldigheter som det innebär.

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Utbildningar

Information om de utbildningar och kompetensutvecklings-paket som vi erbjuder. 

Share This