Vad är skillnaden på flyktingar och alternativt skyddsbehövande?

2020-05-11 Parlamentariska kommittén

I den parlamentariska utredningen diskuteras vilka regler som ska gälla för personer som söker asyl i Sverige. Som utgångspunkt är det två grupper som flytt sitt hemland som har rätt till uppehållstillstånd; flyktingar och alternativt skyddsbehövande (1). De två typerna av skyddsbehövande bedöms i vissa fall ha olika rättigheter. Den parlamentariska utredningen kommer att bedöma om det ska göras skillnad på de två typerna av skyddsbehövande när det gäller bland annat uppehållstillståndens längd, rätten till familjeåterförening och frågan om försörjningskrav.

Två typer av skyddsbehövande i juridiken

Fråga är då vad som skiljer de två grupperna åt. I media pratas ofta om flyktingar, men inom juridiken finns alltså två typer av så kallade skyddsbehövande som är flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Gränsen mellan de två är ibland otydlig. Exempelvis är det lätt att tro att samtliga personer som flytt kriget i Syrien bedömts som flyktingar, men av de ungefär 18 700 (18 685) syrier som beviljades uppehållstillstånd som skyddsbehövande år 2015 bedömdes nästan 90 % (16 712) istället vara alternativt skyddsbehövande (2). Idag är det en större andel av de som söker asyl från Syrien som bedöms som flyktingar, men kritiken visar hur svår bedömningen kan vara att göra.

Förenklat bedöms en person vara alternativt skyddsbehövande om denne lämnat sitt land och inte kan återvända på grund av en risk att ”straffas med döden eller utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning”. Det kan också vara en person som har en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av en pågående väpnad konflikt i hemlandet. Ibland är konfliktnivån så hög i ett land – exempelvis Syrien omkring 2016 – att i stort sätt alla därifrån bedöms riskera att utsättas för våld vid ett återvändande.

En flykting är förenklat någon som har lämnat sitt land och som inte kan återvända på grund av att denne riskerar förföljelse på grund av ”ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp”.

Det som en alternativt skyddsbehövande och en flykting riskerar vid ett återvändande kan alltså vara väldigt liknande konsekvenser, men där hotet mot en flykting är kopplat till någon av de olika flyktinggrunderna. Det finns alltså inte nödvändigtvis en skillnad i allvarlighetsgraden av det hot som föreligger vid ett återvändande för de två grupperna och bägge är i behov av skydd.

Det saknas goda skäl att särskilja grupperna

Asylrättscentrum bedömer att det saknas goda skäl för att särskilja de två grupperna åt. UNHCR har konstaterat att alternativt skyddsbehövande har samma humanitära behov som flyktingar (3). Det saknas bland annat stöd för att alternativt skyddsbehövandes behov av skydd generellt sätt skulle vara kortare än flyktingars, något som ibland påstås (4). Det kan här nämnas att bland de som fått asyl och som ansökte om förlängning de första tre månaderna av 2020, så beviljades 97-98% personer förlängning. Både alternativt skyddsbehövande och flyktingar får alltså generellt sätt förlängda tillstånd, och bedöms därmed ha ett kvarstående behov av skydd efter första tillståndstiden.

Vad gäller familjeåterföreningen så kan konstateras att bägge grupper generellt endast har möjlighet att återförenas med sin familj i Sverige. Det är inte heller ovanligt att familjen själva är i en mycket utsatt situation. Om personen i Sverige bedömts som alternativt skyddsbehövande på grund av ett pågående krig i hemlandet, så kan familjemedlemmarna förutsättas ha ett liknande behov av skydd. I sådana situationer blir möjligheten till familjeåterförening en laglig och trygg väg in i landet för personer med skyddsbehov.

Asylrättscentrum bedömer att flyktingar och alternativt skyddsbehövande i alla relevanta avseenden är att bedöma som lika i de frågor som behandlas i den parlamentariska utredningen och att de därmed bör behandlas lika. Detta gäller särskilt uppehållstillståndens längd och frågan om familjeåterförening, inklusive försörjningskravet.

Källor:

(1) I utlänningslagen finns en tredje grupp – övriga skyddsbehövande – som inte tillämpas i och med den tillfälliga lagen.

(2) (1973 personer bedömdes som flyktingar)

(3) Observations by the United Nations High Commissioner for Refugees Regional Representation for Northern Europe on the draft law proposal on restrictions of the possibility to obtain a residence permit in Sweden ([”Begräsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige – utkast till lagrådsremiss”, UNHCR, March 2016, p. 49

(4) Council of Europe; Realising the right to family reunification of refugees in Europe, s. 25.

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Stöd oss

Hjälp oss att kunna hjälpa fler. Donera pengar till oss i ditt eget eller någon annas namn. Ge en minnesgåva eller en julklapp. 

Share This