Uppdaterat rättsligt ställningstagande om Afghanistan

2020-06-17 Chefsjuristen kommenterar

Anna Lindblad

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om Afghanistan. Vår chefsjurist har läst ställningstagandet och beskriver här nedanför vad det innebär.

Vad säger ställningstagandet?

Liksom tidigare är förhållandena i Nangarhar och Helmand är sådana att alla och envar från dessa provinser är i behov av skydd. I provinserna Panjshir och Bamyan är det tvärtom ingen som kan anses skyddsbehövande enbart utifrån säkerhetssituationen. För övriga provinser framgår det av ställningstagandet att variationer i säkerhetsläget kan ändras med tiden och att relevant landinformation måste inhämtas för att man ska kunna göra en framåtsyftande riskbedömning i det enskilda ärendet.

Konflikten i Afghanistan är komplicerad. Ställningstagandet beskriver en relativt oförändrad konfliktsituation och det är tveksamt om en uppdatering i nuläget får några egentliga konsekvenser inför prövning i det enskilda ärendet.

Det anses fortfarande finnas interna flyktalternativ till provinshuvudstäderna Herat, Kabul och Mazar-e-Sharif. 

Barns, unga vuxnas och kvinnors situation

När det gäller barn anses barn med funktionshinder i vissa fall samt barn som riskerar att utsättas för bacha bazi och tvångsäktenskap kunna vara riskgrupper som kan utsättas för förföljelse (avsnitt 4). Ensamkommande barn med bristande tillgång till nätverk i Afghanistan och barn som riskerar att utsättas för barnarbete och våld mot barn anses kunna utsättas för annan skyddsgrundande behandling. Ensamma unga vuxna i liknande situation – som inte bedöms som flyktingar – anses som huvudregel inte kunna vara alternativt skyddsbehövande. En ung vuxen kan i vissa fall ändå anses ha ett skyddsbehov, exempelvis om denne saknar nätverk och på grund av funktionshinder inte kan kommer att klara sin vardag och försörjning.

Skäl relaterade till kvinnor i Afghanistan finns med på listan över riskprofiler. För kvinnor är internflykt inte ett relevant eller rimligt alternativ för ensamma kvinnor eller vuxna personer med särskilda behov på grund av den särskilda utsatthet de befinner sig i, när de saknar ett familjenätverk bestående av åtminstone en vuxen arbetsför man som kan anses ha förmåga att ge stöd och hjälp på internflyktsorten.

Vår analys – inga större ändringar

Det är inga större ändringar i ställningstagandet jämfört med det tidigare. Fråga uppstår därför om varför det kommer ett ställningstagande nu. Troligtvis är bakgrunden att det kom en ny landrapport från Migrationsverkets enhet Migrationsanalys tidigare i år. Det är en omfattande rapport och i sin helhet en gedigen uppdatering av säkerhetsläget i Afghanistan. Det är antagligen därför som det kommer en ny bedömning av säkerhetsläget.

Frågorna som vi har försökt och försöker att driva i fråga om Afghanistan kvarstår oförändrade. Dessa är i huvudsak följande.

Internflykt

Vi anser att Migrationsverket borde gå på UNHCR:s bedömning och inte använda Kabul som ett relevant och rimligt internflyktsalternativ.

Kvinnor

Vi ser att det görs olika bedömningar när det gäller förekomsten av ett s.k. manligt nätverk som ibland inte stämmer överens med gällande rätt.

Av 4 kap. 1 och 2 § utlänningslagen samt artikel 7 i skyddsgrundsdirektivet framgår att vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium. Ett manligt nätverk får alltså vara av betydelse i bedömningen av risken för skyddsgrundande behandling, men inte utgöra ett sådant skydd som avses i regleringen. Vi erfar att det ibland sker en sammanblandning i denna prövning i praktiken. Förekomst av manligt nätverk innebär är inte samma sak som att kvinnor inte har skyddsbehov, utan att den relevanta frågeställningen är vad det är kvinnan riskerar om hon utvisas till Afghanistan samt att man i den framåtsyftande riskbedömningen har att avgöra om det manliga nätverket i sig kan medföra risk för skyddsgrundande behandling.

Viktigt att Europadomstolens avgörande tas i beaktning

Det är också viktigt att Migrationsverket förhåller sig till Europadomstolens avgörande N mot Sverige. Avgörandet säger att försiktighet ska iakttas i förhållande till bedömningen av ett manligt nätverk i Afghanistan. Av domen framgår att kvinnor befinner sig i en särskilt utsatt situation i Afghanistan samt att kvinnor som på något sätt konfronterar vad som förväntas av en kvinna riskerar att utsättas för repressalier. I avgörandet beaktade domstolen även risken för att kvinnan skulle utsättas för våld av sitt manliga nätverk, utan att kvinnan själv hade åberopat detta (p. 34(g) och p. 56.).

När det gäller kvinnor är internflykt inte ett relevant eller rimligt alternativ för ensamma kvinnor eller vuxna personer med särskilda behov på grund av den särskilda utsatthet de befinner sig i, när de saknar ett familjenätverk bestående av åtminstone en vuxen arbetsför man som kan anses ha förmåga att ge stöd och hjälp på internflyktsorten. En angränsande fråga för prövningen i ett asylärende är hur det manliga nätverket ska bedömas i en internflyktssituation. Efter att välgrundad fruktan för förföljelse har konstaterats är det för relevansbedömningen enbart av betydelse om det finns tillgång till myndighetsskydd på andra platser än hemregionen. Av ställningstagandet framgår att det inte finns myndighetsskydd i Afghanistan. Det manliga nätverkets eventuella existens borde därför sakna betydelse för relevansbedömningen. Ett manligt nätverk har visserligen betydelse för rimlighetsbedömningen av ett internflyktalternativ, men om det inte erbjuds något effektivt myndighetsskydd på internflyktsorten är en rimlighetsbedömning av internflyktalternativet överflödig. Vi menar att det därmed inte kan bli aktuellt att kvinnor som bedöms vara flyktingar kan hänvisas till internflykt och endast i undantagsfall för kvinnor som bedöms vara alternativt eller övriga skyddsbehövande.

Barn och internflykt 

Vi erfar att bedömningarna i asylprövningen varierar stort när det gäller frågan om barn och internflykt samt vem som kan utgöra stödet till ett barn vid ett återvändande. Vi anser att barn endast i enstaka undantagsfall ska kunna hänvisas till ett internflyktsalternativ, efter en noggrann bedömning av familjens försörjningsmöjligheter och vad som får anses vara det bästa för barnet.

Upphörande av skyddsbehov och återkallelse av statusförklaring                     

Av ställningstagande framgår att en person som beviljats skyddsstatus enligt principerna i MIG 2017:6 och som är vuxen då det prövas om det tillfälliga beslutet ska förlängas i princip ska bedömas i enlighet med vad som gäller för vuxna personer. Det anges att den illabehandling som ett barn kan riskera i Afghanistan, särskilt när barnet saknar nätverk där, måste anses föreligga endast när personen är ett barn, vilket innebär att det inte längre finns något skyddsbehov. Vi menar att det alltid ska göras en sammanvägd bedömning av samtliga omständigheter som legat till grund för att personen ansetts som alternativt skyddsbehövande. Många av de ungdomar som beviljats uppehållstillstånd enligt MIG 2017:6 fick uppehållstillståndet för att de var barn, men även för att de tillhörde en utsatt grupp, en etnisk minoritet och saknade nätverk i Afghanistan. Vi anser att samtliga dessa grunder måste ha upphört för att det ska bli fråga om återkallelse av skyddsstatus. Denna fråga har nyligen beviljats prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen. 

Läs mer:

Klicka här för att läsa rapporten om manligt nätverk och kvinnors asylskäl.

Klicka här för att läsa Migrationsverkets pressmeddelande om det rättsliga ställningstagandet.

Klicka här för att läsa det rättsliga ställningstagandet i sin helhet.

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Utbildningar

Information om de utbildningar och kompetensutvecklings-paket som vi erbjuder. 

Share This