Tidpunkt för åberopande av nya skyddsskäl

2020-01-22 Chefsjuristen kommenterar

Vad innebär det att någon inte kunnat berätta om en omständighet tidigare och vilka konsekvenser kan det få i asylansökan. Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad förklarar MIG 2019:25 om tidpunkt för när skyddsskäl åberopas.

Avgörandet rör en afghansk man som ansökte om asyl i Sverige i oktober 2015. Ansökan avslogs genom ett beslut som fick laga kraft i november 2018. I januari 2019 gav mannen in en anmälan om verkställighetshinder till Migrationsverket. Skälet för anmälan var att han konverterat till kristendomen. Han gav in ett dopbevis och fotografier från dopceremonin. Migrationsverket beslutade att inte bevilja uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 18 § utlänningslagen och att inte heller ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning med stöd av 12 kap. 19 § samma lag.

Varit i Sverige för lång tid när mannen berättade om sina skyddsskäl

Mannen överklagade beslutet och gav in en skrivelse från sin doppräst. Domstolen avslog överklagandet. Domstolen ansåg att det var fråga om en ny omständighet och att denna nådde upp till det beviskrav som krävs för att en ny prövning ska beviljas – vilket är att det ska vara antagligt att det finns skyddsgrundande omständigheter. Domstolen ansåg dock att kravet på giltig ursäkt i bestämmelsen inte var uppfyllt  – det var alltså inte ursäktligt att han inte tidigare berättat om sina tankar kring trostillhörighet och den kristna tron, särskilt som han varit så länge i Sverige. Det framgick av underlaget i ärendet att mannen redan när han kom till Sverige inte längre identifierade sig offentligt som muslim.

Kunde omständigheterna kommit upp tidigare?

Frågan som Migrationsöverdomstolen skulle ta ställning till var om nya omständigheter, som kan antas utgöra bestående verkställighetshinder, skulle ha kunnat åberopas tidigare och hur den bedömningen ska göras. Migrationsöverdomstolen börjar med att konstatera att det var utrett att konvertiter kan riskera skyddsgrundande behandling i Afghanistan. Det framgår bl.a. av Europadomstolens praxis. Genom mannens berättelse om sin konversion och den skriftliga bevisningen har han gjort det antagligt att det finns ett verkställighetshinder. Det kvarstod därför att bedöma om han hade kunnat berätta om konversionen redan i asylärendet eller om han hade en giltig ursäkt för varför han inte gjort det.

Svårt att fastställa tidpunkt för personlig förändring

När det gäller frågan om mannen hade kunnat berätta om konversionen tidigare säger Migrationsöverdomstolen att det är skillnad när man objektivt kan fastställa att en händelse har inträffat och när man inte kan det. Om det till exempel inträffar ett maktövertagande i ett land går det ofta att säga en tidpunkt då personen fick eller borde fått veta vad som hänt. Om det däremot rör något som gäller den egna personen, som en konversion, går det inte att fastställa tidpunkten på samma sätt. Då får man bestämma denna tidpunkt genom andra omständigheter som hen har gjort antagliga om skyddsbehovet. Om personen har gjort antagligt att konversionen medför att hen riskerar skyddsgrundande behandling får man förutsätta att hen inte tidigare ansett att omständigheten medförde ett skyddsbehov. I ett sådant fall saknas det i allmänhet skäl att ifrågasätta tidpunkten för när sökanden ansett att skyddsbehovet har uppstått.

I detta fall hade personen berättat att han under flera år funderat över trosfrågor, att han träffade en präst vid ett antal tillfällen under hösten 2018 och detta ledde sedan fram till att han döptes i december 2018. Anmälan om verkställighetshinder gavs in till Migrationsverket i januari 2019. Migrationsöverdomstolen menar att det är rimligt att utgå ifrån att en konversion följer efter en längre process där olika överväganden i religiösa frågor bearbetas. Personen hade ingen anledning att berätta om sina religiösa överväganden innan han insett att han ville leva som kristen i hemlandet. Det kunde därför inte krävas av honom att han skulle ha berättat om sina funderingar kring sin religiösa identitet innan han visste vad dessa skulle leda fram till. Han hade själv uppgett att dopet var det avgörandet steget för honom i denna process.

Så konversionen gjorde det antagligt att det fanns ett verkställighetshinder, det fanns inte något skäl att ifrågasätta att han har fört fram den nya omständigheten så snart som möjligt i hans situation, eftersom kan inte kunnat berätta om konversionen tidigare krävdes inte någon giltig ursäkt.

Migrationsöverdomstolen upphävde därför migrationsdomstolens dom, beviljade ny prövning av frågan om uppehållstillstånd och återförvisade målet till Migrationsverket för prövning av frågan om uppehållstillstånd.

Vad innebär domen?

Detta är alltså ett avgörande som rör bestämmelsen i 12 kap. 19 § utlänningslagen. Första delen av bestämmelsen ser ut såhär:

Om ett beslut om uppehållstillstånd inte kan meddelas enligt 18 §, ska Migrationsverket ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning om utlänningen i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft åberopar sådana nya omständigheter som
1. kan antas utgöra ett bestående sådant hinder mot verkställigheten som avses i 1, 2 eller 3 §, och
2. inte kunnat åberopas av utlänningen tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare

Avgörandet tar sikte på första delen av den andra punkten – alltså vad det innebär att man inte kunnat berätta om en omständighet tidigare. Det är ett mycket viktigt klargörande. Vi har ibland upplevt att den sökande inte ”kan göra rätt” i förhållande till tidpunkten. Vissa personer anses ha berättat om sin konversion för tidigt i processen, medan andra anses ha berättat för sent. Som jag läser domen innebär den också att det inte finns en skyldighet att berätta för Migrationsverket när ett intresse uppstår för en annan religion eller när man tagit första steget i en konversionsprocess. Domen innebär istället att när det gäller saker som rör ens egen person så kan det i regel inte ifrågasättas när man känner att man kan berätta om en sådan omständighet – man berättar när man själv känner att man är redo.

Detta avgörande är en välkommen nyhet i den motsättning som finns mellan punkten 2 i denna bestämmelse och att det i både Europakonventionen och utlänningslagen finns ett absolut förbud mot avvisning och utvisning av en utlänning till ett land om det finns skälig anledning att anta att utlänningen där skulle vara i fara att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

I ett tidigare avgörande från Migrationsöverdomstolen som rör konversion (MIG 2011:29) ansåg domstolen att det var ”ägnat att förvåna” att sökanden inte nämnt sitt intresse för kristendomen tidigare. Det tolkade jag som att det var till nackdel för sökanden i det ärendet att hen inte berättat om sin konversion tidigare. Detta avgörande ser jag som en mer generös syn på när man kan förväntas redogöra för sina skäl. Det bör nog uppmärksammas att det i detta avgörande fanns muntlig och skriftlig bevisning som gav stöd till den sökandes process att konvertera. Det kan givetvis finnas situationer då bevisningen i målet medför en motsatt slutsats.

Kan domen tillämpas på andra typer av skäl?

Ja, som jag tolkar domen kan den tillämpas på andra skäl som hänför sig till den sökandes egen person, som att komma ut som homosexuell.

Innebär detta att personer som har fått avslag på sin ansökan kommer få tillstånd nu?

Det är egentligen två frågor i en.

Den första frågan är om personer som tidigare inte har beviljats ny prövning kan få det genom att hänvisa till domen. Det vågar jag inte svara på. Vi har sett många beslut från Migrationsverket då de menar att en ny dom inte kan vara en ny omständighet.

Den andra frågan om det, för det fall ny prövning beviljas, kommer att leda till ett uppehållstillstånd är mitt svar att domen i sig inte kommer att leda till det. Domen innebär inget ställningstagande till den faktiska konversionen och om den är genuin, utan där kommer en sedvanlig prövning ske enligt den metod som Migrationsöverdomstolen redogjort för i sitt avgörande MIG 2011:29.

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Utbildningar

Information om de utbildningar och kompetensutvecklings-paket som vi erbjuder. 

Share This