Ställning som varaktigt bosatt i Sverige (VABO)

2019-11-19 Chefsjuristen kommenterar

Anna Lindblad

Vi får just nu allt fler frågor om vad som gäller för personer som har fått ställning som varaktigt bosatta. Vår chefsjurist Anna Lindblad reder ut begreppen.

Den tillfälliga lagen på migrationsområdet säger att man bara kan få permanent uppehållstillstånd om man kan försörja sig själv genom ett arbete. Detta arbete måste vara minst två år eller en fast anställning.

Vad inte alla känner till är att det finns en till möjlighet att få permanent uppehållstillstånd. Om du har vistats i Sverige med tillstånd i fem år kan du ansöka om ställning som varaktigt bosatt. Om du har status som skyddsbehövande räknas tiden in från det att du ansökte om asyl.

Även för dessa tillstånd krävs att du kan försörja dig själv, men reglerna är enklare och beloppet är lägre.

Vad är VABO?

Reglerna för varaktigt bosatta (VABO) och deras familjemedlemmar finns i:

– Ett EU-direktiv som heter Rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (direktivet) och

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU av den 11 maj 2011 om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även personer som beviljats internationellt skydd (ändringsdirektivet).

– De bestämmelser som har genomförts i svensk rätt och finns framför allt i kapitel 5 a utlänningslagen.

Syftet med direktivet är att personer som kommer från länder utanför EU och som har vistats lagligen i en medlemsstat under en viss tid ska kunna få en särskild rättslig ställning med rättigheter som är så lika en EU-medborgares som möjligt.

Varför är det viktigt att känna till reglerna om VABO?

Vi börjar med en viktig utgångspunkt. Personer kan få ställning som VABO i ett annat EU-land, därefter flytta till Sverige och få ett EU-uppehållstillståndskort. Det är inte den situationen som denna text behandlar. Denna text gäller personer som har uppehållstillstånd i Sverige och som ansöker om ställning som VABO. Genom ändringar i dessa regler de senaste åren har VABO kommit att bli ett intressant alternativ för de som vill få ett permanent uppehållstillstånd.

Vad gäller för att få ett permanent uppehållstillstånd som VABO?

Tidigare gällde att man skulle ha permanent uppehållstillstånd för att få ställning som VABO. Detta ändrades 2017, nu kan tillfälliga tillstånd ligga till grund för ställning som VABO.

5 a kap. 1 § första stycket utlänningslagen säger att ställningen ska beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd.

5 a kap. 2 § utlänningslagen säger att sökanden fullt ut ska kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda.

5 kap. 2 b § utlänningslagen säger att samtidigt som en person beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska personen beviljas permanent uppehållstillstånd (PUT).

När en person får ställning som VABO ska medlemsstaten också utfärda ett EU-uppehållstillståndskort för personen. Tillståndet ska gälla i minst fem år och kunna förnyas. Sverige har valt en giltighetstid på fem år. Den som beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige kommer alltså både att få ett PUT och ett EU-uppehållstillståndskort.

EU-uppehållstillståndskortet är främst till för om personen vill flytta till ett annat medlemsland.

Kan alla typer av tillstånd ligga till grund för att man får ställning som VABO?

Som framgår ovan krävdes det tidigare ett permanent uppehållstillstånd för att få VABO. Nu går det bra med ett tillfälligt tillstånd som grund för VABO.

Det var först genom ändringsdirektivet som även personer med flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring kan beviljas status som VABO. För dessa räknas även tiden mellan den dag då ansökan om asyl eller ansökan om ny prövning gavs in och den dag då asyl beviljades. Jag tolkar det som att det är den ansökan som har lett till uppehållstillståndet som gäller. Om man har sökt flera gånger är det därmed från den sista ansökan som tiden räknas.

För övriga tillstånd krävs att vistelsen måste vara av varaktig karaktär.

Kommer de som har uppehållstillstånd för gymnasiestudier få räkna in den tiden för att ansöka om status som VABO?

Ja, där skulle jag säga att rättsläget är oklart. En ställning som VABO får inte beviljas någon där vistelsen i Sverige inte är av varaktig karaktär. Det som talar mot att gymnasietillstånden skulle omfattas är att vanliga studerandetillstånd, t.ex. för att man läser på en högskola – inte omfattas. Det som talar för att de omfattas är att hela syftet med gymnasielagen var att ge ungdomar möjlighet till etablering i Sverige med gymnasiestudier och arbetstillstånd.

Hur beräknas försörjningskravet?

Jag känner inte till så mycket skrivet om detta i svensk migrationsrätt, men det finns ett förarbetsuttalande i  proposition 2005/06:77 som kan fungera som vägledning. Där står det, grovt förenklat att:

– man ska inte använda det sociala bidragssystemet,

– det är ok att räkna in förmåner som utgår oberoende av någons ekonomiska förmåga, som barnbidrag,

– man ska bedöma riskerna för att personen kommer behöva försörjningsstöd, man gör en framåtsyftande bedömning av långsiktiga försörjningsförmågan,

– om personens partner har inkomster kan de räknas med,

– tillgångarna är tillräckliga om de är som nivån för att få socialbidrag plus utgifter för boende, försäkringar, månadskort för resor m.m.

Kan de som får ställning som varaktigt bosatt ta hit sin familj?

Om du får ett permanent uppehållstillstånd som VABO får du det enligt utlänningslagens bestämmelser och kan vara anknytningsperson.

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Utbildningar

Information om de utbildningar och kompetensutvecklings-paket som vi erbjuder. 

Share This