Innan Migrationsverket kan gå vidare och börja handlägga din asylansökan måste det bedöma om det är Sverige eller något annat land som ska ansvara över ansökan. Som asylsökande har du inte rätt att själva bestämma i vilket land din ansökan om asyl ska prövas.
Länderna i den Europeiska unionen (EU) och Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz har undertecknat en överenskommelse som heter Dublinförordningen och gäller som en lag i Sverige. Dublinförordningen bestämmer vilket land som ska ansvara för din ansökan om asyl. De länder som skrivit under förordningen brukar kallas för Dublinländer.
Varför tar Migrationsverket dina fingeravtryck?
Om du är över 14 år kommer Migrationsverket att ta dina fingeravtryck för att kontrollera om du varit i något annat Dublinland. Migrationsverket tittar då i en databas som heter Eurodac. Alla länder som skrivit under Dublinförordningen kan titta i denna databas och se om du ansökt om asyl eller befunnit dig i något annat Dublinland. Migrationsverket kontrollerar även om dina fingeravtryck finns i en databas som heter VIS som alla Dublinländer också kan titta i. Om du har fått ett visum att åka in något EU-land, t.ex. för att besöka släktingar, syns det i denna databas. Om det finns andra bevis för att du varit i eller rest in i något annat Dublinland kan det också leda till att Migrationsverket anser att du ska åka tillbaka till det landet och få din ansökan om asyl prövad där istället.
Här är några exempel på situationer då Migrationsverket kan bestämma att din ansökan om asyl ska prövas i ett annat land i EU:
- Om du har ansökt om asyl och fått din ansökan prövad i ett annat Dublinland
- Om du har ett uppehållstillstånd i ett annat Dublinland
- Om du har haft ett visum i ett annat Dublinland, till exempel för turistbesök eller för att besöka släktingar
- Om du rest in i ett Dublinland utan tillstånd att göra det
Kommunicering – information om att ett annat land ansvarar över er ansökan
Innan Migrationsverket beslutar om ett annat land är ansvarigt för din asylansökan så kommer de att kalla dig på ett samtal som kallas för kommunicering. Under detta samtal kommer Migrationsverkets personal ge dig information om att ett annat Dublinland kan komma att bli ansvarigt för din ansökan. Du kommer att få möjlighet att berätta om eventuella skäl mot att ett annat land än Sverige ska pröva din ansökan om asyl. Sådana skäl kan vara att du har familjemedlemmar i Sverige som är beroende av din omvårdnad, att någon i er familj är mycket sjuk och att det skulle vara humanitärt stötande att sända er till det andra Dublinlandet. Du kommer inte få möjlighet att berätta om varför du ansöker om asyl, utan samtalet rör bara frågan om vilket land som ska pröva din ansökan om asyl.
Om Migrationsverket handlägger ett ärende enligt Dublinförordningen brukar ärendet i vardagligt tal kallas för ett ”Dublinärende.” Ärendet handläggs då på en enhet hos Migrationsverket som heter Dublinenheten. Du har inte rätt till ett offentligt biträde som betalas av Migrationsverket men du har självklart rätt att ta hjälp av en egen jurist eller advokat i ditt ärende.
Rätten att få sammanföras med din familj
Om du och din familj har splittrats, till exempel under flykten från ert hemland, och befinner er i olika Dublinländer kan ni begära att få återförenas enligt Dublinförordningen. Om du har familjemedlemmar i något annat Dublinland är det viktigt att du så tidigt som möjligt berättar för myndigheterna att ni vill återförenas. Familjemedlemmen som vill komma till Sverige ska då så snart som möjligt kontakta myndigheterna och i skrift om det är en vuxen skriva att hen vill återförenas med dig.
Din familj har rätt att återförenas/få er ansökan om asyl prövad i samma land (till exempel i Sverige) om:
- en medlem i din närmaste familj (hustru, man och minderåriga barn) tidigare fått uppehållstillstånd i Sverige, eller lämnat in en ansökan om asyl och väntar på besked.
- flera i din närmaste familj lämnar in en ansökan om asyl samtidigt eller nära i tid och de flesta i din familj har ansökt om asyl i Sverige.
- flera familjemedlemmar har ansökt om asyl i olika Dublinländer och den äldste i familjen befinner sig i Sverige.
När kan Sverige pröva er ansökan trots att ett annat Dublinland är ansvarigt för er ansökan?
Om Dublinförordningen säger att ett annat land än Sverige ska pröva din ansökan om asyl kan Sverige ändå besluta att pröva din ansökan här i Sverige. Om Migrationsverket anser att det finns starka humanitära skäl att inte skicka dig till ett annat Dublinland kan de besluta att pröva din ansökan i Sverige istället. Det kan till exempel röra sig om att någon i din familj är väldigt sjuk och en resa skulle kunna innebära fara för din familjemedlems liv. Det kan också röra sig om att villkoren och situationen för dig som asylsökande i det landet du ska skickas till bedöms vara så dåliga att du inte kan skickas dit. Ett exempel är att Sverige inte skickar några asylsökande till Grekland då Europadomstolen sagt att situationen för asylsökande är så pass svår där att ingen ska skicka tillbaka dit.
Om Migrationsverket bestämmer att ett annat land ska pröva er asylansökan
Om Migrationsverket anser att ett annat Dublinland är ansvarig för din asylansökan och det inte finns några skäl att ändå pröva ansökan i Sverige ska Migrationsverket ställa en förfrågan till det landet inom tre månader från det att du ansökte om asyl i Sverige. Migrationsverket frågar det andra landet om de kan ta emot dig och pröva din ansökan om asyl. Det andra landet ska ge ett svar senast två månader efter att de fått frågan. Om de svarar ja är det landet ansvarig över er ansökan. Om de inte svarar kommer de automatiskt ändå att bli ansvariga för din ansökan. Sverige måste då senast sex månader efter att det andra landet blivit ansvarig för din ansökan skicka dig till det landet. Tiden som Migrationsverket har på sig att skicka dig till det andra landet kan förlängas under vissa omständigheter. Tiden som ett Dublinbeslut gäller kan dock som längst vara 18 månader.
Tidsfristen räknas från och med att det andra Dublinlandet accepterade att pröva din ansökan om asyl. Men om du överklagar Dublinbeslutet räknas istället tiden från då att migrationsdomstolen meddelat dom i ert Dublinärende. Om ni överklagar till Migrationsöverdomstolen räknas fristen från den dag då de meddelar dom.
Att överklaga ett Dublinbeslut
Om du inte är nöjda med ett Dublinbeslut kan du överklaga beslutet till migrationsdomstolen. Domstolen bedömer då bara frågan om vilket land som ska pröva din ansökan om asyl. För att inte bli utvisade under tiden som du väntar på domstolens besked måste Migrationsverket eller domstolen säga att resan ska stoppas under handläggningstiden hos domstolen. Det kallas att utvisningen inhiberas. Om migrationsdomstolen också anser att ett annat Dublinland är ansvarig över er ansökan om asyl kan du överklaga till Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolen är den sista domstolen (instansen) som det går att överklaga till. För att Migrationsöverdomstolen ska titta på ett ärende måste de ge ett prövningstillstånd.
Klicka här för att läsa om vad du kan förbereda inför asylutredningen.
