Den 22 juni 2021 röstar riksdagen om Sveriges nya migrationslagstiftning. I oktober skickades betänkandet ”En långsiktigt hållbar migrationspolitik” ut på remiss, och i december de kompletterande förslagen. Betänkandet och de kompletterande förslagen har efter remissrundorna satts samman till en proposition. I maj kom socialförsäkringsutskottets promemoria om försörjningskrav för anhöriginvandring. Asylrättscentrum har svarat på de tidigare remisserna och här kan du läsa en sammanfattning av svaret på socialförsäkringsutskottets promemorian.
Vissa undantag från försörjningskrav vid anhöriginvandring
Enligt förslaget ska inte alternativt skyddsbehövande kunna nyttja tremånadersfristen från försörjningskravet vid anhöriginvandring. Asylrättscentrum har analyserat skillnaden i skyddsbehov mellan alternativt skyddsbehövande och flyktingar. Vi anser att flyktingar och alternativt skyddsbehövande i alla relevanta avseenden är att bedöma som lika vad gäller rätten till familjeliv. Vi ställer oss kritiska till den negativa särbehandlingen av alternativt skyddsbehövande som förevarande förslag skulle innebära. Det är en grundläggande juridisk princip att lika fall ska behandlas lika, och det saknas godtagbara skäl för att skilja mellan de aktuella grupperna.
Undantag från försörjningskrav vid synnerliga skäl
I promemorian föreslås att det – precis som i betänkandet från migrationskommittén – ska föreligga synnerliga skäl för att undantas försörjningskravet. I regeringens proposition föreslås att det ska vara tillräckligt med ”särskilda” skäl, något som ändrades på förslag från flera remissinstanser Vi anser att utskottets förslag om synnerliga skäl för att undantas från försörjningskravet är för snävt och riskerar att stänga ute personer som enligt förarbetena är tänkta att undantas kravet.
Ang. beräkningen av tremånadersfristen för kvotflyktingar
Regeringen föreslår att ändra hur tremånadersfristen för att undantas från försörjningskravet vid ansökan om uppehållstillstånd på anknytning beräknas för kvotflyktingar. Regeringens förslag är att beräkna fristen från inresedatum, medan utskottet föreslår att det ska räknas från att personen beviljas uppehållstillstånd.
Asylrättscentrum bedömer att förslaget att räkna kvotflyktingars frist från inresedatum möjliggör för likabehandling. Detta, då deras möjlighet att söka familjeåterförening i enlighet med undantaget möjliggörs först vid ankomst. Idag räknas deras tidsfrist från när de fortsatt är utanför landet, i enlighet med utskottets förslag, vilket gör att kvotflyktingar hamnar i en sämre ställning än personer som beviljats uppehållstillstånd och flyktingstatus i Sverige.
Särskilt om förtydligandet avseende väl etablerade förhållanden
I regeringens förslag förtydligas vilka situationer som det ska anses stå klart att ett förhållande är väl etablerat för anknytning ska vara möjlig. Det stycket föreslår utskottet ta bort. Asylrättscentrum anser att det finns goda skäl att i så stor utsträckning som möjligt underlätta för en enhetlig tillämpning av bestämmelserna. Vi bedömer att regeringens förslag bidrar till tydlighet och förutsebarhet och ser därför inga skäl att ta bort förtydligandet. Det kan noteras att lydelsen i regeringens förslag överensstämmer med den som Lagrådet lämnade i sitt yttrande över förslaget.
Klicka här för att läsa hela remissvaret.
Tidigare remissvar
Klicka här för att läsa remissvaret till betänkandet.
Klicka här för att läsa remissvaret till de kompletteringarande förslagen.
