Prövning av säker resväg

2019-09-10 Chefsjuristen kommenterar

När och hur ska frågan om det finns en säker resväg till en asylsökandes hemort prövas?  Migrationsöverdomstolen meddelade den 2 september 2019 dom i ett mål som ger vägledning i frågan. Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad kommenterar domen.

Målet rörde en man som är hazar och kommer från byn Yalmara i provinsen Balkh. Både Migrationsverket och migrationsdomstolen bedömde att mannens asylskäl inte var sådana att mannen kunde anses ha ett skyddsbehov. Migrationsverket konstaterade att resvägen till hemorten inte innebar att mannen riskerade förföljelse. Migrationsdomstolen ansåg att det inte kommit fram uppgifter som gjorde det sannolikt att det inte fanns en säker resväg för mannen till hemorten. Den 2 september 2019 meddelade Migrationsöverdomstolen sin dom i målet.

Prövningen som en del av bedömningen av skyddsbehov

Migrationsöverdomstolen konstaterar att det som en del av bedömningen av en asylsökandes skyddsbehov ska göras en prövning av om det finns en säker resväg för denne till hemorten. Man hänvisar bl.a. till avgöranden från Europadomstolen och från den brittiska övre tribunalen för flykting- och immigrationsmål.

I domen ger Migrationsöverdomstolen vägledning i vilka omständigheter som krävs för att säker resväg ska prövas. Man säger att frågan om sökanden kan göra resan tillbaka utan att riskera skyddsgrundande behandling kan vara aktuell då en asylsökande inte bedöms riskera någon illabehandling på hemorten eller i hemlandet i övrigt. Domen säger även att frågan om resväg kräver en noggrann prövning om den asylsökande ska åka till ett land där det pågår strider eller säkerhetsläget av andra skäl är allvarligt. Det gäller i synnerhet om säkerhetssituationen varierar mellan olika delar av landet.

Prövning utifrån individuella omständigheter

Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska, som en del av prövningen av skyddsbehovet, ta ställning till om sökanden kan ta sig till platsen dit verkställighet är tänkt att ske, utan att denne på vägen dit riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling. Prövningen ska göras med hänsyn till vad den enskilde utifrån sina individuella omständigheter riskerar under resan. Den prövningen ska utgå ifrån aktuell och relevant landinformation.

Individuella faktorer som måste beaktas är exempelvis om det är fråga om en man, en kvinna med eller utan barn, om det rör sig om en äldre eller yngre person, eventuella språksvårigheter, funktionshinder eller annat som kan försvåra resandet och om denne tillhör en särskilt utsatt grupp. Faktorer som särskilt har lyfts fram i internationell praxis är exempelvis vilken aktör som kontrollerar de områden som resan ska gå igenom, om det finns vägspärrar som måste passeras samt vilket våld som förekommer vid vägar, broar, tågstationer och flygplatser som ska användas av den sökande.

Prövningen kan leda till skyddsstatus

Om resvägen inte bedöms som säker kan det leda till att personen är flykting eller alternativt skyddsbehövande. Migrationsöverdomstolen betonar att det är fråga om en skyddsbehovsbedömning, inte en prövning av om det finns eventuella praktiska hinder på resvägen mot att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning.

Migrationsöverdomstolen konstaterar även att det är den sökande som initialt ska göra sannolikt att denne riskerar skyddsgrundande behandling på resvägen. Migrationsverket och migrationsdomstolarna är dock skyldiga att se till att ärendet eller målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Som exempel på vad utredningsansvaret innebär nämns att det ska finnas tillgång till aktuell och relevant landinformation. Det nämns även att migrationsdomstolarna kan fullgöra utredningsskyldigheten genom att exempelvis ge parterna anvisningar om vilken utredning som krävs. Migrationsöverdomstolen ansåg att varken Migrationsverket eller migrationsdomstolen hade uppfyllt sin utredningsskyldighet och målet återförvisades till Migrationsverket för ny prövning.

Vad betyder domen?

Förväntningarna på avgörandet var höga av flera anledningar. Våra jurister har upprepade gånger försökt få prövningstillstånd i just den rättsfrågan. Det är en fråga som blir aktuell i många asylärenden och vår erfarenhet är att bedömningarna har sett olika ut – i en del fall har man inte ens bedömt frågan om säker resväg trots att det varit fråga om länder som Afghanistan och Somalia. Det är mycket välkommet med en dom som så tydligt pekar på utredningsansvaret och prövningen av frågan om säker resväg.

Migrationsöverdomstolen ser återigen anledning att uppmärksamma att det visserligen är den sökande som har bevisbördan för sitt skyddsbehov, men att myndigheten och domstolen har en utredningsskyldighet. Som i flera tidigare avgöranden understryker domstolen att utredningsskyldigheten är särskilt långtgående i ärenden där det kan finnas ett skyddsbehov. Det är likaså bra att domen är så tydlig och att det ges uttryckliga exempel på individuella omständigheter som måste beaktas.

Domen innebär förhoppningsvis att vi inte kommer att se fler beslut och domar där frågan om säker resväg bedöms som ett praktiskt hinder för verkställighet istället för en del av skyddsbedömningen. Den visar också hur viktigt det är för oss som är ombud i liknande mål att argumentera utförligt för hur säkerhetssituationen är på resvägen till hemorten med stöd av aktuell landinformation.

Läs hela domen här.

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Utbildningar

Information om de utbildningar och kompetensutvecklings-paket som vi erbjuder. 

Share This