Öppna portar och stängda gränser

2020-05-26 Europaprojektet, Publikationer

– En rapport om EU, covid-19 och utvecklingen inom arbetet med EU:s gemensamma asylsystem

Våren 2020 har på många sätt varit en omskakande period då coronakrisen på ett genomgripande sätt påverkat världen. Från ett migrationsperspektiv har pandemin lett till att länder stänger sina gränser och att möjligheten för människor att kunna söka asyl begränsats. I en ny rapport ger Asylrättscentrums jurist Sara Jonsson en uppdatering av nuläget inom arbetet med CEAS, flyktingsituationen i Europa och vilka konsekvenser covid-19 fått för människors möjlighet att söka asyl i EU.

Turkiet ”öppnar portarna” till Europa

I slutet av februari 2020 eskalerade den våldsamma situationen i Idlib-provinsen i Syrien på nytt. Upp emot en miljon människor tvingades på flykt inom de norra delarna av Syrien. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan förklarade då – så som han så många gånger tidigare hade hotat med – att han hade öppnat portarna till Europa. Tusentals desperata men förhoppningsfulla asylsökande tog sig då mot den turkisk-grekiska gränsen i hopp om att kunna söka asyl i EU. Gränsen var dock hårt bevakad, och visade sig nu vara stängd.

Den 1 mars 2020 meddelade Grekland att asylrätten hade suspenderats i en månad. Ylva Johansson, ansvarig kommissionär för bland annat migrationsfrågor, gjorde två saker klart: EU har både en rätt och en skyldighet att skydda sina gränser men asylrätten måste respekteras. Den 1 april 2020 började Grekland återigen att registerna asylansökningar. President Erdogan har enligt uppgift anmodat asylsökande att lämna gränsområdet. Samtidigt finns uppgifter om att Turkiet fortsätter uppmana migranter att ta sig mot kusten för att ta sig vidare mot Grekland med båt.

Coronakrisens konsekvenser – stängda gränser

Den 17 mars höll Europeiska rådets medlemmar en andra videokonferens om Coronakrisen. EU:s medlemsländer kom då bland annat överens om att varje medlemsland inför tillfälligt stopp för icke nödvändiga resor från länder utanför EU/EES. De åtgärder som införts på EU-nivå för att hantera Coronakrisen får stora konsekvenser för tredjelandspersoner som vill resa in till EU, exempelvis för att ansöka om internationellt skydd eller för att återförenas med eller besöka familjemedlemmar. Antalet asylsökande – i både EU och Sverige – har minskat dramatiskt sedan inreseförbudet trädde i kraft. Det har därtill florerat oroväckande uppgifter om att exempelvis rätten att få sin asylansökan registrerad inom föreskriven tid, adekvata mottagningsvillkor och muntlig utredning åsidosätts i vissa medlemsstater. Det finns också uppgifter om att asylsökande personer riskerar att utsättas för smitta på grund av att de befinner sig i överfulla mottagningsanläggningar eller i trånga utrymmen såsom förvar.

Kommissionen har kommit med en vägledning om genomförandet av relevanta EU-bestämmelser på området asyl- och återvändandeförfaranden samt om vidarebosättning med anledning av covid-19. Vägledningen syftar till att illustrera hur kontinuitet på bästa sätt kan säkerställas i tillämpningen av gemensamma bestämmelser på asyl- och migrationsområdet, samtidigt som människors hälsa och grundläggande rättigheter enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna skyddas. På asylområdet understryker vägledningen att även om förseningar uppstår så måste tredjelandsmedborgare få möjlighet att lämna in och få sin asylansökan registrerad av myndigheterna.

Coronaviruset sprids i flyktinglägren

Coronakrisen har också satt ljuset på, och förstärkt, den svåra situation som asylsökande personer i de grekiska flyktinglägrena befinner sig i. Den undermåliga tillvaron för migranter i den grekiska ö-världen har under flera års tid beskrivits som en humanitär katastrof av människorättsorganisationer. Coronaviruset har börjat få spridning bland asylsökande i Grekland. Grekland har av EU-kommissionen uppmanats, och påbörjat arbetet med, att sätta asylsökande som tillhör riskgrupperna i säkerhet. EU-kommissionen vädjade också i början av mars 2020 till EU:s medlemsstater att visa solidaritet med Grekland, bland annat genom att på frivillig basis ta emot minst 1600 ensamkommande barn. Minst tio länder har i skrivandets stund hörsammat kommissionens vädjan och erbjudit sig att ta emot asylsökande barn. Omfördelningen påbörjades de facto den 16 april 2020 då tolv ensamkommande barn fick resa till Luxemburg. Sverige har hittills valt att inte delta i omfördelningen.

Arbetet med CEAS försenas

Den nya pakten skulle ursprungligen ha presenterats redan i mars eller april i år, men datum för lanseringen har skjutits fram med anledning av Coronakrisen. Ylva Johansson har dock meddelat att förslaget är i det närmaste färdigt och att det är angeläget att det kan presenteras inom kort.

I dagsläget vet vi alltså inte hur EU:s asylsystem kommer att se ut i framtiden. Mot bakgrund av de stora meningsskiljaktigheter som föreligger mellan medlemsstaterna – inte minst gällande hur tvingande den nya lagstiftningen ska vara – kan vi nog förvänta oss fortsatt långa och svåra förhandlingar om den pakt som kommissionen ämnar presentera. Asylrättscentrums inställning är att frågan om EU:s gemensamma ansvarstagande för att värna asylrätten är och förblir en ödesfråga både för unionen och för de människor som söker sin tillflykt undan krig och förföljelse här.

Klicka här för att läsa hela rapporten.

Rapporten är en del av Asylrättscentrums Europaprojekt som finansieras av postkodsstiftelsen. Klicka här för att läsa mer om Europaprojektet.

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Stöd oss

Donera pengar till oss i ditt eget eller någon annas namn. Ge en minnesgåva eller en julklapp. 

Share This