AIDA, Asylum information database, publicerar årligen rapporter om utvecklingen inom asylmottagande i 23 olika länder. Asylrättscentrum skriver den årliga rapporten om Sverige. Sammanställningen av statistik för 2020 visar på minskat ett antal asylansökningar under 2020 och att även beviljandefrekvensen för asylansökningarna har minskat. I granskningen ser vi att COVID-19 har haft stor påverkan på asylmottagandet. Rapporten beskriver även den migrationspolitiska utvecklingen i Sverige.
Minskat asylansökningar och COVID-19 påverkan på asylprocessen
Totalt ansökte 12 991 personer om asyl i Sverige under år 2020, vilket innebär en minskning av ansökningarna med 41% jämfört med år 2019 då siffran var 21 984. Under hela 2020 fanns möjligheten att ansöka om asyl, men pandemin hade en påverkan på själva asylprocessen genom att asylutredningar sköts upp eller genomfördes via videokonferenser. Den genomsnittliga längden på asylprocessen (för alla olika spår) ökade från 288 dagar 2019 till ett genomsnitt på 302 dagar 2020.
Minskad beviljandefrekvens
Beviljandefrekvensen minskade avsevärt jämfört med tidigare år, från 39,7% 2019 till 29% 2020. Om vi enbart ser på beviljandefrekvensen för syrier så har den minskade från 97% 2019 till 76% 2020. Det är en följd av en förändring i Migrationsverkets bedömning av situationen i landet som Asylrättscentrum skrivit om tidigare. Andra nationaliteter som påverkas av en betydande minskning av beviljandefrekvens inkluderar eritreaner, somalier och iranier.
Barnkonventionen blev svensk lag
När det gäller barn implementerades barnkonventionen slutligen i svensk lag den 1 januari 2020. Ett viktigt beslut meddelades också av Migrationsöverdomstolen som i december 2020 drog slutsatsen att en utvisning av ett 14-årigt barn som är född och uppvuxen i Sverige är oproportionerlig med tanke på hennes anknytning och band till landet.
COVID-19s effekter på mottagningssystem och förvaren
Under 2020 rapporterades inga problem med hemlöshet eller fattigdom under asylprocessen. Det totala antalet asylsökande som registrerats i mottagningssystemet minskade avsevärt från 40 312 år 2019 till 31 634 i slutet av 2020.
Även antalet utlänningar som hålls i förvar (dvs. som alltså inte strikt hänvisar till asylsökande) med hälften från 4 144 år 2019 till 2 528 år 2020. Detta beror på åtgärder som gjorts för att på kunna upprätthålla de restriktioner som gällde under COVID-19 och att det inte var möjligt att utföra utvisningar på grund av reserestriktioner. Ändå lyfte civilsamhällets organisationer och förvarstagna problem med just överbefolkning i förvaren, att det inte var möjligt att hålla avstånd mellan förvarstagna och brister i möjlighet att följa hygienrutinerna. Migrationsdomstolen utfärdade också flera avgöranden som minskade omfattningen av förvarstagande av asylsökande, i linje med mottagandedirektivet.
Parlamentariska kommittén och den nya migrationspolitiken
I rapporten skriver vi även om de förslag som presenterades av den parlamentariska kommittén. Asylrättscentrum har följt frågan och skrivit flertalet analyser och publicerat poddar om förslagen.
