Ny FN-kritik mot Sverige

2021-11-10 Aktuellt, Juristerna kommenterar

Kommittén för funktionsnedsattas rättigheter (CRPD) har åter kritiserat Sverige i ett ärende om utvisning. Även denna gång gäller kritiken Sveriges bedömning av psykisk ohälsa i asylprocessen. Detta är andra gången inom loppet av ett år som CRPD kritiserar Sverige efter ett klagomål från Asylrättscentrums jurister. Första ärendet beskriver vi i ett avsnitt av podden Människor & Migration, klicka här för att lyssna.

Vad handlar ärendet i CRPD om?

Ärendet gäller en man från Afghanistan. Mannen lider bland annat av posttraumatiskt stressyndrom och paranoid schizofreni. Läkare har bedömt att hans tillstånd är livshotande på grund av risk för självmord. Svenska myndigheter bedömde däremot självmordsrisken som mindre allvarlig då den ansågs vara kopplad till besvikelse i asylprocessen. Myndigheterna menade även att mannen kunde få vård i Afghanistan och hänvisade bland annat till landinformation som tydde på att det fanns psykiatriska kliniker i landet.

Vad var CRPDs bedömning?

CRPD ansåg inte att Sverige tillräckligt noga hade utrett om mannen faktiskt kunde få tillgång till vård i Afghanistan. Kommittén ansåg att den psykiatriska vården i Afghanistan har stora brister. Kritiken från FN-kommittén handlar alltså delvis om att svenska myndigheter inte har visat att vård i praktiken gick att få för mannens livshotande hälsotillstånd.

En annan viktig del i den kritik som CRPD riktar mot Sverige berör bedömning av allvaret i mannens hälsotillstånd. Kommittén ansåg att svenska myndigheters bedömning att självmordsrisken var kopplad till asylprocessen hade fått för stor betydelse i den svenska processen.

Asylrättscentrums jurist Linnea Midtsian drev tillsammans med dåvarande kollegan Sofia Rönnow Pessah ärendet i CRPD.

Vad betyder avgörandet för svensk migrationsrätt?

CRPD klargör i avgörandet att myndigheter har ett stort ansvar att utreda den faktiska tillgången till vård för personer med allvarliga hälsotillstånd. Kommittén hänvisar bland annat till Europadomstolens avgörande Paposhvili mot Belgien. Det avgörandet slår fast att om den enskilde har bevisat att hälsotillståndet är tillräckligt allvarligt så är det myndigheternas ansvar att utreda om vård faktiskt finns i det land dit utvisning ska ske. Bevisbördan går alltså över från den enskilde till myndigheterna. Att CRPD bekräftar detta är betydelsefullt. Asylrättscentrum anser att principen om myndigheternas utredningsskyldighet hittills inte har fått ett tillräckligt stort genomslag i enskilda asylärenden.

Det är också viktigt att CRPD klargör att det vid bedömningen av självmordsrisk inte ska fästas alltför stor vikt vid om ett psykiskt hälsotillstånd har försämrats under en asylprocess. Här har Asylrättscentrum sett att ett gammalt avgörande från Migrationsöverdomstolen, MIG 2007:35, har tolkats på ett sätt som Asylrättscentrums jurister inte har ansett vara förenligt med senare internationell praxis. Vi är glada att se att CRPD nu bekräftar vår ståndpunkt.

Andra gången inom ett år som Sverige får kritik av CRPD

Det är andra gången inom loppet av ett år som CRPD riktar kritik mot Sverige i ett ärende drivet av Asylrättscentrums jurister. För ett år sedan riktade CRPD kritik mot Sverige i ärendet N.L. mot Sverige (CRPD/23/D/60/2019). Det ärendet gällde en irakisk kvinna som led av allvarlig psykisk och fysisk ohälsa. Även i det ärendet framkom risk för självmord. Svenska myndigheter hade i det ärendet inte utrett tillgången till vård i hemlandet, eftersom de ansåg att hälsotillståndet inte var tillräckligt allvarligt. CRPD ansåg däremot att kvinnans hälsotillstånd var så allvarligt att svenska myndigheter borde ha utrett om hon kunde få tillgång till vård i Irak. Även detta ärende drevs av Asylrättscentrums jurist Linnea Midtsian.

Att CRPD för andra gången på kort tid kritiserar Sverige för hanteringen i likartade ärenden visar att svensk praxis gällande allvarliga hälsotillstånd inte är förenlig med internationell praxis. I det första ärendet fick svenska myndigheter kritik för att de inte utrett tillgång till vård i hemlandet överhuvudtaget. I ärendet som kommer nu riktas kritik mot hur själva utredningen av tillgången till vård har gått till. I båda ärendena fastslår CRPD att svenska myndigheter har en skyldighet att utreda faktisk tillgång till vård för personer med allvarlig psykisk sjukdom.

Asylrättscentrum har under årens lopp sett många exempel på liknande bedömningar även i andra ärenden. Det rör sig alltså inte om enstaka ärenden som har bedömts för hårt. Asylrättscentrums jurister har under många års tid försökt få till en ändrad praxis. Att detta arbete nu har nått resultat hos CRPD är viktigt både för personerna det gäller och för andra personer i liknande situationer. Vi hoppas nu att svenska myndigheter omgående ska ändra sin tillämpning i ärenden gällande svår ohälsa.

CRPD:s avgörande, Z.H mot Sverige (CRPD/C/25/D/58/2019) finns tillgängligt här.

Mer information

För mer information om ärendet eller intervjuförfrågningar, kontakta Asylrättscentrums kommunikationsansvarige Maja Dahl, maja.dahl@sweref.org.

Vad blir Sveriges nya migrationspolitik?

Hösten 2020 ska den parlamentariska kommittén presentera sitt uppdrag. Ta del av våra anlyser av de politiska förslagen.

Så fungerar asylprocessen

Här hittar du viktig information om hur asylprocessen fungerar i Sverige och vad personer som söker asyl bör tänka på. 

Vilket stöd kan du få?

Information om vilket stöd och hjälp våra jurister kan ge, och vilken information vi behöver från dig för att kunna hjälpa till. 

Share This