När kan du få asyl i Sverige?

2020-03-16 Barnens asylrättscentrum

Migrationsverket bestämmer om du får skydd och stanna i Sverige. Då får du något som kallas för uppehållstillstånd. Du kan få skydd av olika anledningar, det kallas skyddsskäl. Du kan få skydd som flykting, alternativt skyddsbehövande och särskilt eller synnerligen ömmande skäl. Här kan du läsa om vad de olika skyddsskälen betyder och hur de bedöms av Migrationsverket.

Tillfällig lag

Det är utlänningslagen som styr vem som får vistas, och stanna, i Sverige. Sedan den 20 juli 2016 gäller en tillfällig lag i Sverige. Denna lag är mer begränsad än utlänningslagen. Det är viktigt att veta vilken lag som gäller för just ditt ärende, eftersom det kan få betydelse i din asylprocess.

Den största skillnaden är att det enligt utlänningslagen i huvudsak beviljas permanent uppehållstillstånd. För de ärenden som kommer att prövas enligt den tillfälliga lagen så kommer endast tidsbegränsade uppehållstillstånd att beviljas.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan gälla under olika lång tid. Det är grunden till uppehållstillståndet som avgör hur långt det blir. Det finns tre grunder: flykting, alternativt skyddsbehövande och synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Detta innebär att det inte bara kommer att ha betydelse vilken lag som gäller för dig utan också – om du beviljas uppehållstillstånd – på vilken grund du beviljas uppehållstillstånd. Du kan läsa mer om grunderna längre ner i texten.

Här kan du läsa mer om längden på tidsbegränsade uppehållstillstånd och vilken lag som gäller för dig: Om du får ett uppehållstillstånd (ett ja).

När Migrationsverket eller domstolarna bedömer om du kan beviljas uppehållstillstånd i Sverige så bedömer de först om du har skyddsbehov (som flykting eller alternativt skyddsbehövande), och därefter om det finns någon annan grund för dig att få stanna i Sverige (om det finns särskilt ömmande omständigheter).

Vilket land ska dina asylskäl prövas mot?

En persons asylskäl prövas mot det land som hen är medborgare i. Att vara medborgare i ett land betyder att du har en absolut rätt att vistas där, att du har en nationalitet och särskilda rättigheter som är kopplade till just medborgarskapet, till exempel att du kan få identitets- och resehandlingar. Vissa personer har dock inte något land som erkänner dem som medborgare. Även om de har bott hela sitt liv i ett land har de inte samma rättigheter som andra medborgare i det landet. Man säger att de är statslösa. Om en person som är statslös söker asyl i Sverige så prövas den personens asylskäl mot det land där hen har bott.

Normalt har du det medborgarskap som dina föräldrar har, även om du har bott i ett annat land i hela ditt liv. Om du har bott i Iran till exempel i hela ditt liv, men dina föräldrar är afghanska medborgare, så är du också det. Det betyder att Migrationsverket kommer att utreda hur situationen skulle bli för dig vid ett återvändande till Afghanistan.

Flykting

När Migrationsverket prövar om du har behov av skydd i Sverige måste de först pröva om du kan beviljas uppehållstillstånd som flykting. Alla som har tvingats fly sitt land brukar ofta i vardagligt tal kallas för flyktingar, men för att räknas som flykting enligt utlänningslagen måste vissa krav uppfyllas. Kraven kan också kallas för kriterier.

För att räknas som flykting krävs först att du känner en välgrundad fruktan för att utsättas för förföljelse. Att ha en välgrundad fruktan betyder att du är väldigt rädd för något som skulle hända dig om du återvänder till ditt hemland. Migrationsverket måste lyssna till de omständigheter som gör att du känner dig rädd och orolig. De läser sedan i landrapporter om situationen i ditt land, för att kunna göra en bedömning om de anser att din rädsla är välgrundad.

Med begreppet förföljelse menas att du riskerar att råka ut för något väldigt allvarligt om du tvingas åka tillbaka. Det kan vara att en person riskerar att dödas eller bli skadad, eller inte skulle få tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter. Förföljelsen måste också kunna kopplas till någon av flyktinggrunderna. Längre ner i denna text ger vi exempel på vad förföljelse kopplat till de olika flyktinggrunderna kan vara.

Flyktinggrunderna kommer från FN:s Flyktingkonvention, och har förts in i utlänningslagen. De är:

  • ras (till exempel etniskt ursprung)
  • nationalitet
  • religiös uppfattning
  • politisk uppfattning
  • tillhörighet till viss samhällsgrupp

För att anses vara flykting måste förföljelsen du riskerar bero på omständigheter som rör någon av grupperna i listan ovan. Det måste inte vara det enda skälet, det kan räcka med att det har varit en bidragande orsak, eller att polisen och andra myndigheter i ditt hemland inte vill ge dig skydd på grund av din tillhörighet eller koppling till någon av grupperna.

Ras/etnicitet

Personer kan bli utsatta för trakasserier och övergrepp på grund av sin hudfärg och sitt etniska ursprung. I flyktingkonventionen (som är från 1950-talet) används ordet ras. I Sverige brukar man istället tala om etnicitet. Det kan till exempel röra sig om att du tillhör en etnisk grupp i ditt hemland som behandlas mycket sämre än andra grupper, och som till och med riskerar att utsättas för våld och allvarliga och systematiska övergrepp. Med systematiska övergrepp menas att det inte handlar om en engångsföreteelse som drabbar bara en eller ett fåtal personer.

Nationalitet

Med flyktinggrunden nationalitet menas att du riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av dina mänskliga rättigheter som kan kopplas till ditt medborgarskap, det vill säga vilket land du är medborgare i. Det kan också handla om att du är statslös i det land där du har bott. Med statslös menas att det inte finns något land som erkänner dig som medborgare. Denna grund omfattar även tillhörighet till en viss etnisk grupp. Det kan vara så att personer i landet du har bott är fientligt inställda mot dig och dina släktingar för att ni tillhör en etnisk eller språklig minoritet, eller att du diskrimineras för att du inte anses vara medborgare. Att diskrimineras betyder att du behandlas sämre än andra.

Religiös uppfattning

Du har rätt att fritt få bestämma vilken religion du vill tillhöra och hur den ska utövas. Denna grundläggande frihet innebär också en rätt att inte tro på någon gud eller utöva någon religion. Det brukar kallas för ateism.

Förföljelse på grund av religion kan ske på olika sätt. Det kan vara att ditt hemland förbjuder en viss religion, medlemskap i ett religiöst samfund eller utövande av religionen, till exempel genom gudstjänster. Det kan också handla om att personer som tillhör och utövar en viss religion blir utsatta för allvarliga trakasserier från polisen, militären eller andra myndigheter eller från personer som tillhör en annan religion, särskilt om det rör sig om den religiösa inriktning som majoriteten i ett land tillhör. En person som byter religion kan också riskera att utsättas för förföljelse på grund av detta.

Politisk uppfattning

Vissa personer kan riskera att förföljas på grund av sina politiska åsikter. Förföljelse på grund av politisk uppfattning kan till exempel handla om att en person har varit aktiv i ett politiskt parti, eller på annat sätt engagerat sig och uttryckt sina åsikter om frågor i samhället som går emot de åsikter som de som styr i landet har. I vissa länder kan man riskera att utsättas för våld eller arresteras om man exempelvis uttrycker åsikter om hur landet styrs eller om man agerar och kämpar för mänskliga rättigheter.

Att vara politiskt engagerad behöver inte betyda att man är aktiv i ett politiskt parti. Det är inte heller säkert att en person själv anser att hen är en politiskt engagerad person. Det avgörande är vad myndigheterna tycker. Med myndigheter menas till exempel de som styr i ditt land, eller myndigheter som polis och militär. Om myndigheterna tycker att en person har uttalat sig eller handlat på ett sätt som myndigheterna tycker är kritiskt mot dem och som myndigheterna inte tolererar kan det i vissa fall innebära att man riskerar förföljelse på grund av politisk uppfattning. Migrationsverket måste sedan bedöma vilka konsekvenser som kan följa av att en person handlat på ett visst sätt eller uttryckt sina åsikter.

I vissa länder får inte flickor och kvinnor gå ut utan slöja, de får inte bo ensamma eller leva ett självständigt liv och arbeta. Om en flicka eller kvinna gör det ändå, kan hon sägas uttrycka en politisk uppfattning. Det är också vanligt att familjemedlemmar, till exempel barn till en person som är politiskt engagerad, kan råka illa ut och utsätts för hot och övergrepp för att polisen, militär eller andra myndigheter tror att de tycker likadant som sin politiskt engagerade släkting/familjemedlem. Detta brukar kallas att personen tillskrivs en politisk uppfattning av myndigheterna som det inte är säkert att hen har.

Om vi ska beskriva det på ett enklare sätt så kan det till exempel betyda att om din mamma var politiskt aktiv och hade problem med myndigheterna, så kanske din mammas problem riskerar att drabba dig också.

Tillhörighet till viss samhällsgrupp

Vissa personer kan riskera förföljelse för att de tillhör, eller anses tillhöra, en viss grupp i samhället. Antingen utgörs gruppen av att personer som är födda med en särskild egenskap, eller så kan det vara andra omständigheter som gör att man betraktas som en särskild grupp i samhället. Kvinnor kan vara exempel på en samhällsgrupp, som kan riskera förföljelse för att de är kvinnor. Barn kan under vissa omständigheter utgöra en samhällsgrupp. Vissa former av förföljelse drabbar barn oavsett vilken könsidentitet som barnet tillhör, till exempel äktenskap mot sin vilja. Vissa former av förföljelse drabbar oftare pojkar, till exempel att bli rekryterad mot sin vilja och tvingas att delta i strider eller utföra uppgifter åt stridande grupper. Men även personer med andra könsidentiteter kan bli rekryterade till väpnade grupper. Vissa former av förföljelse drabbar för det mesta enbart flickor, till exempel könsstympning.

I utlänningslagen anges kön och sexuell läggning som uttryckliga exempel på flyktinggrunden tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Kön

Ordet kön används inte bara för att beskriva en persons kroppsliga kön, utan även ett så kallat socialt kön. Kroppsligt kön används ofta för att beskriva vilka kroppsdelar och könsorgan som en person har, medan socialt kön används för att beskriva hur personer beter sig genom stereotyper och föreställningar om hur män och kvinnor ”ska vara”.

När vi pratar om kön och könsidentitet pratar vi inte enbart om pojkar och flickor, då det finns fler kön än så. En persons könsidentitet är ofta personens självupplevda kön, alltså det kön man själv anser att man har eller känner sig bekväm med. Könsidentiteten behöver inte stämma överens med det kroppsliga könet. Om en person inte identifierar sig med det kön som man har blivit tilldelad vid födseln, kan personen vara transperson eller transkönad.

Förföljelse på grund av kön kan drabba alla, oavsett könsidentitet. När de gäller den vanligaste formen av förföljelse på grund av kön talar man oftast om förföljelse som drabbar kvinnor. I många delar av världen har kvinnor och flickor inte samma rättigheter, eller anses ha samma värde, som män och pojkar. Flickors och kvinnors frihet kan vara begränsad så att de har sämre valmöjligheter än pojkar och män. Du som flicka kanske hindras från att gå i skolan eller röra dig fritt ute i samhället. Kvinnor och flickor kan utsättas för övergrepp såsom könsstympning, tvångsgifte och sexuella övergrepp på grund av sitt kön. I praktiken ser vi därför att fler kvinnor än män riskerar att drabbas av eller har drabbats av könsrelaterad förföljelse.

I alla samhällen finns det normer eller regler för hur man ska bete sig som en “riktig” pojke/man eller “riktig” flicka/kvinna. Det kan till exempel finnas ett krav på att pojkar ska vara starka, modiga och ta för sig. Om du som pojke inte lever upp till det kravet kanske du riskerar att utsättas för kränkningar, trakasserier och våld. Om du inte följer den mall som samhället har ställt upp, så kan du riskera förföljelse på grund av kön, oavsett vilket kön eller vilken könsidentitet du har.

Om du riskerar att skadas, trakasseras eller förföljas på grund av att du till exempel är flicka eller transperson, eller att andra inte accepterar dig som du är så kan du riskera förföljelse kopplat till kön.

Sexuell läggning

Med sexuell läggning menas vem man blir förälskad i och attraherad av. Om du är heterosexuell så blir du kär i och/eller attraherad av någon av ett annat kön än ditt eget. Om du är homosexuell blir du kär i och/eller attraherad av någon av samma kön som dig. Om du är bisexuell kan du bli kär i och/eller attraherad av två eller flera kön. Heterosexuell, homosexuell och bisexuell är de vanligaste sexuella läggningarna, men det finns självklart fler – till exempel pansexuell eller asexuell.

I Sverige har du rätt att leva med vem du vill, och gifta dig och skaffa familj och barn tillsammans med någon av samma kön som dig. Så ser det dessvärre inte ut i alla länder. I många länder finns till och med stränga straff för relationer mellan personer av samma kön. Om man blir kär i en person av samma kön och inleder ett förhållande kan man riskera att dömas till fängelse, eller utsättas för trakasserier, misshandel och våld, både från människor i samhället men också polisen. Det kan innebära att man riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning.

Om man är född i ett land där det inte bara är förbjudet utan väldigt tabubelagt att bli kär i en person av samma kön kan man ha med sig en känsla av att samhället tycker så. Det kan därför vara väldigt svårt att berätta för någon annan att man blir kär i pojkar, om man är pojke exempelvis. Det är dock viktigt att du känner till att i Sverige har du en rätt att välja vem du blir kär i. Kan du inte göra det i ditt hemland är det viktigt att du berättar om dina känslor och hur det ser ut där du växte upp, eftersom det är ett asylskäl.

Alternativt skyddsbehövande

När Migrationsverket prövar om du har behov av skydd i Sverige måste de alltså först pröva om du kan beviljas uppehållstillstånd som flykting. Även om det skulle vara så att Migrationsverket anser att du inte uppfyller kraven för att kunna räknas som flykting så kan du ändå vara i behov av skydd. Det andra som Migrationsverket prövar är därför om du kan beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. För att beviljas uppehållstillstånd på denna grund krävs det att du bedöms riskera att:

  • Straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller,
  • Skadas på grund av det råder en väpnad konflikt där du bor.

Man kan dömas till döden för ett påstått brott som inte har med någon brottslighet att göra. Till exempel kan man i vissa länder riskera att dömas till döden om man har bytt religion. Man kan även riskera att dömas till spöstraff. Med tortyr menas misshandel av särskilt grym karaktär, och beskrivs ofta ske i situationer där en person i samband med förhör utsätts för omfattande fysiskt eller psykiskt våld av polisen eller säkerhetstjänsten.

Väpnad konflikt

Du kan beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande om du riskerar att drabbas av våld som äger rum på grund av att det råder en väpnad konflikt där du bott. Med väpnad konflikt menas stridigheter mellan ditt lands armé och andra väpnade grupper, eller mellan olika väpnade grupper.

I dagligt tal kan väpnad konflikt översättas till krig och stridigheter. Om det pågår strider i området där du bott måste Migrationsverket först bedöma om striderna når upp till att vara en väpnad konflikt och om du skulle riskera att drabbas av våldet vid ett återvändande.

Om våldet är så generellt utbrett och intensivt i ett land att Migrationsverket bedömt att var och en som befinner sig där riskerar att skadas behöver man inte visa att man personligen riskerar att drabbas av våldet vid ett återvändande. Om våldet inte är så generellt urskillningslöst gör Migrationsverket en mer ingående individuell prövning. Det är sällan så att alla som kommer från ett visst land anses ha skyddsbehov. Det kan vara olika oroligt i olika delar av ett land, och det är inte säkert att alla anses ha skyddsbehov även om man kommer från ett oroligt område. Om inte Migrationsverket bedömt att alla som återvänder till ditt hemland riskerar att skadas måste du förklara för Migrationsverket varför du skulle löpa en större risk jämfört med andra.

Det är viktigt att Migrationsverket särskilt undersöker hur situationen är för barn i sin bedömning. När det pågår ett krig fungerar inte myndigheterna som de brukar. Det kan till exempel handla om att polisen inte gör ett bra jobb, eller att det inte finns några sociala myndigheter såsom socialtjänst som kan skydda dig. Barn är också alltid särskilt utsatta i krig och när stridigheter pågår. Förutom att barn kan riskera att drabbas av våld på grund av själva striderna, till exempel bombattacker, kan de också riskera att utsättas för sexuellt våld, tvingas att hjälpa någon av grupperna som strider eller i värsta fall själv tvingas strida.

Framåtsyftande bedömning

När Migrationsverket eller domstolarna prövar om du är flykting eller alternativt skyddsbehövande gör de en bedömning av om du i framtiden (det vill säga vid ett återvändande) riskerar att förföljas eller skadas. Det är alltså inte alltid tillräckligt att du tidigare blivit förföljd, utan det måste finnas en framtida risk för förföljelse vid ett återvändande till hemlandet. Det kallas att de gör en framåtsyftande bedömning.

Myndighetsskydd

Om Migrationsverket eller domstolarna kommer fram till att du har en hotbild mot dig i ditt hemland, så kommer de i nästa steg bedöma om du kan få skydd av myndigheterna i ditt hemland, till exempel av polisen.

Ibland kan det vara myndigheterna i hemlandet som man har en hotbild från. Då kan Migrationsverket komma fram till att man inte kan få myndighetsskydd. I vissa fall kan man vara rädd för personer som inte har någon koppling alls till myndigheterna. Det kan till exempel vara grannar eller släktingar. Det kan till och med röra sig om personer i familjen. Om du främst är rädd för hur enskilda (exempelvis din familj) kommer att agera mot dig vid ett återvändande måste du visa för Migrationsverket att du inte kan få skydd av ditt hemlands myndigheter. I vissa fall kan det betyda att du måste visa att du försökt söka skydd hos myndigheterna tidigare men inte fått hjälp.

Internflykt

Om det bedöms vara för farligt för dig eller din familj att återvända till området där ni tidigare bott kommer Migrationsverket och domstolarna bedöma om ni kan flytta till en annan del av landet för att komma undan hotet. Det kallas att Migrationsverket prövar om det finns ett internflyktsalternativ. Om du söker asyl ensam i Sverige och din familj har flyttat till en annan del av ditt hemland, undersöker Migrationsverket och domstolarna också om du kan bo tillsammans med din familj på den nya orten. Om du kan flytta dit för att slippa problemen du hade där du växte upp kan det anses vara ett internflyktsalternativ.

Särskilt ömmande omständigheter

Om Migrationsverket inte har ansett att du är i behov av internationellt skydd, antingen som flykting eller alternativt skyddsbehövande, prövas i nästa steg om det finns någon annan anledning till att du ska få ett uppehållstillstånd i Sverige. För dig som är barn prövas då om det finns särskilt ömmande omständigheter.

Vad är då särskilt ömmande omständigheter? Det kan handla om flera saker. Migrationsverket tar bland annat hänsyn till din anpassning till Sverige (till exempel om du varit i Sverige under väldigt många år). Med anpassning menas att du går i skolan, har fått vänner, talar svenska och engagerar sig i föreningar på fritiden. Du kanske tränar taekwondo, simmar, dansar eller spelar i ett lag. Du har skaffat sig ett liv i Sverige.

De tar också hänsyn till ditt hälsotillstånd. Om du har en mycket allvarlig sjukdom som du inte kan få sjukvård för i ditt hemland så kan det anses vara en särskilt ömmande omständighet.

Migrationsverket ska också göra en bedömning av hur situationen i ditt hemland skulle se ut om du måste åka tillbaka dit. Eftersom du som barn har särskilda rättigheter enligt Barnkonventionen, såsom till exempel rätt till vård, utbildning och social utveckling måste Migrationsverket bedöma om du kommer få dina rättigheter tillgodosedda. De bedömer till exempel på om du kommer kunna gå i skolan och om du har rätt till sjukvård om du blir sjuk. Om du tillhör en särskilt utsatt grupp i ditt hemland kan det också få betydelse när särskilt ömmande omständigheter prövas. Om du är ett ensamkommande barn så krävs det att det finns ett ordnat mottagande för dig för att du ska kunna resa tillbaka till ditt hemland. Du kan läsa mer om ordnat mottagande längre ner på den här sidan.

Det krävs väldigt starka skäl för att Migrationsverket ska ge uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. När Migrationsverket prövar din asylansökan enligt denna grund så undersöker de om dina individuella omständigheter tillsammans når upp till en nivå där de blir särskilt ömmande. Det kallas att de gör en sammantagen bedömning av alla omständigheter. Det betyder att även om din anpassning till Sverige, ditt hälsotillstånd och din situation i hemlandet inte var för sig är tillräckligt för att vara särskilt ömmande, så kan de tillsammans vara det i vissa fall.

Ordnat mottagande

Om du sökte asyl i Sverige utan dina föräldrar måste det finnas ett ordnat mottagande för dig i hemlandet för att du ska kunna resa tillbaka dit. Ett ordnat mottagande betyder att det finns någon som kan ta emot dig och ta hand om dig när du åker tillbaka. Det får dock inte vara vem som helst.

I första hand ska det vara någon av dina föräldrar eller någon annan vuxen som har vårdnad eller ansvar för dig. Om det inte finns en sådan vuxen så undersöker Migrationsverket på om det finns några sociala myndigheter eller till exempel ett barnhem, som kan ta emot barn som saknar familj i hemlandet. För att det ska kunna vara ett alternativ måste barnhemmet vara lämpligt och kunna tillgodose dina behov, till exempel se till att du får mat, gå i skolan och bo på en trygg plats.

Om Migrationsverket bedömer att det inte finns något ordnat mottagande för dig i hemlandet så kan du få uppehållstillstånd på grund av avsaknad av ordnat mottagande.

Du måste, så gott du kan, hjälpa till att visa för Migrationsverket att det inte finns något ordnat mottagande. Det är inte alltid tillräckligt att berätta det för Migrationsverket, ibland krävs det mer bevisning. Det är inte alltid lätt att veta vad bevisning kan vara, men du kan prata med ditt offentliga biträde om det.

I strid med Sveriges internationella åtaganden

I tillfälliga lagen finns ett krav som säger att ett uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter bara får ges om det skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden att inte ge dig ett sådant uppehållstillstånd. Med internationella åtaganden menas konventioner som Sverige har undertecknat. Sverige har skrivit under Europakonventionen och den gäller till och med som svensk lag. Sverige har också lovat att följa Barnkonventionen. I denna konvention finns rättigheter som Migrationsverket måste ta hänsyn vid bedömningen om det finns särskilt ömmande omständigheter i ditt ärende.

Europakonventionen skyddar rätten till privatliv. Om du har varit många år i Sverige och fått stark anknytning hit (kanske för att du enbart har gått i svenska skola, är med i olika föreningar och aktiv med dina vänner på fritiden) så måste Migrationsverket bedöma om det i så fall skulle vara tillåtet enligt Europakonventionen att utvisa dig till hemlandet.

Vilket stöd kan du få?

Information om vilket stöd och vilken hjälp våra jurister kan ge.

Barnens Asylrättscentrum

Stöd och information till dig som är barn och har sökt asyl i Sverige.

Utbildningar

Information om de utbildningar och kompetensutvecklingspaket som vi erbjuder.

Share This