Militärtjänst i Syrien ger grund för flyktingstatus enligt EU-domstolen

2020-11-25 Aktuellt

Den som tvingas till militärtjänst i Syrien kan få flyktingstatus. Vår jurist Karl Nilsson förklarar EU-domstolens avgörande i mål C-238/19 (EZ mot Tyskland) som kom den 19 november 2020.

Bakgrund

Ärendet gäller en man som flytt Syrien innan han börjat sin militärtjänstgöring. Mannen menar att han kommer att tvingas göra militärtjänst och därigenom att delta i den väpnade konflikten.

Enligt EU:s skyddsgrundsdirektivet artikel 9 kan bestraffning för att vägra militärtjänst utgöra förföljelse i flyktingkonventionens mening om tjänstgöringen skulle innefatta krigsbrott eller brott mot mänskligheten. Den tyska förvaltningsdomstolen i Hannover begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen i ärendet. EU-domstolen har uttalat sig i ett antal delfrågor som den tyska domstolen har ställt angående tolkningen av denna bestämmelse.

Kan inte ställas krav på formell ansökan om att slippa militärtjänst

Enligt EU-domstolen kan det inte ställas krav på att den sökande måste ha ansökt om att undantas från tjänstgöring om landet saknar lagar eller ansökningsprocesser för att medge en sådan ansökan, vilket är fallet i Syrien. Eftersom det är ett brott att vägra militärtjänst i landet är det inte heller rimligt att kräva av den sökande att exponera sig för myndigheterna genom att formellt ansöka om att undantas.

Hög risk att tvingas begå krigsbrott eller brott mot mänskligheten

EU-domstolen noterar att det finns landinformation i målet om att den syriska armén, inklusive enheter bestående av värnpliktiga, begår upprepade och systematiska krigsbrott eller brott mot mänskligheten i det pågående inbördeskriget. EU-domstolen anser att det inte kan krävas att den sökande i en sådan situation ska känna till vid vilket förband hen kommer att tjänstgöra. Oavsett placering är det mycket sannolikt att den sökande kommer tvingas att begå eller indirekt medverka till sådana brott.


Att vägra militärtjänst kan antas vara grund för flyktingstatus

En annan delfråga handlar om det finns en koppling mellan förföljelsegrunden och konventionsgrunderna för flyktingstatus. EU-domstolen anser att när det gäller den aktuella situationen i Syrien finns det en stark presumtion för att en vägran att utföra militärtjänst har en koppling till någon av dessa grunder, såsom politisk eller religiös åskådning eller medlemskap i en viss samhällsgrupp. Förutom den sökandes faktiska motiv till att vägra militärtjänst anser EU-domstolen att det finns en stark presumtion för att myndigheterna i en stat som befinner sig i väpnad konflikt, särskilt ett inbördeskrig och när det saknas lagliga möjligheter att vägra militärtjänst, anser det vara en politiskt oppositionell handling att vägra militärtjänst och därför tillskriver den sökande en politisk åskådning. EU-domstolen anser att det inte kan krävas av den sökande att bevisa en sådan koppling mellan förföljelse och konventionsgrunderna för flyktingstatus. Det är istället nationella myndigheter och domstolars ansvar att bedöma om det sannolikt finns en sådan koppling.  

Förändringar att vänta i svensk praxis

EU-domstolens tolkning skiljer sig åt från hur Migrationsverket och migrationsdomstolar i Sverige generellt har bedömt skyddsbehovet för den som har eller kommer att inkallas till militärtjänst i Syrien. I svensk praxis har det ställts ett högre krav på den sökande att göra sannolikt att han kommer att tvingas tjänstgöra i ett visst förband som begår krigsbrott eller brott mot mänskligheten. Det har inte heller funnits någon generell presumtion i svensk praxis för att vägran att göra militärtjänst ska anses ha en koppling till politisk åskådning eller andra flyktinggrunder.    

Det framstår därför sammantaget som att bevisbördan på den sökande har ställts högre i svensk praxis i liknande ärenden än den tolkning EU-domstolen kommer fram till. EU-direktiv är bindande för Sverige och övriga medlemsländer, och EU-domstolens uppgift är att skapa en gemensam tolkning av direktiven. Det är därför följdriktigt att Migrationsverket i sitt nya rättsliga ställningstagande angående prövningen av skyddsbehov för personer från Syrien gör vissa ändringar utifrån EU-domstolens avgörande (SR 022/2020, publicerat 25 november 2020). Migrationsverket skriver i ställningstagandet ”Att vid ett återvändande behöva utföra militärtjänstgöring innebär generellt en risk för förföljelse och är i sig en sådan ny omständighet som motiverar en ny prövning..”. 

Vad blir Sveriges nya migrationspolitik?

Hösten 2020 ska den parlamentariska kommittén presentera sitt uppdrag. Ta del av våra anlyser av de politiska förslagen.

Så fungerar asylprocessen

Här hittar du viktig information om hur asylprocessen fungerar i Sverige och vad personer som söker asyl bör tänka på. 

Vilket stöd kan du få?

Information om vilket stöd och hjälp våra jurister kan ge, och vilken information vi behöver från dig för att kunna hjälpa till. 

Share This