Migrationsverket har kommit med ett nytt rättsligt ställningstagande om försörjningskravet i 9 § tillfälliga lagen

2020-07-10 Aktuellt, Asylinfo, Chefsjuristen kommenterar

Ställningstagande är en grundlig genomgång av försörjningskravet och innehåller en del efterlängtade förtydliganden. Ett sådant är att familjemedlemmar till kvotflyktingar, som inte vidarebosätts vid samma tillfälle och där försörjningskravet riskerar att hindra en familjeåterförening, kan beviljas uppehållstillstånd för att ett avslag skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. Det är också positivt att ett längre stycke handlar om EU-domstolens avgörande Chakroun, som betonar att möjligheten att uppställa ett försörjningskrav enligt familjeåterföreningsdirektivet ska tolkas restriktivt, eftersom huvudregeln är att familjeåterförening ska beviljas.

Det finns även förtydliganden som går i skärpande riktning. Migrationsverket gör tolkningen att försörjningsmedlen måste tillhöra personen i Sverige eller i vart fall finnas till hens förfogande. Migrationsverket säger att det som huvudregel inte är möjligt att beakta andra personers försörjningsmedel än anknytningspersonens. Makar, registrerade partners och sambos anses dock förfoga över varandras respektive inkomster. En annan persons inkomst kan däremot inte räknas med om inte sökanden visar att medlen står till anknytningspersonens förfogande. Tidigare har Migrationsverket bedömt att både den sökandes och andra familjemedlemmars försörjningsförmåga kan vägas in, om det är fråga om en kärnfamilj. 

Det klargörs även att personen i Sverige ska försörja både sig själv och den/de sökande och försörjningsberättigade barn i hushållet och att om barnet går i skolan är föräldern underhållsskyldig till barnet fyller 21 år.

Den största nyheten från vårt perspektiv är prövning av anknytning till barn. Det finns inget försörjningskrav om anknytningspersonen är ett barn. Om personen som ansöker om familjeåterförening åberopar anknytning till både en partner och ett barn prövas dock försörjningskravet gentemot exempelvis maken eller makan, även om det samtidigt åberopas anknytning till ett barn. Det är först när anknytningen till barnet prövas som undantag från försörjningskravet kan göras. Försörjningskravet tillämpas dock inte när den sökande är ett barn som har fötts i Sverige och den som barnet åberopar anknytning till är förälder till barnet och sammanbor med barnet i Sverige.

Här kan du läsa det rättsliga ställningstagandet. https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=44496

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Utbildningar

Information om de utbildningar och kompetensutvecklings-paket som vi erbjuder. 

Share This