Migrationsöverdomstolen förklarar prövningsordningen för anknytningsärenden

2019-11-28 Chefsjuristen kommenterar

Anna Lindblad

Hur ser prövningsordningen ut för anknytningsärenden? Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad kommenterar en ny dom (MIÖD 2019:21) från Migrationsöverdomstolen som förtydligar ordningen.

Avgörandet rör en kvinna och hennes två barn. I juni 2017 ansökte de om uppehållstillstånd på anknytning till kvinnans make som är svensk medborgare. Migrationsverket avslog ansökningarna på följande skäl.

  1. Maken uppfyllde inte försörjningskravet då han inte visat att han kunde försörja hustrun och barnen eller att han hade en tillräckligt stor bostad.
  2. Det saknades därmed anledning att utreda om kvinnans relation till maken kunde ge rätt till uppehållstillstånd.
  3. Det stred inte mot ett svenskt konventionsåtagande att neka kvinnan och barnen uppehållstillstånd.

Migrationsdomstolen menar att Migrationsverket prövat frågorna i fel ordning

Migrationsdomstolen i Malmö upphävde besluten och återförvisade målet till Migrationsverket för fortsatt handläggning. Migrationsdomstolen menade att Migrationsverket hade prövat frågorna i fel ordning. Domstolen menade att man skulle pröva omständigheterna såhär istället.

  1. Bedöma identiteterna.
  2. Ta ställning till om det finns en anknytning som skulle kunna ge ett tillstånd.
  3. Först därefter bedöma om det finns skäl att neka uppehållstillstånd, t.ex. på grund av att försörjningskravet brister.
  4. Av 13 § tillfälliga lagen följer att om det inte finns någon grund för ett uppehållstillstånd på anknytning ska ett sådant tillstånd beviljas om ett avslag skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. För att göra denna bedömning måste anknytningarna ha utretts.

Migrationsdomstolen menade att deras resonemang hade stöd i praxis från Migrationsöverdomstolen.

Migrationsöverdomstolen tog upp målet till prövning. Frågan i målet var alltså prövningsordningen, där Migrationsverket och migrationsdomstolen tyckte olika. Kunde man göra som Migrationsverket gjorde och avslå en ansökan om uppehållstillstånd grundad på anknytning på grund av att försörjningskravet inte är uppfyllt, trots att övriga förutsättningar inte har utretts och prövats i en viss ordning?

Migrationsöverdomstolens dom

Migrationsöverdomstolen började med att gå igenom sin egen praxis och konstaterade att det inte fastslagits en särskild prövningsordning i anknytningsmål.

Migrationsöverdomstolen uttalade därefter följande.

  1. Finns det tillräcklig utredning i alla delar av ett ärende finns det inget hinder mot att pröva ett anknytningsärende i den ordning som migrationsdomstolen gjorde.
  2. När en ansökan har gjorts från personer i sitt hemland och det framgår att försörjnings- eller bostadskravet inte är uppfyllt saknas det ofta anledning att närmare utreda frågan om identitet och anknytningen. Detta gäller när en godkänd identitet och anknytning inte skulle leda till en annan bedömning i frågan om uppehållstillståndet. Att i ett sådant fall utreda hela ärendet skulle vara orimligt med tanke på den tid det tar, med anknytningsutredning på ambassad m.m.
  3. Resonemanget under 2 förutsätter att det är möjligt att ta ställning till frågan om ett beslut att neka uppehållstillstånd skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande, i detta fall artikel 8 i Europakonventionen (EKMR). Det ska då göras en proportionalitetsbedömning och barnets bästa ska beaktas. Det måste finnas tillräckligt med information i ärendet för att kunna göra bedömningen enligt artikel 8 i EKMR.
  4. Står det klart att ett avslagsbeslut är förenligt med svenska konventionsåtaganden är det inte nödvändigt att först pröva identiteten och den åberopade anknytningen för att kunna avgöra ärendet i sak.
  5. Saknas det relevanta uppgifter i utredningen för att kunna göra bedömningen mot svenska konventionsåtaganden, eller om det finns något i den befintliga utredningen som tyder på att ett beslut att neka uppehållstillstånd skulle kunna strida mot ett svenskt konventionsåtagande måste en anknytningsutredning göras.

I det aktuella målet ansåg Migrationsöverdomstolen att det fanns tillräckligt mycket information för att kunna bedöma om avslagsbeslutet strider mot artikel 8 i EKMR. Migrationsöverdomstolen skulle därmed inte ha återförvisat målet. Migrationsöverdomstolen undanröjde migrationsdomstolens avgörande och återförvisade målet till migrationsdomstolen för ny handläggning.

Vad betyder domen?

Detta är ett avgörande som kräver en noggrann genomläsning för att man ska förstå vad Migrationsöverdomstolen menar. Egentligen är det ett avgörande som rör förvaltningslagen lika mycket som utlänningslagen.

Som jag läser domen innebär den att man vid prövning av ärendet ska titta på den utredning som finns för att avgöra vilka ytterligare utredningsåtgärder som behövs. Finns alla omständigheter i ärendet klarlagda kan man göra en prövning i alla steg. Är det inte så kan man ändå fatta ett beslut utifrån underlaget man har. Man får då titta på de indikationer och omständigheter som finns i ärendet.

Detta ärende rörde en så kalla snabb anknytning, alltså en kvinna och barn som söker på anknytning till en man som de inte levt ihop med tidigare. Om man redan från början kan avgöra att det inte är fråga om ett ärende där det kommer bli ett konventionsbrott att neka ett uppehållstillstånd skulle det få negativa konsekvenser om man i alla dessa ärenden ansåg att dessa ärenden ändå skulle utredas genom en ambassadutredning med mera. De sökande hänvisas då till en kostsam och ibland riskabel resa för att genomföra ambassadutredningarna och ärendena blir mer omfattande och tidskrävande. Det senare leder till längre handläggningstider för de som faktiskt har en möjlighet att komma till Sverige genom familjeanknytning.

Ibland ser vi beslut där man avslår på försörjningskravet utan att pröva frågan om konventionsbrott och proportionalitet. Jag anser inte att Migrationsöverdomstolen ger grönt ljus till en sådan bedömning i och med detta avgörande.

Tvärtom säger Migrationsöverdomstolen att man alltid ska göra en sådan bedömning. Om identiteten och anknytningen är oklar får man göra en fiktiv bedömning av om det hade inneburit ett konventionsbrott om alla omständigheter varit uppfyllda. Jag förutsätter att om det i denna fiktiva bedömning lutar åt ett konventionsbrott så kommer man gå vidare med utredningen på något sätt.

Domen framstår därmed som bra och rimlig för alla, även om den kan bli svår att läsa för den enskilde handläggaren. Förhoppningsvis håller Migrationsverket just nu på att analysera domen och kommer med vägledning till myndigheten om hur domen ska användas.

Svårighet att det inte framgår att det inte rör sig om familjeåterförening

En svårighet jag ser med domen är att det inte explicit framgår att det inte rörde sig om familjeåterförening, utan en s.k. snabb anknytning, vilket betyder att anknytningspersonen och den eller de som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning inte har stadigvarande sammanlevt i hemlandet. Avsaknaden av en tydlig åtskillnad mellan dessa ärenden och familjeåterföreningsärenden medför enligt min bedömning en risk för förväxling och i förlängningen en felaktig rättstillämpning.

I ärenden om familjeåterförening tillkommer skyldigheter som bland annat följer av Europadomstolens praxis. I Europadomstolens avgörande Tanda-Muzinga mot Frankrike (appl. no. 2260/10) har domstolen betonat att rätten till familjeåterförening är av särskild vikt för skyddsbehövande. I målet saknade barnen pass, men ansågs ändå ha rätt till familjeåterförening trots att de kom från ett land som utfärdar hemlandspass och andra id-handlingar. Enligt Europadomstolen skulle ärendet ha hanterats positivt, humant och snabbt.

Vidare har Europadomstolen i målet El Ghatet mot Schweiz uttalat att fördragsslutande stater i ärenden som rör familjeåterförening har en skyldighet att noggrant redogöra för den intresseavvägning som gjorts mellan familjens intresse av sammanhållning och det av staten framförda skälet att neka familjeåterförening. Om en sådan redogörelse saknas i beslutet eller i domskälen kan staten inte anses ha levt upp till de processuella förpliktelser som följer av artikel 8 i Europakonventionen (app. nr. 56971/10, § 47).

Det hade mot den här bakgrunden varit bra med ett förtydligande av vad som krävs i fråga om utredning när det finns risk för familjesplittring.

Tidigare mål där Migrationsöverdomstolen uttalat sig om prövningsordningen

MIG 2011:11 – inte något hinder mot att pröva identiteten före den åberopade anknytningen

Det finns ett krav på att den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning måste klarlägga sin identitet. Om en person inte kan klarlägga sin identitet på ett godtagbart sätt ska detta, som huvudregel, medföra att ansökan om uppehållstillstånd avslås. Det finns då inte anledning att pröva ytterligare förutsättningar för att en ansökan på grund av anknytning skulle kunna bifallas. Även processekonomiska skäl talade för en sådan ordning.

MIG 2016:1 

Avgörandet handlade om en person skulle åka tillbaka till sitt hemland för att ansöka om uppehållstillstånd på anknytning, eller om hen skulle få ansöka inifrån Sverige. Migrationsverket hade bedömt att personen skulle få söka inifrån Sverige, men sedan avslagit ansökan. Migrationsöverdomstolen sa att det av processekonomiska skäl var olämpligt att migrationsdomstolen vid en överprövning av verkets beslut avslår ett överklagande med motiveringen att ansökan om uppehållstillstånd skulle ha gjorts före inresan i Sverige. En person får i dessa fall åka tillbaka till hemlandet och lämna in sin ansökan trots att Migrationsverket redan bedömt att grund för tillstånd saknas.

MIG 2009:3

En anknytning bör i vart fall översiktligt bedömas före det att en domstol prövar om det finns skäl att frångå huvudregeln om att en ansökan om uppehållstillstånd ska ges in och beviljas före inresan i Sverige. Detta för att kunna ta reda på vilket, om något, av undantagen i bestämmelsen som kan vara aktuellt att använda.

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Utbildningar

Information om de utbildningar och kompetensutvecklings-paket som vi erbjuder. 

Share This