Kvinnors asylskäl och manligt nätverk

2020-03-8 Publikationer

Är det könsdiskriminering att kvinnors asylskäl bedöms utifrån om de har ett manligt nätverk i ursprungslandet? Inom ramen för Legal Clinic på Uppsala Universitet har juriststudenterna Emma Asplund och Sofie Sjöqvist med Asylrättscentrums handledning granskat hur förekomsten av manligt nätverk används i asylprövningar idag. De har även tagit fram juridiska argument mot att manligt nätverk ges betydelse för en kvinnors asylskäl.

Begreppet manligt nätverk saknar definition i såväl svensk som den internationella migrationslagstiftning som vi har att förhålla oss till. Trots det kan det påverka en kvinnas möjlighet att få skydd i Sverige om hon har ett manligt nätverk i sitt ursprungsland. På Asylrättscentrum har vi genom åren sett många fall där kvinnor nekats skydd med hänvisning till just förekomsten av manligt nätverk. Därför känns den argumentation som juriststudenterna Emma Asplund och Sofie Sjöqvist skrivit viktig att få vara en del av.

Argumentationen går igenom begreppet manligt nätverk och hur det används i praxis i nationella och internationella domstolar. Det argumenteras för att användandet av manligt nätverk är diskriminerande, samt särskilt problematiskt när det gäller kvinnor från Afghanistan.

Diskriminering att använda manligt nätverk

Argumentationen utgår från UNHCR:s riktlinjer om internflykt och CEDAW (konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor). Asplund och Sjöqvist lyfter att:

Kvinnors skyddsbehov, till skillnad från mäns skyddsbehov, villkoras av en avsaknad av ett manligt nätverk vilket är en sådan ”åtskillnad på grund av kön som har till syfte att begränsa erkännandet av mänskliga rättigheter på den politiska, ekonomiska, sociala, kulturella, eller medborgerliga området eller något annat område för kvinnor…” som är otillåten enligt CEDAW.

De hävdar alltså att det är diskriminering att använda manligt nätverk som grund till bedömning i asylprocessen.

Vikten av att ifrågasätta användandet av begrepp som manligt nätverk

När det är fråga om länder där kvinnors rättigheter är starkt begränsade är det djupt problematiskt att hänvisa dem till att manliga släktingar ska skydda dem. Ur ett rättighetsperspektiv kan det inte anses godtagbart att en kvinna ska tvingas leva under förhållanden som i sig kan medföra risk för skyddsgrundande behandling. Om Migrationsverket och migrationsdomstolarna överväger en sådan hänvisning bör det noga utredas om det manliga nätverket kan medföra ett skyddsbehov – vi på Asylrättscentrum upplever att denna bedömning inte görs idag. Vi hoppas därför att argumentationen som Emma Asplund och Sofie Sjöqvist skrivit kan användas av yrkesverksamma jurister.

Legal Clinic och Uppsala Universitet

Legal Clinic är ett projekt inom Uppsala Universitet där 10 juriststudenter under handledning av Asylrättscentrums jurister fått göra egna rättsutredningar inom relevanta migrationsjuridiska frågor. Arbetet med argumentationen om manligt nätverk har pågått under hösten 2019.

Läs hela argumentationen här.

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Stöd oss

Donera pengar till oss i ditt eget eller någon annas namn. Ge en minnesgåva eller en julklapp.