Rapport:
Kvinnor i asylprocess – vikten av ett genusperspektiv
Genom vår rådgivning på Asylrättscentrum, samt i egenskap av ombud och offentliga biträden, har vi under åren noterat anmärkningsvärda brister i asylärenden som rör kvinnor. Vi har tagit del av ärenden där det har brustit vad gäller kvinnors förutsättningar att kunna berätta om sina asylskäl och därmed få dessa beaktade, och där det brustit i bedömningarna av kvinnors asylskäl och skyddsbehov.
För att öka kvinnors kunskap om sina rättigheter i asylprocessen har vi på Asylrättscentrum därför tagit fram information som riktar sig till asylsökande kvinnor och även publicerat en guide till stöd för personer som stöttar kvinnor i asylprocess. I samband med detta arbete beslutade vi oss även för att analysera ett urval av de ärenden som kommit in till oss på Asylrättscentrum. Denna rapport är resultatet av den analysen.
Syftet med rapporten är att ge en överblick av de svårigheter som kvinnor i asylprocessen kan möta, belysa särskilda problem och brister samt reflektera över vad som behöver förbättras.
Vilka utmaningar möter kvinnor i asylprocessen? Finns det ett genusperspektiv i asylprocessen som säkerställer rättssäkerheten för asylsökande kvinnor?
Underlaget i rapporten är inhämtat innan talibanernas maktövertagande och innan Migrationsverket fattade beslut om att alla kvinnor och flickor från Afghanistan ska bedömas som flyktingar och beviljas uppehållstillstånd (i december 2022). Situationen för afghanska kvinnor som söker asyl i Sverige är därmed en helt annan än vid analysens tillfälle.
Rapporten är författad av Anna-Pia Beier, jurist på Asylrättscentrum. Rapporten har tagits fram med stöd från Föreningen för juridisk rådgivning för asylsökande och flyktingar i Västsverige, Borås och Mölndals pastorat samt Kyrkornas Flyktingrådgivning i Borås.
