Konsekvenserna av de medicinska åldersbedömningarna bör utredas

2021-11-23 Aktuellt, Juristerna kommenterar

Medicinska åldersbedömningar är en mycket omdiskuterad fråga. De metoder som Rättsmedicinalverket använder har kritiserats och granskats i media, bland annat genom en stor granskning av Negra Efendić i SvD. Under juni 2020 tillsattes en statlig utredning som ska titta på frågan. Det första delbetänkandet presenterades den 28 oktober 2021. Asylrättscentrums jurist Anna-Pia Beier har läst delbetänkandet och kommenterar här vad utredningen kommit fram till.

Ålderns betydelse i asylprocessen

Ålder har stor betydelse i asylprocessen och skillnaden mellan att bedömas som barn eller vuxen kan betyda skillnad mellan att beviljas ett uppehållstillstånd eller att få ett avslag. Det påverkar även andra rättigheter som till exempel barnanpassat boende och god man.

Kritiken mot medicinska åldersbedömningar

Under åren har olika former av medicinska metoder använts för att bedöma ålder. Nuvarande metoder, i Rättsmedicinalverkets (RMV) regi, började användas i början av år 2017. Metoderna som används är en kombination av röntgen av visdomständer och magnetkameraundersökning av nedre delen av lårbenet (knät). Metoderna har fått mycket stark kritik och har framför allt ifrågasatts utifrån sin tillförlitlighet och den vikt som bedömningarna har fått i asylprocessen.

Kritiken ledde till att regeringen i april 2019 meddelade att en oberoende utredning skulle tillsättas för att se över metoderna för medicinska åldersbedömningar. Utredningen tillsattes den 11 juni 2020 och slutredovisning ska ske senast den 31 maj 2024.

Delrapport från den statliga utredningen

Vetenskapligt underlag otillräckligt

Den första delrapporten från utredningen om medicinsk åldersbedömning konstaterar att RMV:s metod är unik i ett europeiskt perspektiv. Det är den enda metoden där magnetkameraundersökning av knät ingår som en del i bedömningen.

Utredningen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att granska det vetenskapliga underlaget för metoderna som valts. SBU konstaterar att underlaget för båda metoder är otillräckligt. Utredningen konstaterar därmed att andra bedömare drar andra slutsatser i dessa frågor än RMV. Det visar på att det finns osäkerheter i modellen.

Sannolikhet att en person är under eller över 18 år

RMV har tagit fram en beräkningsmodell för att skatta sannolikheten att en person är under eller över 18 år. Utredningen visar att det finns osäkerheter i RMV:s modell när det gäller sannolikhetsskattningarna då det går att dra olika slutsatser i momenten som utgör modellen. Vissa osäkerheter har visat sig under tiden som modellen har använts. Det innebär att samma undersökningsresultat i fråga om mognad hos knä och visdomständer har gett olika sannolikhetsskattningar och utlåtanden över tid.

Utredningen riktar kritik mot att RMV inte validerade metoden, det vill säga testade den på personer med känd ålder, innan den infördes.

Redovisning av osäkerheter och felmarginaler

För att osäkerheter, risker och konsekvenser av den metod som används ska kunna värderas av framför allt Migrationsverket och migrationsdomstolarna, behövs en fullständig och samlad redovisning av bland annat vilka osäkerheter och felmarginaler som finns. I en sådan redovisning behöver även uppgifter om i hur stor utsträckning metoden korrekt kan klassificera barn och vuxna finnas med. För att få närmare kunskap om hur säker eller osäker sannolikhetsmodellen är, bör dess robusthet testas genom att RMV varierar de antaganden och ställningstaganden som gjorts och redovisar vilken påverkan det har på sannolikhetsskattningarna. Det finns inte idag utan bör enligt utredningen tas fram av RMV.

Utredningen riktar även kritik mot att detta inte redovisades innan modellen började att användas.

Utredningen anser att ytterligare studier behövs för att utöka kunskapen om de metoder som används. Efter att denna forskning är genomförd ska utredningen analysera det samlade vetenskapliga underlaget och – om så behövs – föreslå en utveckling av RMV:s utlåtanden.

Asylrättscentrums kommentarer:

Asylrättscentrum är positiva till att arbetet med att utreda Rättsmedicinalverkets metoder äntligen har inletts. Sedan metoderna infördes har över 11 000 personer bedömts och ca 8 800 av dem har bedömts vara över 18 år. Vi är dock mycket kritiska till det långa tidsperspektivet för utredningens arbete. Att det tog över ett år att tillsätta utredningen och att den slutliga rapporten inte ska vara klar förrän år 2024 är fullständigt oacceptabelt och vi ser en stor risk att frågan faller i glömska. 

Trots att utredningens delrapport lyfter fram brister i RMV:s val av metod och redovisning av felmarginaler och osäkerheter är den kritik som riktas otillräcklig och i vissa avseenden överslätande. Vi är mycket kritiska till RMV:s val av metod. Av uppdraget som RMV fick av regeringen framgick att den metod som valdes inte bara skulle tas fram skyndsamt, utan det betonades att RMV vid genomförandet av uppdraget särskilt skulle beakta krav på vetenskaplighet, beprövad erfarenhet, rättssäkerhet, etik och de särskilda rättigheter som barn har enligt internationella konventionsåtaganden. Den metod som valdes brast i stort sett i alla avseenden utom kravet på skyndsamhet.

Visar på brister i rättssäkerheten

Vi anser att delrapporten understryker att det finns stora rättssäkerhetsbrister i de metoder som RMV använder. Bland annat lyfter rapporten att de metoder som används i andra länder har lägre risk att felbedöma barn som vuxna än de metoder som RMV använder. Det är, som utredningen även framhåller, allvarligare att felbedöma ett barn som vuxen än tvärtom.  

Det är också allvarligt att Rättsmedicinalverket trots omfattande kritik mot metodvalet och felaktiga beräkningar ändå fortsatt att använda metoden, utan att den validerats eller utvärderats. Det dröjde ända till juni 2021 (med undantag för de förändrade utlåtandena för flickor år 2018) innan RMV såg skäl att vidta förändringar vad gäller sannolikhetsberäkningar och utlåtandena.

Det minsta man kan förvänta sig är att den myndighet som genomför undersökningarna kan visa på vilken tillförlitlighet de har och tydligt redovisa felmarginaler i den modell som används. Under åren som metoden använts har antaganden visat sig vara felaktiga. Metoden har under åren presenterats och uppfattats vara mer tillförlitlig än den har varit och utlåtandena från RMV har fått avgörande betydelse i asylsökandens ärenden.

RMV:s metoder har lett till svårigheter i bevisvärderingen

Vi ser även brister i den tyngd som åldersbedömningarna har fått i asylprocessen. Det ställer höga krav på myndigheten som värderar resultatet när RMV använt en metod där felmarginaler och osäkerheter har varit otillräckligt redovisade.

Under åren har vi tagit del av ett stort antal beslut och domar, där det medicinska utlåtandet har vägt mycket tungt i förhållande till annan bevisning och det har inte framgått hur – eller att – bevislättnadsregeln tillämpats. Den yttersta konsekvensen av användandet av osäkra metoder i kombination med otydligheter avseende felmarginaler, samtidigt som det brister i bevisvärdering hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna är att barn som felaktigt bedömts vara vuxna nekas det skydd och det stöd de har rätt till.

Tilläggsdirektiv om metodens konsekvenser

Vi kan konstatera att den första delrapporten visar på stora problem med de metoder som RMV använt. För att säkerställa en rättssäker asylprocess för barn måste de vägledande principerna för en bedömning av ålder vara barnets bästa och bevislättnadsregeln.

Vi anser även att konsekvenserna av metoderna måste utredas. Det är enormt viktigt att Rättsmedicinalverket skyndsamt ser över den redovisning av osäkerheter och felmarginaler som utredningen efterfrågar, men vi menar att utredning även bör få tilläggsdirektiv att granska vad metodvalet har fått för konsekvenser i tillämpningen och hur utlåtandena har tolkats och tillämpats i praktiken – och i slutändan vad det har inneburit för rättssäkerheten för barn i asylprocessen.

Faktaruta:
Vårt engagemang i frågan om medicinska åldersbedömningar

Åldersbedömningen i ensamkommande barns ärenden är en återkommande fråga i vårt arbete, även innan nuvarande metoder infördes. Vi har belyst problematiken sedan flera år tillbaka. Vi har initierat och samordnat ett flertal möten med frivilligorganisationer och relevanta aktörer bland annat inför remissomgången av lagförslaget “Åldersbedömning tidigare i asylprocessen”. Vi har författat såväl remissvar på nämnda lagförslag som Migrationsverkets ändrade handläggningsrutiner gällande ensamkommande barn samt publicerat kommentar till Migrationsverkets interna kvalitetsuppföljning beträffande åldersbedömningar i samband med beslut om uppehållstillstånd.

Vi har lyft frågan medialt och skrivit debattartiklar tillsammans med Civil Rights Defernders och Advokatsamfundet. Båda publicerades i Svenska Dagbladet, en 2018 och en 2019.

Asylrättscentrum har försökt få prövningstillstånd i frågan i Migrationsöverdomstolen och tillsammans med Civil Rights Defenders den 6 maj 2019 anmält berörda myndigheter till Justitiekanslern i ett ärende rörande medicinsk ålderbedömning.

Asylrättscentrum lyfte in frågan om medicinska åldersbedömningar till barnrättskommittén våren 2020.

Vår generalsekreterare Mårten Löfberg intervjuades av Tidningen Syre när delrapporten presenterades. Klicka här för att läsa artikeln.

 

Vad blir Sveriges nya migrationspolitik?

Hösten 2020 ska den parlamentariska kommittén presentera sitt uppdrag. Ta del av våra anlyser av de politiska förslagen.

Så fungerar asylprocessen

Här hittar du viktig information om hur asylprocessen fungerar i Sverige och vad personer som söker asyl bör tänka på. 

Vilket stöd kan du få?

Information om vilket stöd och hjälp våra jurister kan ge, och vilken information vi behöver från dig för att kunna hjälpa till. 

Share This