Frågan om säkra ursprungsländer har seglat upp som en viktig fråga i Sverige efter en dom i EU-domstolen 2018. Den 31:a januari 2020 kommer utredningen om uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer att publiceras. Asylrättscentrum har tillsammans med Concords arbetsgrupp för migration utrett frågan och delat med oss av våra synpunkter till den pågående utredningen. Nu publicerar vi Asylrättscentrums analys.
Inom svensk migrationsdebatt har frågan om säkra ursprungsländer och möjligheten att Sverige ska upprätta en sådan lista pågått under en period. Syftet är att ha en lista över länder där det generellt inte förekommer förföljelse eller övergrepp som staten inte kan skydda den enskilde individen ifrån. Listan skulle användas för att snabbare kunna hantera asylansökningar från personer som kommer från de länderna.
Under sommaren 2019 tillsatte regeringen en utredning som ska titta på hur Migrationsverket kan få större utrymme att snabbt bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad. I december 2019 gick Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni ut med att de vill ha ett snabbspår för att neka asyl.
Sverige har idag inte upprättat någon nationell lista över säkra ursprungsländer. Däremot finns det i svensk lagstiftning möjligheten till avvisning med omedelbar verkställighet för asylansökningar som anses vara uppenbart ogrundade. Detta gäller oavsett från vilket land den asylsökande kommer. Enligt en dom i EU-domstolen måste Sverige upprätta en nationell lista på säkra ursprungsländer för att i vissa fall kunna tillämpa avvisning med omedelbar verkställighet för så kallade uppenbart ogrundade ansökningar.
Inom EU har det under de senaste åren lämnats flera förslag på att införa en EU-gemensam lista på säkra ursprungsländer. Om förslaget om en asylprocedurförordning går igenom i sin nuvarande form skulle det innebära att Sverige blir bundet av EU:s lista. Vi skulle även bli bundna till de tvingande regler om att exempelvis använda påskyndade förfaranden för asylansökningar från personer som anses komma från säkra ursprungsländer enligt EU:s lista. Utifrån hur debatten ser ut på EU-nivå ser vi ingenting som tyder på att förslaget om en asylprocedurförordning kommer att gå igenom i närtid.
När det gäller ett eventuellt införande av en nationell lista på säkra ursprungsländer ser Asylrättscentrum risker ur ett rättighets- och rättssäkerhetsperspektiv. Risker vi har identifierat är att asylsökandes samtliga asylskäl inte ges möjlighet att komma fram under processen. Vi ser en risk att ett juridiskt antagande om att ett land är säkert kan bli orimligt svår att bryta i det enskilda fallet. Vi ser även att användandet av listor blir för oflexibelt för att säkerställa att länder hinner avföras från listan tillräcklig snabbt vid en försämrad säkerhetssituation. Om inte dessa risker undanröjs kan en tillämpning av konceptet med säkra ursprungsländer innebära att principen om non-refoulement åsidosätts. Det finns också en risk för att införandet av en nationell lista leder till kollektiva utvisningar och att utsatta grupper diskrimineras då relevanta asylskäl inte kommer fram.
Om Sverige ändå ska anta ett koncept med säkra ursprungsländer är det enligt Asylrättscentrums mening avgörande att införandet även medföljs av starka processuella garantier som motverkar riskerna för refoulement i enskilda fall. Ett exempel på en sådan är att offentligt biträde förordnas i ärenden som rör medborgare från så kallade säkra ursprungsländer. En annan viktig rättssäkerhetsaspekt är att när ett beslut överklagas så bör det innebära en automatisk rätt att stanna kvar i landet under hela överklagandeprocessen.
Slutligen bör det tydligt utryckas i lagtexten att ett land inte får sättas upp på listan över säkra ursprungsländer om inte landet anses vara säkert för samtliga av landets medborgare. Det är extra viktigt då vi vet att det ofta i asylprocesser kan vara svårt, bland annat på grund av skam eller trauma, att ange alla sina asylskäl direkt. Det får inte finnas risk för att en person riskeras att återsändas till ett land som inte är säkert enbart på grund av att hen inte själva haft möjlighet att tala för sin sak.
Den 31 januari 2020 presenterar utredningen sina analyser. Vi på Asylrättscentrum ser fram emot att ta del av utredningens slutsatser och fortsätter följa frågan.
