Hur långa ska de tillfälliga tillstånden vara?

2020-04-9 Parlamentariska kommittén

Om Sverige ska ha tillfälliga uppehållstillstånd, hur långa ska de tillstånden vara? Det ska den parlamentariska kommittén ta ställning till.

Innan den tillfälliga lagen hade Sverige permanenta uppehållstillstånd som huvudregel. När den tillfälliga lagen röstades igenom och man valde att lägga sig på EU:s miniminivå blev tillfälliga uppehållstillstånd huvudregel, där personer som fick flyktingstatus fick treåriga tillstånd och alternativt skyddsbehövande tretton månader. Längden på tillstånden hänvisade man då till skyddsgrundsdirektivet och det omarbetade skyddsgrundsdirektivet.

När den tillfälliga lagen förlängdes fastslogs att tillstånden för flyktingar förlängs med tre år i taget om skyddsbehovet kvarstår och två år i taget för alternativt skyddsbehövande.

För personer som beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt och synnerligen ömmande omständigheter samt att en utvisning skulle stå i strid med ett svenskt konventionsåtagande beviljas ett första uppehållstillstånd på tretton månader, som sedan förlängs med två år i taget.

Hur långa ska tillstånden vara?

Vi kan börja med den svenska folkbokföringen. För att en person ska kunna folkbokföras i Sverige och få ta del av de etableringsinsatser som är en viktig del av vår integrationspolitik, måste den personen bo i Sverige i minst ett år. Därför bör inte tillstånden vara kortare än tolv månader.

I vår analys av om Sverige ska ha permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd lyfte vi att även om tillstånden är tillfälliga så är skyddsstatusen tillsvidare, och att personer som fått skydd som flykting eller alternativt skyddsbehövande därför har ett starkt skydd. Det är mycket osannolikt att grunden till skyddsbehovet kommer att försvinna på ett eller ett par år och tillstånden kommer alltså att behöva förlängas efter den första tiden. Att ha korta tillstånd är därför både ineffektivt för det svenska migrationssystemet och innebär en onödig osäkerhet för individen som fått skydd. Ur kostnadssynpunkt framstår det som orimligt och omständligt att ompröva tillstånd så ofta som var 13:e månad för personer med en skyddsstatusförklaring. Om handläggningstiderna riskerar att handläggningstiden att överstiga tillståndstiden.

Ska alternativt skyddsbehövande och flyktingar få lika långa tillstånd?

Det finns goda argument för att personer med flyktingsstatusförklaring och alternativ skyddsstatusförklaring ska ha lika långa tillstånd, som har sin grund i rättssäkerhet, effektivitet och kostnadsbesparing. Rättssäkerhetsmässigt kan man argumentera för personer i behov av internationellt skydd bör få lika långa tillstånd. Sammanfattningsvis vill vi på Asylrättscentrum poängtera att korta tillstånd riskerar långa handläggningstider, ineffektiva processer och att personer befinner sig i flera processer samtidigt. Om målet är att svensk migrationspolitik ska vara effektiv, rättssäker och human kan inte tillstånden vara för korta.

Läs hela analysen här.

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Stöd oss

Hjälp oss att kunna hjälpa fler. Donera pengar till oss i ditt eget eller någon annas namn. Ge en minnesgåva eller en julklapp. 

Share This