När kan ett barn beviljas uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till landet? Det är frågan som utreddes i Migrationsöverdomstolen den 22 december 2020. Sedan avgörandet kom har media rapporterat om barn som befinner sig i liknande situationer, bland annat i Konflikt i P1.
Vår jurist Anna-Pia Beier har läst domen (MIG 2020:24) och Migrationsverkets rättsliga kommentar med anledning av domen, vilka sammanfattas nedan tillsammans med en kort kommentar hur vi ser på domen och dess betydelse.
Familjens bakgrund
Föräldrarna är medborgare i Libanon och har sökt asyl i Sverige vid flera tillfällen. I mars 2006 föddes barnet i målet. Migrationsverket beslutade att familjen skulle utvisas tillbaka till Libanon. Familjen överklagade beslutet till migrationsdomstolen men liksom Migrationsverket bedömde migrationsdomstolen att familjen inte hade skyddsbehov och att en utvisning inte skulle bryta mot internationella konventioner. Familjen överklagade beslutet till Migrationsöverdomstolen och yrkade återigen på att de har skyddsbehov, samt att det skulle bryta mot svenska konventionsåtaganden att utvisa familjen.
Vad säger domen från Migrationsöverdomstolen?
Migrationsöverdomstolen anser liksom underinstanserna inte att familjen gjort sitt skyddsbehov sannolikt. Frågan som domstolen avhandlar är därför barnets anpassning till eller anknytning till Sverige och om det finns så starka skäl att det föreligger särskilt ömmande omständigheter och om uppehållstillstånd kan beviljas på denna grund. För att kunna göra detta utreder domstolen till att börja med vad som utgör barnets bästa. Barnet som är 14 år är född och uppvuxen i Sverige, talar flytande svenska, har vänner här och går i svensk skola samt saknar anknytning till föräldrarnas hemland. Migrationsöverdomstolen menar därför att det finns en stark anknytning till Sverige och bedömer att det sammantaget får anses vara det bästa för barnet att få stanna i Sverige. Barnets bästa vägs mot statens intresse att upprätthålla en reglerad invandring
Proportionalitetsbedömning och illegal vistelsetid
Efter bedömningen av barnets anknytning till Sverige görs en proportionalitetsbedömning. Där väger man barnets intresse av att få stanna i Sverige mot andra intressen, i detta fall, Sveriges intresse av att upprätthålla en reglerad invandring, samt att en stor del av barnets vistelsetid i Sverige varit utan tillstånd till följd av att föräldrarna inte följt lagakraftvunna utvisningsbeslut.
Migrationsöverdomstolen framhåller att både Barnkonventionen och förarbetena till bestämmelsen angående särskilt ömmande omständigheter betonar att barn ska ses som självständiga rättighetsbärare. Barn kan ha egna skäl för uppehållstillstånd och ska inte endast prövas som en del av föräldrarnas ärende. I det aktuella fallet har vistelsetiden under lång tid varit illegal, men som barn har hon inte haft samma möjlighet som en vuxen att påverka föräldrarnas val att inte följa de avlägsnandebeslut som fattats. Under tiden barnets asylansökan varit föremål för prövning har hon haft rätt att vistas i Sverige, vilket bedöms vara en avsevärd tid med hänsyn till hennes ålder.
Barnets bästa väger tyngre
Vid en sammantagen bedömning av de exceptionella omständigheterna i barnets fall och med särskild hänsyn tagen till hennes mycket starka anknytning till Sverige, bedömer Migrationsöverdomstolen att hennes bästa väger tyngre än de motstående intressen som gjorts gällande. En utvisning kan därmed inte anses proportionerlig och skulle strida mot Barnkonventionen.
Även föräldrarna beviljades uppehållstillstånd med hänvisning till praxis och rätten till familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen.
Hur har Migrationsverket tolkat domen?
Efter domen har Migrationsverket publicerat en rättslig kommentar som ger specifik rättslig vägledning i fråga om just tolkning av domen Bedömning av barns ärenden i ljuset av Migrationsöverdomstolens avgörande i mål UM 2944-20 (MIG 2020:24), RK/002/2021 –länk
Inledningsvis konstateras att domen rör ett ärende som prövas enligt undantagsbestämmelserna i 5 kap. 6 § utlänningslagen och 11 § tillfälliga lagen. Mot bakgrund av detta är förutsättningarna i det aktuella ärendet att anse som ett undantagsfall. Migrationsverket konstaterar vidare att domen utgör en viktig vägledning i bedömningen av barnets bästa och avvägningen mot andra intressen men framhåller att Migrationsöverdomstolen är tydlig i bedömningen att det är de individuella omständigheterna i det här enskilda ärendet som gör att barnets bästa väger tyngre än andra motstående intressen.
Risk för misstolkningar
Migrationsverket lyfter i sin kommentar fram möjliga misstolkningar av domen. Till exempel att principen om barnets bästa i sig kan grunda rätt till uppehållstillstånd och att Barnkonventionen står över utlänningslagen i denna fråga.
Viktiga klargöranden i domen
Liksom Migrationsverket kommenterar utgör domen en viktig vägledning i bedömningen av barnets bästa och avvägningen mot andra intressen. Barn ska ses som självständiga rättighetsbärare.
Det är det första avgörandet från Migrationsöverdomstolen där det görs en prövning av barnets bästa i den här utsträckningen sedan Barnkonventionen blev svensk lag. Frågan om betydelsen av att Barnkonventionen numera är svensk lag är inte helt enkel att besvara. Liksom Migrationsöverdomstolen framhåller i domen grundar inte Barnkonventionen i sig rätt till uppehållstillstånd. Skyldigheten att beakta barnets bästa finns redan tidigare införlivat i utlänningslagen.
Välkommen förtydligande om att måste Barnkonventionen
Det som kan konstateras är att domen innehåller en grundlig utredning och motivering av barnets bästa med ett tydligt barnrättsperspektiv. Domstolen tar både hänsyn till och beaktar barnets egna åsikter. Domen fastslår även att barn inte bör belastas för illegal vistelsetid i Sverige. Dessutom gör alltså domstolen bedömningen att en utvisning i det aktuella ärendet skulle strida mot Barnkonventionen. Att Migrationsöverdomstolen tydliggör för underinstanserna att Barnkonventionen är ett sådant svenskt konventionsåtagande som måste beaktas är välkommet.
Många kontaktar oss angående barn som vistats lång tid i Sverige och kanske till och med är födda här och undrar vad domen och Barnkonventionens status som svensk lag har för betydelse i dessa ärenden.
Barnkonventionen i sig grundar alltså inte en rätt till uppehållstillstånd men ställer bland annat krav på myndigheterna att identifiera barnets bästa och motivera hur detta har beaktats och vägts in i bedömningen. Migrationsöverdomstolen lyfter att barnets bästa inte är den enda och avgörande faktorn för att ett uppehållstillstånd ska beviljas. Ett beslut kan fattas i strid med barnets bästa om det är slutsatsen efter att en avvägning av intressen gjorts.
Alltid individuella bedömningar utifrån individuella situationer
Domen innebär inte att det faktum att ett barn är fött i Sverige räcker för att ett barn ska beviljas uppehållstillstånd. Det går inte heller att dra slutsatsen att bara det för att ett barn har uppnått en viss ålder eller vistats en viss tid i Sverige omfattas barnet av domen, eftersom det alltid är en individuell bedömning som ska göras utifrån ett barns individuella situation.
Domen innebär dock en viktig vägledning för underinstanserna vid bedömning av ärenden som rör barn i liknande situation med liknande omständigheter
Det bör i sammanhanget nämnas att Migrationsöverdomstolen i april 2021 även meddelat prövningstillstånd i ett ärende som rör frågan om barns hälsotillstånd och behov av vård, även detta omständigheter som faller in under bestämmelsen om särskilda omständigheter.
Asylrättscentrum följer utvecklingen i frågan
Den 20 juli 2021 upphör den tillfälliga lagen att gälla och från och med den 21 juli ska Sverige ha en ny migrationslagstiftning. I den proposition som regeringen presenterat gör regeringen bedömningen att barn fortsatt bör kunna beviljas uppehållstillstånd enligt bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter. Det kommer enligt förslaget inte att uppställas ett extra krav på att en utvisning dessutom måste strida mot ett svenskt konventionsåtagande för att uppehållstillstånd på denna grund ska kunna beviljas.
Asylrättscentrum bevakar frågan och den praxis som utvecklas. Vi vill påminna om möjligheten för enskilda att kontakta oss på vår rådgivning för hjälp i enskilda ärenden.
