Humanitära skäl

2020-04-30 Parlamentariska kommittén

Den parlamentariska kommittén ska utreda om asylsökande ska kunna beviljas uppehållstillstånd på ytterligare grunder än de som följer av EU-rätten och svenska konventionsåtaganden och då särskilt ta ställning till om en ny humanitär grund för uppehållstillstånd ska införas. Asylrättscentrum har gått igenom frågan och analyserat några perspektiv som bör tas hänsyn till.

I svensk migrationsrätt har det under lång tid funnits grunder för uppehållstillstånd för humanitära skäl. Med humanitära skäl menas ofta skäl som medför att en av- eller utvisning framstår som orimlig eller stötande. Det har handlat om personer som varit svårt sjuka, befunnit sig i Sverige under en lång tid och anpassat sig till landet, eller där man hänvisat till situationen i hemlandet.

Vad måste en bestämmelse om humanitära skäl innehålla?

I vår analys utgår vi från artikel 3 och 8 i Europakonventionen. Enligt artikel 3 får ingen utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det är den bestämmelse som är aktuell när man överväger att av-/utvisa en person som är fysiskt eller psykiskt sjuk. Det finns omfattande praxis från Europadomstolen om hur denna bedömning ska göras. Enligt praxis från senare år räcker det inte med att vården finns i ett visst land, den måste också vara tillgänglig för den enskilde. En framtida bestämmelse om humanitära skäl måste ha utrymme för att svårt sjuka personer som inte kan få vård i sitt hemland kan beviljas ett uppehållstillstånd. 

Enligt artikel 8 i Europakonventionen står det bland annat att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv. När Migrationsverket och migrationsdomstolarna fattar beslut i ärenden som rör av- och utvisning måste de pröva om rätten till familjeliv kränks. Även i detta fall finns omfattande praxis från Europadomstolen hur avvägningar i dessa frågor ska göras. Vi ser att en framtida bestämmelse måste ge utrymme för artikel 8 i Europakonventionen, så som den tolkats av Europadomstolen.

En bestämmelse om humanitära skäl får inte heller strida mot barnkonventionen som blev svensk lag den 1 januari 2020. FN:s barnrättskommitté publicerar så kallade allmänna kommentarer som ger vägledning i hur olika artiklar och teman i barnkonventionen ska tolkas, som bör ges tyngd vid en grund för humanitära skäl.

Förutom Europakonventionen och barnkonventionen finns det flera andra konventioner som Sverige är bundna av och som bör tas hänsyn till i utformningen av humanitära skäl. Sammanfattningsvis vill vi poängtera att om en framtida svensk migrationspolitik ska uppnå målen human och rättssäker så bör den innehålla humanitära skäl. Det kommer alltid att finnas fall där personen som söker asyl inte uppnår kraven för att få uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande, men där det vore orimligt att utvisa personen. Dessa personer måste kunna få stanna i Sverige.

Klicka här för att läsa hela analysen.

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Stöd oss

Hjälp oss att kunna hjälpa fler. Donera pengar till oss i ditt eget eller någon annas namn. Ge en minnesgåva eller en julklapp. 

Share This