Fortfarande många oklarheter kring den nya lagen

2021-04-19 Aktuellt, Juristerna kommenterar

Den 8 april skickade regeringen utkastet Ändrade regler i utlänningslagen på remiss till lagrådet. Asylrättscentrum har sedan tidigare svarat på remiss både på betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik och de kompletterande förslagen. Vår jurist Sofia Rönnow Pessah har läst utkastet och analyserat vilka förändringar som gjorts från de två remissrundorna.

Vad säger lagrådsremissen?

Tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, försörjnings- och vandelskrav för att beviljas permanent uppehållstillstånd samt försörjningskrav vid familjeåterförening. En särskild humanitär grund ger i undantagsfall möjlighet till uppehållstillstånd vid ”synnerligen ömmande omständigheter” för vuxna och vid ”särskilt ömmande omständigheter” för barn och vuxna med särskild anknytning till Sverige i vissa fall. För en analys av förslagen hänvisar vi till våra remissvar och vår podd Människor & Migration.

Vad är nytt?

Lagrådsremissen innebär att viss kritik från remissinstanserna hörsammandes. Nedan följer några exempel.

  • Inget krav på språk- och samhällskunskapskrav för att beviljas permanent uppehållstillstånd i nuläget.

Asylrättscentrum har varit kritiska till införandet av kraven bland annat på grund av bristande beredning. Regeringen framför i lagrådsremissen att det ännu inte finns förutsättningar för att få systemet på plats varför man avvaktar med införandet. 

  • Undantagen från försörjningskraven vid familjeåterförening och permanenta uppehållstillstånd justeras.

Asylrättscentrum har kritiserat att de undantag som föreslagits tidigare varit för högt ställda i relation till det beskrivna syftet. I lagrådsremissen klargörs att kraven för undantagen kommer att ändras från ”synnerliga” till ”särskilda” skäl för att bättre säkerställa att undantagen får avsedd effekt. Vi bedömer att ändringen är nödvändig för att undvika orimliga konsekvenser av lagen och välkomnar den.

  • Åldersgränsen vid familjeåterförening för partners återgår till 18 år istället för 20.
  • Kravet ”välgrundade utsikter att beviljats varaktigt uppehållstillstånd” ändras till ”välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid” för att kunna beviljas familjeåterförening.

Vi har kritiserat begreppet ”varaktigt uppehållstillstånd” på grund av dess otydliga innebörd. Ändringen syftar till att klarlägga att det inte är kravet på att beviljas permanent uppehållstillstånd som kommer att bedömas, bara att man väntas ha rätt till uppehållstillstånd under längre tid. Asylrättscentrum ser positivt på förtydligandet men befarar fortsatt att skrivningen kan leda till tillämpningssvårigheter, särskilt vad gäller de med uppehållstillstånd på annan grund än som skyddsbehövande.

Kommer ”gymnasielagsungdomarna” omfattas av den nya humanitära grunden?

Lagrådsremissen innehåller flera förtydliganden kring hur förslagen ska tolkas. Den nya bestämmelsen är tänkt att vara en undantagsbestämmelse och det går därför inte att ge några heltäckande svar kring vilka grupper som omfattas – utgångspunkten är en individuell bedömning. I lagrådsremissen anges dock några typsituationer som kan komma att aktualisera bestämmelsen:

  • Personer som vistats med uppehållstillstånd i Sverige under en längre tid och som inte uppfyller kraven för fortsatt uppehållstillstånd på någon annan grund när förlängningsansökan ska prövas.
  • Personer som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov som barn men vars skyddsbehov upphör i och med att personen fyller 18 år.
  • Förlängning av tillståndet för personer som kommit hit på anknytning och som beviljats uppehållstillstånd trots att relationen upphört eftersom de varit utsatta för våld eller annan allvarlig kränkning i relationen (jmf 5 kap. 16 § UtlL).

Asylrättscentrum bedömer fortfarande att det är oklart hur bedömningarna enligt den nya humanitära grunden kommer göras. Det kommer att komma an på rättstillämparna – Migrationsverket och domstolarna – hur bestämmelsen ska tolkas. Bedömningen försvåras av att ”särskilt ömmande omständigheter” i den praxis som finns utgått från ett barnperspektiv där man kunnat ta hjälp av internationell praxis. Detta blir en nationell grund vars tillämpning kommer att behöva utvecklas över tid genom praxis. Innan vägledande avgöranden finns på plats finns risk att tillämpningen av paragrafen inte kommer att vara enhetlig. Hur detta påverkar ungdomar som beviljats uppehållstillstånd enligt gymnasielagen återstår därför att se.


Vad händer nu?

Lagrådet kommer att yttra sig och därefter kommer regeringen att presentera en proposition. Senast i slutet av juni kommer riksdagen behöva rösta om förslagen för att lagen ska börja gälla innan den tillfälliga lagen upphör. Lagändringarna föreslås börja gälla den 20 juli år 2021.

Övergripande kommentarer

Eftersom vi i Sverige sedan år 2016 haft tillfälliga tillstånd kan föreslagna ändringar tyckas marginella, men det är först nu som myndigheter och samhälle ska ställa om till att det är norm att personer med skyddsbehov vistas i landet på korta, tillfälliga tillstånd. Många av remissinstansernas kommentarer – särskilt från tillämpande myndigheter – gäller just frågor av praktisk karaktär. Många av dessa frågor är ännu inte lösta. Vi ser med oro på bland annat hur handläggningstider i förlängningsprocesser och efter beviljade familjeåterföreningar kan inverka på människors möjlighet att tillvarata sina rättigheter. Hur blir det för personer som beviljats uppehållstillstånd på anknytning som inte hinner till Sverige innan det korta tillståndet går ut? 

Asylrättscentrum beklagar att en stor del av förslagen fortsatt rättfärdigas genom hänvisning till viljan att ligga på en europeisk miniminivå. Vi menar att ett långsiktigt och hållbart migrationsrättsligt system tydligare bör motiveras utifrån dess praktiska betydelse i en nationell kontext, snarare än att endast hänvisa till förenlighet med internationell rätt. Vi tror vidare att det är behövligt med en teknisk översyn av utlänningslagen i sin helhet.

Vi är positiva till de ändringar som förbättrar lagens funktionalitet, men beklagar att det som nu föreslås är en lagstiftningsprodukt med delvis syfte att reglera antalet asylsökande. Att använda lagar för de som redan befinner sig i Sverige som styrmedel på detta sätt har en i forskning svårmätbar, eventuellt marginell effekt. Mot detta ska ställas de betydande ändringar som förslagen innebär för asylsökande och nyanländas rättigheter och förutsättningar till etablering.

Vad blir Sveriges nya migrationspolitik?

Hösten 2020 ska den parlamentariska kommittén presentera sitt uppdrag. Ta del av våra anlyser av de politiska förslagen.

Så fungerar asylprocessen

Här hittar du viktig information om hur asylprocessen fungerar i Sverige och vad personer som söker asyl bör tänka på. 

Vilket stöd kan du få?

Information om vilket stöd och hjälp våra jurister kan ge, och vilken information vi behöver från dig för att kunna hjälpa till. 

Share This