Sverige behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik, men Asylrättscentrum ser brister i det förslag som skickats ut på remiss. I vårt remissvar lyfter vi bland annat konsekvenserna av att inte följa utvecklingen i EU-rätten och svårigheter med tillämpningen i flera av förslagen.
Asylrättscentrum remissvar fokuserar på rättssäkerheten och tillämpningen av de migrationspolitiska förslagen. Vi har redan, både i remissvaren till tillfälliga lagen och vid förlängningen av den, lyft problemområden med förslagen. Eftersom förslaget som nu skickats på remiss ska gälla tillsvidare menar Asylrättscentrum att det är viktigt att bristerna ses över.
En av de viktigaste delarna som Asylrättscentrum lyfter i remissvaret är att för att migrationspolitiken ska kunna vara långsiktig måste förslagen ta större hänsyn till utvecklingen inom europarätten. Till exempel har EU-domstolen i flera avgöranden fastslagit att det är åldern vid ansökningstillfället som man ska utgå ifrån när det gäller familjeåterförening. Det vill säga att om en anknytningsperson är under 18 år när ansökan lämnas in, så ska den bedömas som barn även om den hinner fylla 18 år innan Migrationsverket beslutar i ärendet. Denna gränsdragning är viktigt eftersom den styr om personen ska omfattas av försörjningskrav eller inte.
Asylrättscentrum lyfter även i frågan om tillståndens längd att förslagen måste följa utvecklingen i EU. Migrationskommittén föreslår i betänkandet att Sverige fortsatt ska ge 3 års tillstånd till flyktingar och 13 månader till alternativt skyddsbehövande. Det här skiljer sig från genomsnittet i EU, där flyktingar får 5 år och alternativt skyddsbehövande 3 år. Dessutom väntas domar från EU-domstolen slå fast om det är diskriminering att särskilja flyktingar och alternativt skyddsbehövande.
Vi är även kritiska till att tillstånden vid förlängning föreslås bli korta. Eftersom de krav som föreslås för att bevilja permanent uppehållstillstånd är oklara, ser vi en risk att människor lever under lång tid i Sverige med endast korta tillstånd. Hur det påverkar integrationen och personerna som lever med korta tillstånd analyseras inte tillräckligt mycket i betänkandet.
Framförallt är Asylrättscentrum kritiska till att tydliga konsekvensanalyser saknas. Bland annat väntas förslagen som nu ligger försämra situation för flera utsatta grupper jämfört med om vi hade gått tillbaka till utlänningslagen. Bland annat ser vi att skyddsbehövande, barn och HBTQI+ personer drabbas utan tydliga analyser av förslagens konsekvenser för dessa grupper.
