Den Migrationspolitiska kommittén lämnade den 15 september 2020 sitt förslag på en ny migrationspolitik. Det är fortfarande oklart om det är det här som kommer att ersätta den tillfälliga lagen när den går ut nästa sommar eftersom de politiska partierna som ingått i kommittén inte enhetligt står bakom förslaget. Asylrättscentrum har gått igenom kommitténs förslag och kommer i den här texten att förklara dem i korthet, samt analysera vad de innebär.
Tillfälliga uppehållstillstånd fortsatt huvudregel
I stora drag innebär förslaget en förlängning av de begränsningar som följt av den tillfälliga lagen, men vissa lättnader förekommer. Tillfälliga uppehållstillstånd föreslås även fortsatt att vara huvudregeln i Sverige. Flyktingar får treåriga tillstånd och alternativt skyddsbehövande skyddsbehövande får 13 månader, bägges tillstånd kan förlängas. Människor som kommer som kvotflyktingar genom UNHCR:s kvotflyktingprogram får permanenta uppehållstillstånd. Kategorin övrigt skyddsbehövande tas bort.
En av de frågor som har varit stor under våren är om Sverige ska ha en humanitär grund. Om förslagen går igenom kommer Sverige återigen ge uppehållstillstånd på synnerligen ömmande omständigheter med vissa lättnader i ärenden som rör barn.
Samma rätt till familjeåterförening för flyktingar och alternativt skyddsbehövande
En annan fråga som diskuterats under våren har varit om flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska ha samma rätt till familjeåterförening. Enligt förslaget kommer både grupperna ha möjlighet att kunna återförenas med sin familj i Sverige. Precis som i den tillfälliga lagen kommer endast make, maka och barn under 18 år att få möjlighet till återförening. Kommittéen föreslår även att andra nära anhöriga som befunnit sig i särskild beroendeställning ska få möjlighet till uppehållstillstånd.
Personer som vill söka uppehållstillstånd i Sverige för att ingå samboskap eller äktenskap kommer enligt förslagen inte att få sin ansökan beviljad.
Försörjningskravet kommer att finnas kvar för personer som vill att deras anhöriga kommer till Sverige. Kravet innebär att anknytningspersonen (personen som fått uppehållstillstånd i Sverige) ska kunna försörja sig själv och de personer som den vill ska komma till Sverige, samt ha bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och sin familj.
Den Migrationspolitiska kommittén föreslår några undantag från försörjningskravet. Barn behöver inte uppfylla kravet. Flyktingar och alternativt skyddsbehövande får en frist på tre månader, om de lämnar in ansökan inom tre månader från det att de själva fått uppehållstillstånd behöver de inte uppfylla försörjningskravet.
Krav för permanenta uppehållstillstånd
En betydande nyhet bland förslagen gäller krav för permanenta uppehållstillstånd. Förslaget är att flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska kunna söka permanent uppehållstillstånd efter att de haft uppehållstillstånd i tre år. De behöver då uppfylla språk-, samhällskunskaps-, försörjnings och vandelskrav.
Asylrättscentrums kommentar
Vi välkomnar att den humanitära grunden återinförs samt att flyktingar och alternativt skyddsbehövande får samma rätt till familjeåterförening. Vi välkomnar även att några av de förslag som diskuterades under våren inte finns med i det slutgiltiga förslaget.
Vi beklagar att övriga förslag till stor del innebär en förlängning av den tillfälliga lagen som tillkom genom hastigt lagstiftningsarbete och att ett fullgott underlag och konsekvensanalys för förslagen fortsatt saknas. Vi anser inte att lagda förslag tar tillräcklig hänsyn till de utmaningar som finns inom migrationsrätten för att säkerställa ett rättssäkert och effektivt system.
De senaste årens snabba förändringar riskerar rättssäkerheten
Under tiotals år har Sverige haft liknande regler på migrationsrättens område, något som förändrades år 2015. Utan ordentligt underlag eller konsekvensanalyser genomfördes betydande ändringar i svensk migrationsrätt året därpå, vilket följdes av förändringar år 2017, år 2018 och år 2019. För oss som i vår vardag företräder asylsökande samt föreläser om regelverket har det varit tydligt att den kontinuerliga förändringen i lagen och dess bestämmelser har lett till att lika fall behandlats olika, ökad oförutsebarhet och många andra uppenbara rättssäkerhetsbrister.
Miniminivå är det nya normala
Vi på Asylrättscentrum har varit oroade för att något som vid sitt införande ansågs som extremt skulle komma att bli det nya normala. Den Migrationspolitiska kommitténs förslag gör det tydligt att den tillfälliga lagen till stor del blir permanent, och att Sverige fortsätter placera sig nära en europeisk miniminivå.
Korta tillstånd innebär onödigt krångel
Ett exempel där lagförslaget får ses som bristfälligt är den mycket korta längden på tillstånd. Trots att 97 % av alla skyddsbehövandes tillstånd förlängs och att det inte finns något stöd för att det förekommer skyddsbehov som övergår på tretton månader, så är det ändå denna längd på tillstånd som förespråkas för den stora delen alternativt skyddsbehövande. Detta skapar ett onödigt krångligt system och en inbyggd osäkerhet för de som beviljats uppehållstillstånd utan att fler utvisas – om nu det är syftet – eftersom de allra flesta beviljas förlängning.
Vi ser dessutom allvarligt på att tillståndens längd skiljer sig åt mellan alternativt skyddsbehövande och flyktingar. Det saknas stöd för att alternativt skyddsbehövande skulle ha ett skyddsbehov som varar under relevant kortare tid en flyktingar, och det finns därmed inget legitimt skäl för att ha olika regler för de två grupperna.
Med de förslag som nu ligger vädjar vi till politikerna att verkligen lyssna på remissinstanserna för att undvika att reproducera de många brister som följt av den tillfälliga lagen. Vi står inför många framtida utmaningar på migrationsrättens område, men vi vädjar till försiktighet så att inte viljan att skicka signaler ställs framför behovet av ett fungerande system.
Läs våra analyser om den Migrationspolitiska kommitténs förslag här och lyssna på vår podd Människor & Migration.
