EU-kommissionens förslag till ny migrations- och asylpakt

2020-10-13 Chefsjuristen kommenterar

Den 23 september presenterade kommissionär Ylva Johansson förslag till ny migrationspakt. Vi har tillsammans med 71 andra organisationer skrivit under ett gemensamt uttalande om pakten, samt släppt ett avsnitt av vår podcast Människor & Migration om förslagen. I den här texten ger jag en bakgrund till EU:s roll i förhållande till svenskt migrationsrätt, går igenom några av de mest tongivande förslagen och ger en kommentar på dess påverkan på rättssäkerheten.

Bakgrund – Vad är EU:s roll i förhållande till svensk migrationsrätt?

I EU:s arbete ingår det att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem (som brukar förkortas CEAS).

Asylrättscentrum har i flera tidigare rapporter skrivit och analyserat CEAS, det kan du läsa om här. Viktiga delar av CEAS är:  

Skyddsgrundsdirektivet – utgår från FN:s flyktingkonvention och handlar om vilka personer som har rätt till flyktingstatus och alternativ skyddsstatus, samt vad detta skydd innebär.

Asylprocedurdirektivet  – handlar om hur staterna får bestämma sina processer för de som söker skydd i EU, som t.ex. snabba ansökningsprocesser, medicinska åldersbedömningar och särskilda regler för utsatta grupper.

Dublinförordningen – innehåller bestämmelser om vilket land i Europa som är ansvarig för att pröva en asylansökan.

Eurodacförordningen – databasen med fingeravtryck på asylsökande i EU.

Mottagandedirektivet – handlar om vilka villkor staterna ska ha för att ta emot asylsökande, som hur asylsökande ska bo under asylprocessen.

Återvändandedirektivet – regler för hur EU:s stater får utvisa asylsökande som inte har rätt att stanna i EU.

Familjeåterföreningsdirektivet – EU:s gemensamma regler för vilka som har rätt att återförenas med sin(a) familjemedlem(mar) som fått asyl i EU.

Utöver detta finns också många andra regler som bl.a. handlar om visum till EU, vad som ska gälla för EU:s yttre gränser och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex, säsongsarbetare (i Sverige ofta bärplockare) och forskare.  

Vad har hänt nu?

Den 23 september presenterade EU-kommissionen sitt nya förslag om asyl och migration, den så kallade pakten. I pakten finns EU-kommissionens nya strategi för migration. Pakten är ett nytt försök till gemensam lagstiftning efter att EU:s institutioner och stater under de senaste åren har misslyckats att komma överens. Genom pakten vill Kommissionen att tidigare förhandlingar om nya regler tas upp igen, men de största förändringarna är nya lagförslag som rör EU:s yttre gränser och omfördelning av asylsökande.

Här är några delar av den föreslagna pakten

Alla som reser in i EU utan uppehållstillstånd eller visering ska ”screenas” vid EU:s yttre gränser. Samma regler ska gälla vid alla gränser. Under screeningen kommer det att utföras flera kontroller, som kontroll av identitet, hälsa och säkerhet. Ett uttalat syfte med screeningen är att stoppa irreguljära migranter. Under screeningprocessen får dessa personer inte komma in i EU. Screeningen ska ta fem dagar, som kan förlängas med ytterligare fem dagar. När screeningen är slut ska man veta om personen ska utvisas eller fortsätta i asylprocessen. Man ska även ta ställning till om personen har låga eller höga chanser att få asyl. Om chansen är låg (färre än 20 % från samma land har tidigare fått asyl) skickas personen till ett så kallat gränsförfarande. Det får därefter ta högst tolv veckor, inklusive överklagande, att fatta beslut om att bevilja asyl eller besluta om avvisning. Efter det ska personen återvända till sitt hemland inom ytterligare tolv veckor. Om chansen för asyl är större eller det är fråga om barnfamiljer eller personer som tillhör utsatta grupper följer en ”vanlig” asylprocess. Gränsförfarandet ska också gälla för personer med falska id-handlingar och personer som anses utgöra ett säkerhetshot.

Dublinförordningen ska ersättas

Dublinförordningen har ofta kritiserats för att inte fungera i praktiken. Nu finns ett nytt förslag som skulle ersätta Dublinförordningen. Ett syfte med förändringarna är att inte göra det möjligt för den asylsökande att genom eget agerande kunna påverka vilket land som prövar asylansökan. Det kommer införas större möjligheter för personer som har en familjemedlem i ett visst land att få sin ansökan prövas där. Även andra anknytningar som att man tidigare studerat eller jobbat i ett medlemsland ska avgöra asylland. Den stora nyheten i förslaget är dock frågan om fördelning av asylsökande. Asylsökande ska kunna omlokaliseras när antalet asylsökande blir högt. Om kommissionen slår fast att ett land är i en sådan situation ska andra medlemsstater erbjuda hjälp, exempelvis genom att ta emot asylsökande eller att ta över ansvar för att skicka tillbaka personer som inte har asylskäl till sina hemländer. De personer som inte kan skickas tillbaka måste det hjälpande landet ta emot. Hjälpande länder kan även bidra med att bygga mottagandecenter och motverka båtflyktingsituationer.

En annan stor nyhet rör Eurodac. Idag registreras fingeravtryck på asylsökande över 14 år. Denna åldersgräns ska sänkas till sex år och även foton och andra personuppgifter ska lagras.

Det är tydligt att pakten har påverkats av den höga inströmningen till Europa under 2015. Många länder, som Sverige, menade att de fick ta ett orimligt stort ansvar. Nu ska en matematisk fördelningsprincip införas som, utifrån faktorerna som ett lands befolkning och BNP, avgör hur många personer varje medlemsland ska ta emot.  I krissituationer som den 2015 ökar kraven på att medlemsstaterna hjälper varandra (det som återkommande nämns som solidaritet i pakten).


Asylrättscentrums initiala reflektioner

Den första frågan är givetvis om detta kommer att fungera i praktiken, båda vad gäller EU:s institutioner och förslaget som sådant. Förslagets grundidé vilar på att fler personer ska skickas tillbaka till sina hemländer. EU kan använda påtryckningsmetoder som handelsavtal, investeringsklausuler och viseringskrav som medel för att få stater att ta emot sina medborgare, men även påtryckningsmedel som minskat bistånd. Det krävs att detta fungerar för att det ska bli fler avvisningar, som leder till färre asylsökande, som leder till att det snabba gränsförfarandet fungerar, som kan leda till att omfördelningen fungerar. EU och dess medlemsstater har tidigare satt press på ursprungsländer och försöker förhandla fram återtagandeavtal, vad säger att detta kommer lyckas bättre i praktiken?  

Rättssäkerheten vid gränsförfarandet

Det finns många frågor som rör rättssäkerheten kopplat till screeningprocessen och gränsförfarandet. Det ska finnas en oberoende övervakning av screeningen för att säkerställa skydd för mänskliga rättigheter, bl.a. att medlemsländer inte skickar tillbaka personer utan att de får möjlighet att söka asyl, så kallad pushbacks. Vi vet dock att asylsökande ofta har begränsad kunskap om vilka rättigheter man har som asylsökande och att det är svårt att informera asylsökande som nyligen kommit i säkerhet om dessa rättigheter. Kommer denna övervakning att fungera i praktiken och hur ska man säkerställa att tjänstemännen som arbetar i screeningen fattar rätt beslut? En annan stor fråga är hur personer ska kunna överklaga sina beslut under den korta period som gränsförfarandet får ta.

Oroliga över språkbruket

Asylrättscentrum vänder sig starkt emot EU:s språkbruk gällande personer som sökt asyl skulle ha  fått  ”tillträde till EU”. Eftersom asylansökningar endast kan göras på EU:s territorium är det anmärkningsvärt att EU försöker framställa det som att personer i EU inte faktiskt tillträtt EU. En sådan beskrivning saknar stöd i internationell rätt och skapar en juridisk fiktion där asylsökande hamnar i kläm. Detta förhållningssätt utgår från samma struktur som hållit fast människor på de grekiska öarna i ett limbo i undermåliga förhållanden till följd av Turkietöverenskommelsen och föranledde den krissituation på Moria som skapat enormt lidande för en redan utsatt grupp. Ett sådant språkbruk riskerar också verka i riktning mot möjliggörandet av en externalisering av asylprocessen vilket skulle innebära allvarliga försämringar för människor på flykt.

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Utbildningar

Information om de utbildningar och kompetensutvecklings-paket som vi erbjuder. 

Share This