Ersättning av staten vid överklagande

2019-11-22 Chefsjuristen kommenterar

Anna Lindblad

Vid vilka rättsliga bifrågor har ett biträde i asylärenden rätt att få ut ersättning av staten? Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad kommenterar MIÖD 2019:20.

I 12 § förvaltningslagen står det att om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. I veckan kom en dom från Migrationsöverdomstolen som tar upp frågan om advokaten som hjälpte en person att överklaga ett avslag på en sådan begäran kunde få ersättning för sitt arbete av staten. Domen är ett viktigt förtydligande för oss som arbetar som ombud i asylärenden.

Ansökte om ersättning för arbete med överklagande

I augusti 2017 förordnade Migrationsverket ett offentligt biträde i ett ärende om avvisning eller utvisning. I december 2018 lämnade sökanden in en begäran om att få ärendet avgjort enligt 12 § förvaltningslagen. Migrationsverket avslog begäran. Beslutet överklagades till migrationsdomstolen. Det offentliga biträdet biträdde sökanden och yrkade ersättning för en timmes arbete.

Justitiekanslern motsatte sig inte bifall till överklagandet och anförde att det offentliga biträdets arbete torde kunna betraktas som en sådan rättslig bifråga som kan omfattas av åtgärden. Sveriges advokatsamfund som fått tillfälle att yttra sig ansåg att överklagandet borde ses som ”ett led i talan” i asylärendet som omfattas av förordnandet.

Migrationsöverdomstolens dom

Migrationsöverdomstolen hänvisade till ett avgörande från Högsta domstolen (NJA 2008 s. 1080) som säger att ett rättshjälpsbiträde ska bistå huvudmannen inte bara i den angelägenhet som anges i beslutet om rättshjälp, utan också med denna angelägenhet förbundna rättsliga bifrågor om så erfordras för att säkerställa att huvudmannen kommer till sin rätt. Det hänvisades även till två avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som säger att en fråga om att få ut en allmän handling hade ett sådant samband med ett utlänningsärende att ett fullföljande av talan i den frågan föll inom ramen för uppdraget som offentligt biträde i utlänningsärendet (se RÅ 1994 not. 567 och RÅ 1997 not. 31).

Mot denna bakgrund ansåg Migrationsöverdomstolen att frågan om att få ärendet avgjort har ett sådant samband med den rättsliga angelägenhet i förordnandet att överklagandet av beslutet i det ärendet ska anses ingå i uppdraget. Åtgärderna har också varit nödvändiga för att tillvarata klientens intresse. Det offentliga biträdet hade därmed rätt till den ersättning hon yrkat.

Vad betyder domen?

För oss som arbetar som ombud i asylärenden innebär domen ett välkommet förtydligande. Den visar att Migrationsöverdomstolen har en förståelse för den tid vi behöver lägga ner för att säkerställa att de vi företräder får en rättssäker process. För oss är det i slutändan viktigt att frågan om vilket stöd den asylsökande kan få inte ska vara beroende av hur mycket biträdet har möjlighet att göra utan ersättning.

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Utbildningar

Information om de utbildningar och kompetensutvecklings-paket som vi erbjuder. 

Share This