Asylrättscentrums remissvar på utredningen En långsiktigt hållbar Migrationspolitik (SOU 2020:54)
Den tillfälliga lagen skrevs med syfte att vara en tillfällig lösning på en exceptionell situation och utgångspunkten var att återgå till utlänningslagen. Som vi förstår det är det idag inte aktuellt med en återgång, och vi kommer i det följande redovisa vår inställning till respektive förslag.
En del av de synpunkter som lyfts har framförts i våra remissvar gällande den tillfälliga lagen och förlängningen av den. Det ska dock noteras att även om kritiken tidigare framförts är vikten av att beakta den mer angelägen nu eftersom förslagen avser att gälla tillsvidare.
Sammanfattning av remissvaret
Asylrättscentrum anser att de senaste årens lagstiftning har haft en negativ påverkan på rättssäkerheten i svensk migrationsprocess. Vi bedömer att lämnade förslag inte gör tillräckligt för att åtgärda dessa problem. Förslagen har därtill väckt nya frågor kring rättssäkerheten och vi har identifierat många otydligheter och brister som bör åtgärdas innan lagen träder i kraft. Detta är utgångspunkten för vårt remissvar. Innehållet fokuserar på att förklara vilka tillämpningssvårigheter förslaget kan få i praktiken och föreslå lösningar. Vi förordar alternativa lagformuleringar för bestämmelserna om humanitära skäl, kraven för permanenta uppehållstillstånd, reglerna kring verkställighetshinder, ändringarna i medborgarskapslagen och undantagen från försörjningskraven vid familjeåterförening.
Asylrättscentrum välkomnar att flera bestämmelser som inte tillämpats under den tillfälliga lagen åter tas i bruk. Exempel på detta är humanitära skäl, möjligheten till uppehållstillstånd för personer i hushållsgemenskap och möjlighet till eget uppehållstillstånd för den som utsatts för våld i en nära relation. Vi välkomnar även att kvotflyktingar fortsatt beviljas permanent uppehållstillstånd.
Vi är kritiska till att de föreslagna längderna på tidsbegränsade uppehållstillstånd är så korta att de särskiljer sig från genomsnittet i Europeiska unionen (EU), samt att skillnad görs mellan alternativt skyddsbehövande och flyktingar. Vi ser allvarligt på att kraven för permanenta uppehållstillstånd är bristfälligt utredda, samtidigt som de innebär en stor förändring i svensk rätt. Vi är även kritiska till den strikta tillämpningen av försörjningskravet vid familjeåterförening och efterfrågar en bättre harmonisering med EU-rättsliga förpliktelser. Asylrättscentrum bedömer att systemet för förlängningsprocesser inte är tillräckligt förberett, och ser med oro på hur detta system ska implementeras på ett rättssäkert sätt.
Vår bedömning är att flera utsatta gruppers situation försämras i förhållande till vad som hade varit fallet vid en återgång till utlänningslagen, däribland situationen för skyddsbehövande, barn och HBTQI+ personer. Vi saknar analys av förslagens konsekvenser för dessa grupper.
