Dödläge, nytt fokus och nya aktörer – utvecklingen inom arbetet med EU:s gemensamma asylsystem

2020-01-9 Europaprojektet, Publikationer

Sedan april 2016 har EU-kommissionen arbetet med att reformera EU:s gemensamma asylsystem (CEAS). Asylrättscentrums jurist Sara Jonsson följer arbetet och har sammanställt en lägesanalys.

I april 2016 meddelade EU-kommissionen att de ville reformera EU:s gemensamma asylsystem (CEAS). Vi på Asylrättscentrum har följt arbetet och har vid flera tillfällen kommenterat och analyserat det som sker. Eftersom en ny kommissionär med ansvar för migrationsfrågot har tillsatts och då det allt mer i den svenska debatten lyfts ett behov av ett gemensamt system, har vår jurist Sara Jonsson sammanställt en nulägesanalys av arbetet med att reformera CEAS.

Tidigare analyser visar på många problem med rättssäkerhet

Asylrättscentrum har under våren 2018 kommenterat och analyserat merparten av de centrala rättsakterna i reformarbetet. Vi såg då flera grundläggande rättssäkerhetsproblem med det föreslagna asylpaketet, som vi i vissa delar anser vara svårförenligt med flyktingkonventionen och principen om non-refoulement.

Samtidigt som vi ser många problem med rättssäkerheten med den föreslagna reformen, anser vi att det finns behov av harmonisering och solidaritetsåtgärder inom EU:s asylpolitik.

Arbetets utveckling – dödläge och nya spelare

I slutet av juni 2018 hölls ett toppmöte i Sofia där målsättningen var att det så kallade CEAS-paketet skulle antas. Mötet slutade dock med man konstaterade att man inte hittade enighet i frågan om CEAS och större delen av mötet diskuterades andra frågeställningar, bland annat lyftes vikten av att stoppa så kallad ”olaglig migration”.

Under hösten 2018 hände det inte så mycket gällande CEAS. På migrationsområdet diskuterades istället avtal med tredje länder såsom Egypten, och ett reviderat förslag på återvändandedirektiv presenterades.

Under våren 2019 kunde vi se en tydlig oro för att det inte skulle fattas något beslut om CEAS innan Europaparlamentsvalet i maj, vilket även blev fallet. I maj 2019 valdes ett nytt parlament.

I oktober 2019 godkändes Ylva Johansson som ny EU-kommissionär. I hennes portfölj ligger bland annat migrationsfrågorna och därmed arbetet med CEAS.

Hur det nya parlamentet och kommissionär Ylva Johansson kommer att ta sig an frågorna återstår att se. Vi på Asylrättscentrum följer hur arbetet utvecklas. Vad som blivit tydligt de senaste åren är dock att fokus flyttats i frågan – från harmonisering av asylpolitiken till att stoppa människor vid EU:s yttre gräns och andra typer av migrationskontroll.

Asylrättscentrums bedöming

Vi på Asylrättscentrum är av uppfattningen att en harmonisering av asylprocesserna inom EU på sikt är helt nödvändig för att uppnå en solidarisk och rättssäker hantering av personer som ansöker om internationellt skydd. Vi ser dock att innehållet i den föreslagna reformen till stor del är problematiskt.

Den senaste tidens skiftande fokus till olika former av externalisering av asylprocesser – och åtgärder för att hindra asylsökande från att överhuvudtaget ta sig in på det gemensamma territoriet – innebär ännu allvarligare frånsteg från ett solidariskt och rättssäkert asylsystem. Vi landar därför i slutsatsen att vi på kort och medellång sikt bör arbeta med det CEAS vi har idag, och att vi inte kan förorda att EU går vidare med det föreslagna reformpaketet i nuvarande form.

Texten ovanför är en sammanfattning av Sara Jonssons analys, klicka här om du vill läsa hela analysen.

Migrationsrättens utveckling

Rapporter och analyser om utvecklingen inom migrationsrätten, såväl i Sverige som internationellt. 

Chefsjuristen kommenterar

Asylrättscentrums chefsjurist kommenterar domar från nationella och internationella domstolar. 

Stöd oss

Donera pengar till oss i ditt eget eller någon annas namn. Ge en minnesgåva eller en julklapp.