Dina viktiga vuxna

Under asylprocessen kommer du att träffa vuxna som på olika sätt kan hjälpa dig, vi kallar dem för dina viktiga vuxna. På den här sidan berättar vi vilka roller de har, och på vilket sätt de ska hjälpa dig. Vi förklarar även vad tystnadsplikt betyder och vilka du träffar som har tystnadsplikt. 

Föräldrar

Du som är barn under 18 år har rätt till trygghet och omvårdnad. Du får till exempel inte utsättas för våld eller annan kränkande behandling. Det är dina föräldrar som har ett ansvar för att se till att du får den omvårdnad och trygghet du behöver fram tills du fyller 18 år.

Om du har kommit till Sverige tillsammans med dina föräldrar och du är under 18 år har de ansvar för dig och kan bestämma om saker som rör dig. Dina föräldrar kan till exempel bestämma om du får sitta med på utredningen hos Migrationsverket.

God man

Om du har kommit till Sverige utan dina föräldrar och inte har någon annan vuxen som har ansvaret för dig har du rätt att få hjälp av en vuxen person. I Sverige kallas den personen för god man. Även om det heter så kan din gode man vara en kvinna. Du har också rätt att få en god man om du kom till Sverige tillsammans med dina föräldrar men om de av någon anledning inte längre kan ta hand om dig. När du får en god man kallas det att den gode mannen får ett uppdrag. Det betyder att det finns vissa bestämda saker som den gode mannen ska hjälpa dig med.

Klicka här för att läsa mer om vilken hjälp du kan få från din gode man.

Offentligt biträde

För att hjälpa dig i asylprocessen kommer Migrationsverket att se till så att du får ett offentligt biträde. Ditt offentliga biträde är en person som ska representera dig och dina intressen och hjälpa dig i din asylprocess. Det offentliga biträdet är inte anställd av Migrationsverket utan arbetar bara för dig och din familj. Ditt biträde har något som kallas lojalitetsplikt vilket betyder att hen står på din och din familjs sida. Det kostar inget för dig att ha ett offentligt biträde.

Klicka här för att läsa mer om offentligt biträde och vilket stöd du kan få.

Tolk

För att du och de som jobbar på Migrationsverket ska förstå varandra är en tolk med på era möten. Tolken översätter allt som sägs under samtalet. Tolken är inte anställd av Migrationsverket.

Precis som personalen på Migrationsverket har tolken tystnadsplikt och får inte berätta för någon det ni berättar under samtal hos Migrationsverket. Det är mycket viktigt att du säger till om du inte förstår tolken vid möten hos Migrationsverket men också hos ditt offentliga biträde.

Klicka här för att läsa mer om vad tolken kan hjälpa dig med. 

Kontaktperson

En kontaktperson är en person som fungerar som ett stöd och som en vän. Din kontaktperson kan till exempel följa med dig på promenad eller på bio. Din gode man kan hjälpa dig att ansöka om en kontaktperson.

Socialtjänsten

Om du kommer till Sverige utan din familj så är det kommunen som ansvarar för det praktiska, som var du ska bo och att du får gå i skolan. I alla kommuner finns en socialtjänst, som bland annat har ansvar för barn och ungdomar som bor i kommunen. Du som söker asyl i Sverige har rätt till samma hjälp och stöd från socialtjänsten som andra barn. De som jobbar på socialtjänsten försöker också hjälpa barn och unga som inte mår bra hemma att få det bättre. Om du inte mår bra hemma eller känner att det inte finns någon vuxen som tar hand om dig kan du få hjälp och stöd av socialtjänsten.

Socialtjänsten kan till exempel hjälpa dig om:

  • det är bråk i din familj
  • din familj inte har tillräckligt med pengar
  • du blir slagen eller hotad av någon i familjen
  • du är utsatt för sexuella övergrepp av någon i familjen
  • en förälder eller vårdnadshavare använder droger eller har problem med alkohol
  • du själv har problem med alkohol eller droger
  • du gör brottsliga saker
Familjehem

Det finns många barn och ungdomar som av olika anledningar behöver bo i en annan familj än sin egen. De familjer som tar emot andras barn eller ungdomar i sitt hem kallas familjehem. Föräldrarna i familjen, som kan vara en eller två, kallas familjehemsföräldrar. Det kan finnas andra barn i familjehemmet, både familjehemsföräldrarnas barn eller andra placerade barn.

HVB-hem

Många barn som kommer till Sverige utan föräldrar bor i HVB-hem. HVB är en förkortning av hem för vård och boende. På ett HVB-hem bor du tillsammans med andra barn. På boendet finns personal som kan hjälpa dig med vardagliga saker, till exempel städa och skjutsa till skolan. Personalen finns också där som stöd för dig, om du är ledsen och behöver prata.

Skolkurator

Många barn och även vuxna kan ibland känna att det är lättare att prata med någon man inte har en privat relation med om sin situation och om hur man mår. På skolan finns det en kurator. Skolkuratorn arbetar för att elever ska må bra. Med skolkuratorn kan du prata om sånt som påverkar hur du mår och har det. Skolkuratorn kan också hjälpa till om du har det jobbigt i en relation, till exempel med en kompis, en pojkvän, en flickvän eller med någon hemma. Skolkuratorn kan också stötta dig om du inte trivs i skolan av någon anledning. Om det behövs kan skolkuratorn hjälpa dig att ta kontakt med till exempel socialtjänsten eller psykiatrin.

Barn- och ungdomspsykiatrin – BUP

Om du mår dåligt, är rädd eller ledsen, har svårt att koncentrera dig i skolan, svårt att sova eller kanske har mardrömmar är det inget du ska behöva bära själv. Om du känner att det inte räcker att prata med dina föräldrar eller någon på skolan kan du få hjälp från BUP. BUP är en förkortning av barn- och ungdomspsykiatrin. BUP är en specialistverksamhet inom sjukvården för barn och ungdomar som mår dåligt psykiskt.

Vi vet att många, både vuxna och barn, kan tycka att det är svårt att säga att man mår dåligt psykiskt. Många är rädda för vad andra ska tycka. Att må dåligt är inget konstigt. BUP finns till för att försöka hjälpa dig så att du kan må bättre. Hos BUP kan du få prata om precis vad du vill. Ingen kommer att tvinga dig att berätta något du inte vill.

BUP har mottagningar i på flera olika ställen. Du kan själv, utan någon annan läkares hjälp, kontakta en mottagning. På mottagningarna jobbar psykologer, socionomer, läkare och sjuksköterskor som är extra duktiga på barn- och ungdomspsykiatri. Besöken hos BUP är alltid gratis. Om du behöver tolk har du rätt att få det. Det går då bra att kontakta receptionen i förväg så hjälper de till att boka en tolk.

Om du inte vill besöka en mottagning kan du ringa till din närmaste mottagning. Det finns alltid någon som svarar i telefon på vardagar mellan klockan 8.00 och 16.00. Här kan du hitta din närmaste mottagning: http://www.bup.se/sv/Hitta-Mottagning/

Personalen på BUP har tystnadsplikt. Det betyder att de som huvudregel inte berättar något om dig för andra personer eller myndigheter (till exempel Migrationsverket eller socialtjänsten). Det är viktigt att veta att tystnadsplikten i vissa fall kan brytas. Det kan till exempel hända om du själv vill det. Det kan också hända om BUP bedömer att du riskerar att skadas på något sätt. Personalen måste då göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Om du själv tar kontakt med BUP vill de oftast ha kontakt med dina föräldrar också. Ibland kanske du själv inte vill att dina föräldrar ska veta vad ni pratar om. Lagen säger då att BUP ska göra en bedömning från fall till fall och ta hänsyn till hur gammal du är. Om du är äldre har BUP inte lika stor möjlighet att prata med dina föräldrar.

Övriga viktiga vuxna

Det kan såklart finnas andra vuxna runt dig som du känner förtroende för och som du kan prata med. Det kan till exempel vara en lärare eller en fritidsledare på skolan, en läkare på sjukhuset eller en ledare i en idrottsförening. Det viktiga är att det är en vuxen du känner att du kan lita på och som lyssnar på dig.

Vem har tystnadsplikt?

Tystnadsplikt betyder att det du säger till en person får den inte berätta för någon annan. 

Din tolk och alla som jobbar på Migrationsverket har tysntadsplikt. Det betyder bland annat att ingen som ringer till Migrationsverket kommer att få veta något om dig och dina asylskäl.

Din handläggare på får bara berätta för Migrationsverkets beslutsfattare om det du berättar. Beslutsfattaren har också tystnadsplikt.

Om ditt offentliga biträde är en advokat har hen tystnadsplikt. Om ditt biträde är en jurist bör hen ha skrivit på något som heter en sekretessförbindelse. En sådan säger att biträdet inte får föra det du berättat vidare. Vi som arbetar på Asylrättscentrum är till exempel inte advokater, utan jurister. Alla anställda på Asylrättscentrum har skrivit på en sådan sekretessförbindelse. Det innebär alltså att vi inte heller får berätta för någon som inte är behörig om ditt ärende.

Ditt offentliga biträde kommer att informera dig om hans eller hennes tystnadsplikt. Be annars dina föräldrar eller din gode man att be ditt offentliga biträde förklara tystnadsplikten som gäller.

Ditt offentliga biträde får alltså inte berätta för någon annan vad du har berättat, om du inte säger att den får det.

Om du söker asyl tillsammans med dina föräldrar och berättar saker för ditt offentliga biträde som du inte vill att dina föräldrar ska få veta ska biträdet hålla det du sagt hemligt, om det finns en risk att du kommer till skada om dina föräldrar får veta det du sagt.

Föräldrar har annars rätt att få information om sina barn. Men ibland kan det uppstå en konflikt i en familj, eller det finns vissa uppgifter som barn inte vill, eller är väldigt rädda, för att föräldrarna ska få veta. Beroende på uppgiften kan Migrationsverket besluta om sekretess. Det betyder att dina föräldrar inte får veta den uppgiften för att det skulle kunna innebära skada för dig. I dessa fall bör Migrationsverket se till så att du får ett eget offentligt biträde, som bara arbetar för dig, och inte för hela familjen.

Myndigheter (som till exempel Migrationsverket) och personer som arbetar med barn och ungdomar har också en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn eller en ungdom far illa, till exempel att du utsätts för våld i hemmet där du bor. Det är för att skydda dig. Då måste socialtjänsten utreda hur du har det, och om det är så att du inte mår bra av olika anledningar.

Migrationsverket kan ibland behöva lämna ut uppgifter till dig om en annan myndighet kräver det. Det måste ske med stöd i lag och de får inte lämna ut uppgifter som rör dina asylskäl.

Din gode man har inte tystnadsplikt.

Barnens Asylrättscentrum

Stöd och information till dig som är barn och har sökt asyl i Sverige.

Vilket stöd kan du få?

Information om vilket stöd och vilken hjälp våra jurister kan ge.

Asylprocessen i Sverige

Information om hur det går till att söka asyl i Sverige från att du lämnar in ansökan, till att du får veta om du får stanna. 

Share This