Situationen för människohandelns offer har uppmärksammats mycket de senaste dagarna. En fråga många kanske ställer sig är vad som migrationsrättsligt händer med traffickingoffer som berättar för svenska myndigheter om vad de utsatts för. Det är inte självklart att det leder till att de beviljas ett uppehållstillstånd. Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för personer som har utsatts för människohandel har dessutom begränsats sedan den tillfälliga lagen infördes 2016.
Kan få uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande
Det enskilda traffickingoffrets möjlighet att beviljas uppehållstillstånd i Sverige på grund av vad hen har utsatts för beror på situationen för just den personen. Om en person som har utsatts för människohandel vid ett återvändande till sitt hemland på grund av detta riskerar döden eller omänsklig eller förnedrande behandling har personen vad som i migrationsrättslig mening kallas för skyddsskäl. I ett sådant fall kan offret beviljas uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande, beroende på omständigheterna i just den personens fall.
Det är dock inte ovanligt att det inte ses som ett skyddsskäl att ha varit utsatt för människohandel. Det kan ha att göra med att människohandeln har ägt rum i ett annat land än där personen i fråga är medborgare eller där den som statslös har sin vanliga vistelseort. Det kan också vara så att svenska myndigheter anser att personen i fråga kan vända sig till sitt hemlands myndigheter för att få skydd mot att på nytt utsättas för trafficking.
Tillfälligt uppehållstillstånd under brottsutredningen
För personer som medverkar i en brottsutredning gällande människohandel finns det, om personen har brutit med traffickingnätverket, en möjlighet att beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd under den tid som brottsutredningen pågår. Enligt ett EU-direktiv (1) ska medlemsstaterna, efter att ha gett misstänkta offer en betänketid, överväga möjligheten att för personer som samarbetar bevilja tidsbegränsade uppehållstillstånd under tid som en brottmålsprocess pågår. Bestämmelser om denna har också tagits in i den svenska utlänningslagen.
Offrens rätt till uppehållstillstånd begränsades med tillfälliga lagen
I svensk lagstiftning finns det en möjlighet för personer som inte anses ha skyddsskäl att få uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Denna grund för uppehållstillstånd infördes 2005 och återfinns i 5 kap. 6 § utlänningslagen. Inom ramen för denna bestämmelse går det enligt lagens förarbeten att ta hänsyn bland annat till om en person har varit utsatt för människohandel.
I och med den tillfälliga lag som gäller i Sverige sedan 2016 har möjligheten att beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter kraftigt begränsats. För att bevilja uppehållstillstånd under den tid som den tillfälliga lagen är i kraft krävs det, förutom att kraven i bestämmelsen är uppfyllda, att det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa personen i fråga.
Sverige har undertecknat Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Enligt konventionen ska medlemsstaterna utfärda ett förnyelsebart uppehållstillstånd till brottsoffer för människohandel om myndigheten anser att deras vistelse är nödvändig på grund av deras personliga situation eller när det behövs för en brottsutredning. Det framgår också att om ett brottsoffer ansöker om någon annan form av uppehållstillstånd ska myndigheten ta hänsyn till att personen tidigare har haft uppehållstillstånd som brottsoffer.
Ingen allmän rätt till uppehållstillstånd
Konventionen om bekämpande av människohandel ger alltså, i likhet med EU-direktivet om uppehållstillstånd för offer för människohandel, främst en rätt till uppehållstillstånd under en pågående brottmålsprocess. För offer för människohandel där själva brottet inte lett till ett straffrättsligt förfarande, eller där en brottmålsprocess avslutats, finns det inte någon allmän rätt till uppehållstillstånd enligt konventionen. Det är därför oklart om svenska konventionsåtaganden ger en skyldighet att bevilja uppehållstillstånd för traffickingoffer som inte är delaktiga i ett brottmålsförfarande. Klart är däremot att de svenska förarbetsuttalanden som hänvisar till att hänsyn inom ramen för 5 kap 6 § utlänningslagen ska tas till om utlänningen har utsatts för människohandel inte i sig är tillräckligt för att kunna bevilja uppehållstillstånd. Detta då det alltid måste kunna göras en koppling till ett svenskt konventionsåtagande för att kunna bevilja uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen.
För närvarande har en parlamentarisk kommitté uppdraget att presentera ett förslag till ny lagstiftning inom migrationsområdet. Inom ramen för detta uppdrag ligger en översyn av bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen. För att öka tryggheten för en av samhällets mest utsatta grupper är det Asylrättscentrums uppfattning att denna lagstiftning måste utformas så att det klart framgår att offer för människohandel i vissa fall kan beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl.
Fotnot 1: Rådets direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig migration och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna
Den här analysen är en del av Asylrättscentrums Europaprojekt som finansieras av Postkodsstiftelsen.
Lästips
Asylrättscentrums analyser av Sveriges nya migrationspolitik och den parlamentariska kommittén
