Det är bra att lämna in asylansökan så fort du kommer till Sverige. Om du reser in i Sverige säger du till svenska myndigheter, till exempel gränspolis, att du vill ansöka om asyl. Om du redan är i Sverige så kan du själv kontakta Migrationsverket för att ansöka om asyl. 

Enheten som du lämnar in din ansökan till heter ansökningsheten på Migrationsverket. När du lämnar in ansökan kommer personalen att ställa frågor till dig. Du har rätt att få hjälp från en tolk som översätter vad alla säger i rummet så att ni förstår varandra. Du får själv välja vilket kön tolken ska ha. Om du hellre vill ha en tolk som är kvinna kan du säga det. Då kommer Migrationsverket att hjälpa dig så att du får en kvinnlig tolk.

Om du är mer bekväm att berätta din historia när det bara är kvinnor i rummet kan du be om det. Du har rätt att få en kvinnlig handläggare och ett kvinnligt offentligt biträde. Säg det till Migrationsverket så hjälper de dig.

Viktigt att veta:

• Alla som du träffar på ansökningsenheter har tystnadsplikt. De får inte berätta för någon annan vad du har sagt.
• Om du söker asyl tillsammans med din familj och inte vill att de ska veta vad som hänt dig, säg det till Migrationsverket. Då får inte Migrationsverket berätta något för din familj. Även om du är under 18 år.
• Om du söker asyl tillsammans med din familj kan du få ett eget offentligt biträde.

Personalen kommer att fråga om dina personuppgifter:

• Vad du heter.
• När och var du är född och uppväxt.

Efter att du registrerat din asylansökan kommer Migrationsverket ta beslut om du får ett offentligt biträde, en jurist som hjälper dig i asylprocessen. Om du vill att ditt offentliga biträde är kvinna kan du be om att Migrationsverket ser till att du får det. 

Som asylsökande har du inte själv rätt att bestämma i vilket land som din ansökan ska prövas. Därför måste Migrationsverket innan de börjar titta på din ansökan, se om det är Sverige eller något annat land som ska ansvara över din ansökan om asyl. Det som styr om det är Sverige eller något annat EU-land som ska pröva din asylansökan kallas för Dublinförodningen. 

Här är några exempel på situationer då Migrationsverket kan bestämma att din ansökan om asyl ska prövas i ett annat land i EU:

• Om du har ansökt om asyl och fått din ansökan prövad i ett annat Dublinland.
• Om du har ett uppehållstillstånd i ett annat Dublinland.
• Om du har haft ett visum i ett annat Dublinland, till exempel för turistbesök eller för att besöka släktingar.
• Om du rest in i ett Dublinland utan tillstånd att göra det.

Klicka här om för att läsa mer om Dublinförordingen, vad som styr i vilket land din ansökan ska prövas och hur du kan överklaga ett beslut.

Du har rätt att be om att få en kvinna som offentligt biträde. Om du känner att du inte kan berätta det som hänt dig för en man, då kan du få en kvinna som offentligt biträde.

Det är viktigt att du får träffa ditt offentliga biträde så tidigt som möjligt i asylprocessen. Ditt offentliga biträdet ska ge dig information om vilka rättigheter du har, hur asylprocessen går till och vilka regler som finns om vem som kan få stanna i Sverige. 

Det är viktigt att du berättar för ditt biträde om varför du inte kan åka till ditt hemland och om det är något du är rädd för. Det offentliga biträdet kan hjälpa att förbereda dig inför de frågor som Migrationsverket kommer att ställa till dig om dina asylskäl på asylutredningen. 

Om du söker asyl tillsammans med din familj och ni har samma offentliga biträde, är det viktigt att du träffar det offentliga biträden ensam. Om det finns information om vad som hänt dig som du inte vill att din familj får veta, säg det till ditt offentliga biträde. 

Asylutredningen är det samtal hos Migrationsverket då du får chansen att berätta om varför du söker skydd i Sverige. På asylutredningen kommer det finnas en handläggare från Migrationsverket, en tolk och ditt offentliga biträde. Du har rätt att be om att både handläggaren, tolken, och ditt offentliga biträde är kvinnor. Det är viktigt att du säger till om du inte förstår tolken, eller om tolken är en man och du har bett om att få en kvinna.

Under asylutredningen är det viktigt att du berättar så mycket som möjligt och tar med de papper du har som stödjer din berättelse och visar vem du är. För att Migrationsverket ska kunna fatta ett så bra beslut som möjligt så behöver de veta så mycket som möjligt om dig.

Det kan vara svårt att prata om jobbiga saker, men det är ändå viktigt att Migrationsverket får all information som de behöver. Du måste berätta vad som har hänt dig, men även vad du är rädd för ska hända om du åker tillbaka. 

Migrationsverket kommer att skriva ner allt du säger i ett protokoll som de sedan skickar till ditt offentliga biträde efter asylutredningen.

I slutet av utredningen kommer Migrationsverket fråga om du har berättat alla dina asylskäl. Om duinte har gjort det, säg till Migrationsverket att du har mer att berätta. Det är viktigt att de vet att du har mer att berätta. 

Om du söker asyl tillsammans med din familj och inte vill att de ska veta vad som hänt dig, säg till under utredningen. Då får Migrationsverket inte berätta vad du sagt till din familj.

Efter asylutredningen ska ditt offentliga biträde boka ett möte med dig så att ni gå kan igenom protokollet tillsammans med en tolk. Det är viktigt att du säger till det offentliga biträdet om du tycker att något som skrivits i protokollet är fel eller om det finns fler saker som du vill att Migrationsverket ska veta om dig, din bakgrund och/eller asylskäl.

Det är mycket viktigt att ni får möjlighet att gå igenom hela protokollet med tolk. Om du har ytterligare bevisning som du vill att Migrationsverket ska ha i ditt ärende kan du även lämna det till biträdet.

Efter mötet med dig kommer biträdet att skriva ett yttrande till Migrationsverket där den berättar varför du ska få uppehållstillstånd. I yttrandet ska även de eventuella rättningar och uppgifter som du gett biträdet på mötet finnas med. Du har rätt att få en kopia av det biträdet skriver till Migrationsverket i ditt ärende.

Om din ansökan beviljas betyder det att du fått ett ja, och du får stanna i Sverige. Om  den avslås betyder det att du fått ett nej och du har inte rätt att bo i Sverige.

Om du får ett ja på din asylansökan kommer Migrationsverket att boka ett möte med dig där du får information om vad som händer efter att du fått ditt uppehållstillstånd. 

Klicka här för att läsa mer om vad som händer om du får ett ja.

Om du får ett nej på din asylansökan kommer Migrationsverket att boka in ett möte med dig där du får information om varför du inte får stanna i Sverige. Du ska även få en kopia av ditt beslut.

Om du tycker att Migrationsverket har fattat rätt beslut så får du skriva på ett papper som säger att du accepterar Migrationsverkets beslut och att du vill resa tillbaka till ditt hemland. Det kallas att du nöjdförklarar dig.

Om du tycker att Migrationsverket har tagit fel beslut kan du överklaga beslutet till migrationsdomstolen. 

Klicka hör för att läsa mer om när Migrationsverket tar beslut om din ansökan och vad som händer om du får ett nej på din ansökan. 

Om Migrationsverket avslår, säger nej till din, asylansökan och du tycker att Migrationsverket har tagit fel beslut kan du överklaga beslutet till migrationsdomstolen. 

När migrationsdomstolen prövar din överklagan brukar de oftast göra det på de skriftliga handlingar som redan finns i ditt mål. Ibland håller domstolen något som heter muntlig förhandling. En sådan hålls när Migrationsverket har ifrågasatt dina uppgifter och kommit till slutsatsen att de inte är trovärdiga. På en muntlig förhandling får du möjlighet att berätta om dina asylskäl en gång till, och förklara det som Migrationsverket har ifrågasatt. 

Efter den muntliga förhandlingen kommer domstolen att meddela en dom i ditt mål. Detta sker oftast några veckor efter att den muntliga förhandlingen har ägt rum. Migrationsdomstolen kan ändra Migrationsverkets beslut (du får ett ja och får stanna i Sverige) eller ge dig ett utvisningsbeslut (ett nej, du får inte bo i Sverige). Om domstolen inte ändrar Migrationsverkets beslut kan du, tillsammans med ditt offentliga biträde, överklaga till Migrationsöverdomstolen.

Klicka hör för att läsa mer om vad som händer när du överklagar till migrationsdomstolen

Om både Migrationsverket sagt nej till din ansökan och migrationsdomstolen sagt nej till din överklagan kan du överklaga en sista gång till Migrationsöverdomstolen. 

Något som är speciellt med Migrationsöverdomstolen är att det krävs ett prövningstillstånd för att de ska pröva ett fall. Det betyder att de först bestämmer om de ska titta på ditt fall. 

Om de säger nej (inte meddelar prövningstillstånd) så gäller migrationsdomstolens dom och det går inte att överklaga längre. Då kallas det att ditt ärende vinner laga kraft och utvisningsbeslutet gäller.

Om de säger ja (meddelar prövningstillstånd) så kommer ditt fall att prövas, men det kan vara så att det bara är en viss fråga i ditt fall som de kommer titta på.

Det finns två anledningar till att Migrationsöverdomstolen kan ge prövningstillstånd och säga ja till att titta på ett fall:

• När det är viktigt för hur lagen ska tolkas
• När det finns synnerliga skäl

Klicka hör för att läsa mer om vad som händer när du överklagar till Migrationsöverdomstolen.