Under hösten 2023 anordnar vi på Asylrättscentrum ett antal digitala utbildningar i migrationsrätt. Utbildningarna riktar sig särskilt till advokater, jurister och andra yrkesverksamma inom området, men alla som vill får anmäla sig.

Asylrättscentrums digitala utbildningar uppfyller de krav som anges i Advokatsamfundets riktlinjer för professionell vidareutbildning av advokater. Deltagande i en av Asylrättscentrums digitala kurser motsvarar en heldags utbildning. Intyg om medverkan erhålles efter genomförd utbildning.

Sagt om Asylrättscentrums utbildningar
– Utbildningen var innehållsrik och väldigt användbar! En bra kombination av teoretiska och praktiska moment. 
– Asylrättscentrums utbildningar bidrar till en mer rättvisande tillämpning av lagar och bestämmelser avseende asyl- och migrationsrätt.
– Jag fick många bra tips om hur jag ska agera som offentligt biträde.

Kommande utbildningar

Återkallelse och upphörande

Datum och tid: 6 oktober, klockan 9.00-16.30
Kostnad: 3500 kr
Anmäl dig här.

Om utbildningen
Betydelsen av att advokater besitter aktuella och tillräckliga kunskaper om när skyddsbehov kan anses upphöra och när skyddsstatus och uppehållstillstånd får återkallas ökar i takt med att allt större fokus läggs på återkallelseärenden. I slutet av 2022 fick Migrationsverket i uppdrag av regeringen att öka antalet återkallelser av uppehålls- och arbetstillstånd. Sedan januari i år har drygt 6000 personer blivit av med sin rätt att vistas i Sverige. Det är nästan tre gånger fler än under samma period förra året.

En person som riskerar att avvisas eller utvisas från Sverige har som huvudregel rätt till ett offentligt biträde. Under denna kursdag får advokater lära sig mer om när skyddsstatus och uppehållstillstånd får återkallas – och vilka argument som kan lyftas där emot.

Under utbildningen behandlas bland annat följande frågor:

• När får uppehållstillstånd återkallas?
• Under vilka förutsättningar kan flyktingskap och alternativt skyddsbehov upphöra?
• Vad blir konsekvensen av att skyddsbehov upphör?
• Hur kan man som advokat argumentera i ärenden om återkallelse och upphörande?
• Vad finns det för kopplingar mellan upphörande och återkallelse?

Utbildningen bygger på såväl EU-rätt och internationella konventioner som på svensk nationell rätt. Vi kommer att se närmare på olika rättskällor, däribland aktuell praxis. Utrymme för frågor och utbyte av erfarenheter kommer självklart att ges. Dessutom kommer deltagarna att få diskutera och analysera fiktiva fall.

Utbildare under dagen är Siri Sandin och Louise Dane, jurister på Asylrättscentrum samt Gisela Thäter, Senior Legal Officer, UNHCR Representation for the Nordic and Baltic Countries (FN:s flyktingorgan).

Ömmande omständigheter och verkställighetshinder

Datum och tid: 20 oktober, klockan 9.00-16.30
Kostnad: 3500 kr
Anmäl dig här.

Om utbildningen
Regeringen och Sverigedemokraterna har föreslagit att det ska bli svårare för vuxna och barn att beviljas uppehållstillstånd pga. ömmande omständigheter. Detta ska ske genom att bestämmelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen stramas åt. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 december 2023.

Utbildningen kommer att ge deltagarna kunskap om vad åtstramningen av ömmande omständigheter innebär och vad det kan få för konsekvenser. Vi kommer att se närmare på vad internationella konventioner och EU-rätt kan ha för betydelse samt diskutera konkreta exempel på hur argumentation gällande ömmande omständigheter kan föras.

Under utbildningsdagen kommer deltagarna även att få lära sig mer om möjligheterna att stoppa utvisningar via s.k. verkställighetshinder. Asylrättscentrum har över 30 års erfarenhet av att arbeta med verkställighetshinder. Under kursdagen delar våra jurister med sig av sina bästa tips.

Under dagen behandlas bland annat följande frågor:

• Vilken typ av skäl kan utgöra ömmande omständigheter enligt det nya förslaget?
• Vilken typ av skäl som tidigare ansetts ömmande kan nu ”falla bort”?
• Vad ställer internationella konventioner och EU-rätt för krav kopplat till ömmande omständigheter?
• Vilken typ av skäl kan utgöra verkställighetshinder?
• Vad är viktigt att tänka på när en anmälan om verkställighetshinder ska utformas?
• Vad gör en anmälan om verkställighetshinder framgångsrik?
• Vad gör man om man inte får gehör nationellt? Var kan man vända sig internationellt och hur gör man?

Utbildningen kommer att ge deltagarna kunskap om såväl EU-rätt och internationella konventioner som svensk nationell rätt. Deltagarna kommer även att få ta del av konkreta hänvisningar till olika rättskällor, däribland aktuell praxis, samt öva på att applicera lärdomar från dessa på fiktiva fall. Under utbildningen finns även utrymme för frågor och utbyte av erfarenheter.

Utbildningen hålls av Leticia Mendez och Louise Dane, jurister på Asylrättscentrum. Leticia jobbar som jurist i Asylrättscentrums processteam och har stor erfarenhet av att driva ärenden om verkställighetshinder och ömmande omständigheter. Louise jobbar också som jurist på Asylrättscentrum och är även doktor i offentlig rätt. Hennes avhandling handlade bland annat om möjligheten att beviljas uppehållstillstånd på grund av att man fått en stark anknytning till Sverige och barnets bästa – två aspekter som ofta aktualiseras i ärenden om ömmande omständigheter, såväl i grundprocessen som på verkställighetsstadiet. Tillsammans kommer Leticia och Louise att ge deltagarna en djup förståelse för hur advokater kan jobba med regelverken för att på bästa vis driva sina klienters ärenden. Kursen kommer även att ta upp möjligheten att klaga till internationella domstolar och kommittéer.

Tidigare utbildningar

Prövningen av asylärenden – fokus Afghanistan

Datum och tid: 22 september, klockan 9.00-16.30
Kostnad: 3500 kr
Anmäl dig här.

Om utbildningen
För att beviljas asyl krävs att den sökande kan göra sitt behov av skydd sannolikt. Denna utbildning fokuserar på vad som krävs för att en person ska anses ha ett skyddsbehov. Deltagarna kommer att få kunskap om vad som prövas samt hur man som advokat bäst arbetar för att stötta sin klient.

Utbildningen innehåller två delar: en grundläggande del om asylprövningen samt en fördjupande del om skyddsbehov för personer från Afghanistan.

Under den första delen behandlas bland annat följande frågor:

• Vad krävs för att vara flykting?
• Vad krävs för att vara alternativt skyddsbehövande?
• Varför är identitet och hemvist viktigt?
• Vilken typ av bevisning kan användas och hur? Hur kan man exempelvis använda sig av landinformation och rättskällor för att stärka sin argumentation?

Denna del av utbildningen bygger främst på rättskällor och praxis men det kommer även att finnas tid för frågor och erfarenhetsutbyte. Ett grundläggande pass om asylprövningen kommer att hållas av Johannes Björhn, jurist i Asylrättscentrums processteam. Härefter följer ett pass där deltagarna får fördjupad kunskap om bevisprövning. Detta pass hålls av Erik Andersson, doktorand på juridiska institutionen på Göteborgs universitet, som bland annat brukar hålla utbildningar för domstolar.

Under den andra delen av utbildningen kommer Elin Hayman Blomgren, Associate Legal Officer, UNHCR Representation for the Nordic and Baltic Countries (FN:s flyktingorgan) att prata om skyddsbehov kopplat till Afghanistan med avstamp i UNHCR:s riktlinjer (guidance note). Elin kommer även att ta upp frågan om skyddsbehov på kumulativa grunder. Asylrättscentrums jurist Sara Jonsson, författare till Asylrättscentrums granskning av flyktingskapsbedömningar i afghanska ärenden, kommer att ytterligare djupdyka i prövningen av ärenden som rör asylsökande från Afghanistan. I dagsläget gör Migrationsverket bedömningen att kvinnor och flickor från Afghanistan som regel ska anses vara flyktingar. När det gäller män är bedömningen inte lika tydlig. Med stöd av den granskning Sara gjort delar hon med sig av kunskap och tips gällande särskilda riskgrupper. Denna del av utbildningen tar bland annat upp ateism, konversion och västernisering.

Barnets bästa i migrationsprocessen

Datum och tid: 8 september, klockan 9.00-16.30
Kostnad: 3500 kr

Om utbildningen
Barnets bästa är en central del av alla beslut som rör barn och kan ha stor betydelse i ett migrationsmål. Under den här utbildningsdagen får deltagarna lära sig mer om vad barnets bästa innebär och hur barnets bästa konkret kan användas i migrationsmål. Under dagen behandlas bland annat följande frågor:

• När är barnets bästa aktuellt?
• Vilka krav ställer barnets bästa?
• Vad ska beaktas vid bedömningen av barnets bästa?
• Hur ska barnets bästa viktas mot andra rättsliga intressen?
• Vilken effekt kan barnets bästa ha i olika typer av migrationsmål?
• Vad kan man som offentligt biträde tänka på när man ska tala med barn?

Utbildningen är tänkt att stärka advokaters möjlighet att föra tydliga barnrättsliga argumentationer. Därför kommer tydliga hänvisningar till viktiga rättsfall och andra värdefulla källor att göras kontinuerligt under utbildningsdagen. Dagen innehåller självklart tid att ställa frågor och deltagarna kommer själva att få öva på att använda sig av barnets bästa.

Utbildningen hålls av Louise Dane, doktor i offentlig rätt och jurist på Asylrättscentrum och Anna-Pia Beier, jurist och barnrättsexpert på Asylrättscentrum. Louise disputerade år 2019 med avhandlingen Den reglerade invandringen och barnets bästa – barns rätt till familjeliv och privatliv enligt barnkonventionen, Europakonventionen, EU-rätten och svensk utlänningslagstiftning. Louise har tidigare varit universitetslektor på Stockholms universitet och håller årligen utbildningar om barnets bästa via Domstolsakademin. Louise har även anlitats som föreläsare av Migrationsverket. Anna-Pia har mångårig erfarenhet av att arbeta som offentligt biträde för barn och har varit med och arbetat fram Asylrättscentrums guide om att prata med barn.

Yrkesverksamma advokater ska, från och med året efter att inträde beviljats, varje år genomgå 18 timmars strukturerad utbildning. Asylrättscentrums livesända digitala kurser uppfyller de krav som anges i Advokatsamfundets riktlinjer för professionell vidareutbildning av advokater och får därför tillgodoräknas på samma sätt som annan strukturerad utbildning. Vid beräkning av tidkravet kan 18 timmar anses motsvara 3 dagars utbildning à sex timmars effektiv utbildningstid. Deltagande i en av Asylrättscentrums digitala kurser motsvarar en heldags utbildning. Om advokat genomgår mer än 18 timmars utbildning under ett år får advokaten överföra maximalt 12 timmar av överskjutande tid till nästföljande år.