Single Blog Title

This is a single blog caption
15 December 2017

2017 – ett intensivt år går mot sitt slut

På asylrättens område går ett intensivt år mot sitt slut. Under 2018 förväntas flera viktiga beslut fattas.

De senaste åren har varit dramatiska inom asylområdet. De första personer som beviljats uppehållstillstånd i enlighet med Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den tillfälliga lagen) har sökt förlängning på sina tidsbegränsade tillstånd. En stor andel beviljas förlängning, däremot är det få som får permanent tillstånd på grund av arbete. På Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar (Rådgivningsbyrån) har vi fortsatt att stötta ett stort antal asylsökande direkt genom rådgivning och som ombud i ärenden.

Under 2017 har avslagsfrekvensen ökat avsevärt i jämförelse med 2016 och många personer som har fått avslag eller deras kontaktpersoner kontaktar oss. Utöver att vi går igenom alla handlingar vi får in och driver de ärenden där möjlighet finns har vi även strategiskt drivit ärenden som skapar praxis till gagn för många fler.

Vi driver exempelvis ärenden som underlättar för möjligheterna till familjeåterförening. Till skillnad från tidigare har erhållen skyddsstatus en avgörande betydelse för möjligheten till familjeåterförening, då den tillfälliga lagen innebär att personer med alternativ skyddsstatus i princip är uteslutna från rätten att återförenas med familjemedlemmar. Vid överklagande av Migrationsverkets beslut om statusförklaring har vi sett att migrationsdomstolarna ofta avslagit begäran om ett offentligt biträde. I somras drev vi ett ärende i Migrationsöverdomstolen som bringar klarhet i frågan. Så fort det krävs mer ingående överväganden av de skäl som åberopas till styrkande av flyktingstatusförklaring ska ett offentligt biträde förordnas. Enligt Rådgivningsbyrån innebär domen att personer från Syrien och Eritrea i princip alltid har rätt till ett offentligt biträde vid överklagande av Migrationsverkets beslut att inte bevilja flyktingstatusförklaring.

Ensamkommande barn såväl som barn i familj har drabbats ovanligt hårt av den tillfälliga lagen. Under sommaren 2017 trädde den så kallade Gymnasielagen i kraft som i huvudsak kan ge den som går på gymnasiet ett längre uppehållstillstånd. Den nya metoden för medicinska åldersbedömningar har börjat genomföras under året och det har varit en omfattande diskussion kring dess tillförlitlighet och hur bedömningarna tolkas. Vi har under året drivet ett flertal ärenden med ungdomar som har skrivits upp i ålder. För de som har hunnit fylla 18 år och har drabbats av långa handläggningstider under asylprocessen planerar regeringen att komma med ett förslag om att de kan beviljas tillfälliga tillstånd under tiden de studerar på gymnasiet. Det är ett komplicerat regelverk som omger asylsökande.

För att stötta barn och ungdomar driver Rådgivningsbyrån Barnens Asylrättscentrum. Hit kan barn och personer som arbetar för barn få juridiskt stöd. Migrationsverkets handläggningstider är långa och väntan är svår för många barn och ungdomar. De uttrycker själva att det är särskilt svårt att de inte får information om processen vilket riskerar att leda till ödesdigra beslut. Därför har vi, med utgångspunkt från en referensgrupp av asylsökande ungdomar, tagit fram informationsmaterial om asylprocessen, deras viktiga vuxna och vad som händer efter 18-årsdagen. Materialet finns tillgängligt på vår hemsida i slutet på december.

Under 2017 har vi sett ett ökat behov av kvalificerade utbildningar från många olika aktörer i samhället, inte minst yrkesverksamma exempelvis psykiatriker, läkare, medarbetare inom frivilligorganisationer och offentliga biträden. Rådgivningsbyrån erbjuder utbildningar inom asylrättens alla områden med avsikten att bredare asylrättslig kompetens hos de som arbetar med asylsökande bidrar till att öka rättssäkerheten i asylprocessen.

Mot bakgrund av att den aktiva lagstiftningsprocessen på asylområdet i Sverige och internationellt så är det viktigt att vi som politiskt och religiöst obundet kompetenscentrum delar med oss av våra analyser och erfarenheter från ärendehanteringen. Under 2017 har vi påbörjat en rapport om vilka effekter den tillfälliga lagen har fått. Rätten till familjeåterförening, effekter på integration och överensstämmelse med internationella åtaganden är frågor vi dyker i. Den tillfälliga lagen har inneburit en drastiskt förändrad asyllagstiftning i Sverige och det är viktigt att vi är medvetna om vilka konsekvenser lagen har fått, inte minst inför beslut kring framtida lagstiftning i Sverige och inom EU.

Inom EU pågår förhandlingar om ett nytt gemensamt asylsystem. Ett rättssäker gemensamt europeiskt asylsystem har potential att förbättra villkoren för många asylsökande och värna asylrätten. Det skulle också kunna öppna för fler lagliga vägar till Europa. Vi har analyserat förslagen från EU och tyvärr ser vi att vissa förslag inte värnar om grundläggande asylrättsliga principer. Tillgången till en individuell asylprövning begränsas, ”pre-admissibillity checks” riskerar att leda till att personer skickas tillbaka till fara och förföljelse och det kan strida mot principen om barnets bästa att aldrig kunna söka asyl i annat land än första asylland. Skyddsbehov som uppstått på grund av sökandens eget agerande efter att hen lämnade sitt hemland ska inte beaktas vilket skulle stå i strid med principen om non-refoulement och artikel 3 i Europakonventionen. Framöver kommer vi att fortsätta analysera förslagen och föra fram våra synpunkter.

Det är vår förhoppning att EU:s medlemsstater kan enas om ett gemensamt, rättssäkert och humant asylsystem dock finns risken att vi förhandlar bort våra allra mest grundläggande mänskliga rättigheter. Även i Sverige står vi inför avgörande beslut om vårt asylsystem. 2018 blir ett avgörande år och vi kommer att arbeta hårt för en rättssäker asylprocess i Sverige och i Europa.

Leave a Reply

Medlemmar

Samarbetspartner