Single Blog Title

This is a single blog caption
11 February 2013

Europadomstolens avgörande i målet F.N. and others v. Sweden

Bevisprövningen i asylärenden har till stor del styrts av Migrationsöverdomstolens avgörande från 2007 (MIG 2007:12) om tillämpningen av bevislättnadsregeln. Utgångspunkten för prövningen är den skriftliga bevisningen och om sådan inte finns eller är otillräcklig prövar man den enskildes berättelse utifrån trovärdighetskriterier. Befinns berättelsen behäftad med motstridigheter och vagheter ges man inte bevislättnad. Prövning är tämligen schematiserad.

Europadomstolen har prövat ett uzbekiskt fall som avslagits i Sverige. Mannen i familjen hade arresterats 1995 i samband med en razzia i en moské men frigivits efter en kort tid. Han arresterades åter under sex månader 1998 anklagad för muslimsk separatism. Sedan hade mannen deltagit i demonstrationerna i Andijan 2005 som en medlem i en icke-politisk organisation. Greps sedan i huvudstaden Tashkent dit han flytt och utsatts för tortyr varefter han frigavs mot mutor. Uzbekiska läkarintyg hade åberopats angående tortyrskador. Ytterligare en familjemedlem hade åtalats och förhörts under förnedrande former.

Migrationsverket fann att sökandena inte hade förmått att göra sin berättelse sannolik. Migrationsdomstolen fann att de sökandes berättelse var vag och inte självupplevd. Vidare att de trappat upp sin berättelse och att den till delar var motstridig. 

Europadomstolen fann att de sökande löper en verklig och personlig risk att gripas och att utsättas för tortyr vid en återkomst varför en verkställighet skulle strida mot artikel 3 i Europakonventionen (förbudet mot tortyr).  Domen är omfattande men i huvuddrag är skälen följande:

De uzbekiska läkarintygen måste tillmätas värde även om det i dessa inte uttryckligen angetts att skadorna var en följd av tortyr eftersom en läkare knappast kunde förväntas ta risken att intyga för säkerhetstjänsten besvärande omständigheter.

Även om pass är det bästa sättet att styrka en persons identitet måste även andra handlingar, särskilt fotoförsedda sådana, tillmätas betydelse.

Trots vissa motstridigheter i de sökandes berättelse finner domstolen att huvuddragen är de samma och sammanhållna över prövningen varför de måste beaktas.

Domstolen finner att den omständigheten att Migrationsverket efter slutligt avslag kontaktat den uzbekiska ambassaden i Riga angående familjen pass i sig utgör en riskfaktor vid åter-vändandet då ambassaden bör ha förstått att det rör sig om personer som sökt asyl, särskilt med hänsyn till att de vistats relativt länge i Sverige.

Därutöver finner Europadomstolen att landinformation stödjer sökandens mening att även andra än dem med en ledande ställning inom oppositionen riskerar förföljelse. Särskilt fram- hålls att Migrationsverkets egen rättschef framfört detta i ett ställningstagande.    

Sammantaget finner domstolen att det finns grund för antagandet att de uzbekiska myndigheterna hyser ett särskilt intresse för de sökande på grundval av deras anknytning till händelserna i Andijan 2005 och på grund av tillhörighet till en viss organisation. Med hänsyn till tillgänglig landinformationen om Uzbekistan finns därför verkliga och personliga risker att de sökande utsätts för behandling som skulle strida mot artikel 3 i Europakonventionen. Att sända familjen till Uzbekistan skulle därför vara ett brott mot konventionen.    

Genom utslaget kritiserar Europadomstolen den schematiserade prövningsmodell som an-vänds efter Migrationsöverdomstolens praxisbildande avgörande 2007. Istället framhåller Europadomstolen att man har att göra en samlad bedömning och väga olika omständigheter mot varandra och därefter komma till en slutsats, att helt enkelt använda sunt förnuft istället för en formaliserad och rigid prövningsmodell. 

Det är därför av vikt att enskilda genom sina biträden lyfter fram den samlande bevisningen i ärendet som ofta kan leda till ett annat beslut än den schematiserad bedömning som nu används och att man då hänvisar till Europadomstolens avgörande.    

Det lättaste sättet att få fram domen i sin helhet är att på Googles söka efter ”F.N. and others v. Sweden ”. 

Leave a Reply

Medlemmar

Samarbetspartner