Min familj i Syrien kan inte få visum att åka in i Turkiet för att gå på intervju hos svenska ambassaden, kan ni hjälpa oss?

Utrikesdepartementet beslutar och administrerar en lista över vilka ambassader som syrier kan uppsöka. Denna lista uppdateras regelbundet. Den som vill kan även vända sig till en svensk ambassad i ett annat land och fråga om en intervju kan ske där. Det är dock upp till ambassaden ifråga att bevilja eller avslå förfrågan. Tyvärr har vi ingen möjlighet att påverka detta.

Vad innebär Dublinförordningen?

Dublinförordningen är en del av EU:s gemensamma asylsystem och innehåller bestämmelser om i vilket land som en asylansökan ska prövas. Asylsökande har vanligtvis ingen möjlighet att själv bestämma i vilket EU-land som hen får sin asylansökan prövad. Enligt förordningen ska en person som flyr till Europa söka skydd i det första säkra land som hen kommer till.  Detta innebär bland annat att om en person har fått visum till, har vissa typer av uppehållstillstånd i, eller ansökt om asyl i ett annat EU-land på vägen till Sverige, ska det landet vara ansvarigt för att pröva ansökan. Om en person söker asyl i Sverige ska Migrationsverket alltid börja med att utreda vilket EU-land som är ansvarigt för att pröva asylansökan. Om det landet inte är Sverige beslutar Migrationsverket att avvisa asylansökan och överföra personen till det ansvariga landet. Maka/make/sambo samt underåriga ogifta barn utgör familjemedlemmar enligt Dublinförordningen. Om en familjemedlem sedan tidigare fått uppehållstillstånd, eller lämnat in en asylansökan som ännu inte blivit föremål för ett första beslut i sak, ska den medlemsstaten ansvara för asylsökande familjemedlemmar förutsatt att personerna skriftligen begärt detta. Om flera familjemedlemmar lämnar in asylansökningar samtidigt eller nära varandra i tid ska den medlemsstat som fastställs som ansvarig för flertalet familjemedlemmar ansvara för prövningen av alla familjemedlemmars asylansökningar. Om det finns lika många familjemedlemmar i flera olika länder ska den medlemsstat som har fastställts som ansvarig för prövningen av den äldste familjemedlemmens asylansökan ansvara för prövningen av alla familjemedlemmars asylansökningar. För närvarande finns planer på en ny Dublinförordning. Det finns förslag som innebär att alla EU:s medlemsstater ska vara skyldiga att ta emot en viss kvot av alla asylsökande inom unionen. Det skulle kunna innebära en stor förändring eftersom antalet asylsökande idag är väldigt ojämnt fördelade mellan EU-länderna.

Hur ansöker jag till Europadomstolen?

Europadomstolen kan ta emot klagomål från enskilda personer, enskilda organisationer eller grupper av enskilda som anser att deras fri- och rättigheter enligt Europakonventionen eller något av tilläggsprotokollen blivit kränkta. Europadomstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten. Ett klagomål måste avse en kränkning som har drabbat klaganden personligen. Ett klagomål måste rikta sig mot en stat, och kan inte rikta sig mot en enskild person eller organisation. Den klagande behöver inte vara medborgare i den stat som klagomålet riktas mot. Det är dock nödvändigt att uttömma alla inhemska rättsmedel innan en vänder sig till Europadomstolen, det får alltså inte längre finnas möjlighet att överklaga i Sverige. Europadomstolen betraktar vanligtvis endast klagomål som innehåller tillräckligt med information för att domstolen ska kunna göra en första bedömning av vad målet gäller. Klagomålet ska vara undertecknat av den berörda personen eller av dennes ombud/advokat och alla beslut och domar från den nationella processen ska bifogas. En ansökan som inte uppfyller kraven kommer normalt att avvisas. Europadomstolen har publicerat ett klagomålsformulär som den som vill lämna in ett klagomål till Europadomstolen måste använda, Europadomstolens särskilda webbplats för svenska sökande. Det finns även på andra språk, se vilka här. Domstolen har också publicerat videon ”ECHR Video on Admissibility Conditions” på Youtube. “The correct way to lodge an application with the Court”, även den publicerad på Youtube, beskriver hur du praktiskt går tillväga för att klaga till Europadomstolen.

Varför är Europarätten viktig?

Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR) är sedan den 1 januari 1995 svensk lag. Det innebär att ingen lagstiftning får strida mot bestämmelserna i EKMR och att svensk lag ska tolkas i enlighet med skyddet för de mänskliga rättigheterna och friheterna. EKMR är därför ett viktigt instrument för att skydda fundamentala mänskliga rättigheter, såsom rätten till liv, förbudet mot tortyr och rätten till skydd för privat- och familjeliv. Mänskliga rättigheter gäller inte bara för ett lands medborgare, utan för alla som befinner sig i landet, alltså även personer med eller utan uppehållstillstånd. Sverige är medlem i EU. EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna är sedan år 2009 bindande för alla medlemsstater och dess institutioner som implementerar EU-rätten, samt i situationer då EU-rätten är tillämplig. Då asylrätten till övervägande del ligger inom EU:s kompetensområde blir rättighetsstadgan därför tillämplig även då nationella myndigheter, exempelvis Migrationsverket, tillämpar nationella bestämmelser. Rättighetsstadgan är även bindande för EU:s institutioner i relationerna med tredje land. Stadgan speglar i stor utsträckning de rättigheter som skyddas av Europakonventionen. Det finns en mängd rättsakter inom EU som syftar till att harmonisera asylprocesserna i medlemsstaterna: EU:s gemensamma asylsystem (CEAS). En del av den EU-rättsliga lagstiftningen är direkt tillämplig i medlemsstaterna och en del utgörs av direktiv som ska implementeras i svensk rätt. CEAS reglerar viktiga frågor såsom grunderna för asyl, rätten till domstolsprövning och vilka mottagandevillkor som ska erbjudas asylsökande. Mot bakgrund av den tillfälliga lagen och den ytterligare harmoniseringen inom EU ser vi ett generellt behov av kunskapsförstärkning bland svenska asylrättsaktörer.

Kan jag få uppehållstillstånd på grund av anknytning inifrån Sverige?

En utlänning som vill flytta till Sverige för att bo tillsammans med en nära anhörig ska som huvudregel ha uppehållstillstånd ordnat före inresa. Ansökan görs vid en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat. Ansökan kan även göras via Migrationsverkets hemsida. Ansökningar om uppehållstillstånd baserat på anknytning kan enbart i undantagsfall göras inifrån Sverige. Detta gäller om utlänningen har en stark anknytning till en person som bor i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in sin ansökan. Det är dock en väldigt strikt bedömning som görs av vad som skäligen kan krävas och det är därför en undantagsregel som tillämpas väldigt restriktivt.

Vilka omfattas av anhörigkriterierna?

Detta gäller make, maka, sambo eller personer med registrerat partnerskap samt barn som är ogift. Rätten till uppehållstillstånd gäller även föräldrar till ensamkommande barn. Utöver kärnfamiljen kan i vissa fall andra familjemedlemmar komma ifråga för familjeåterförening. Det gäller personer som hade hushållsgemenskap med den person som nu bor i Sverige och där det fanns ett beroendeförhållande. Dessutom ska en ansökan göras snart efter det att anknytningspersonen i Sverige har beviljats permanent uppehållstillstånd.

Vad innebär Dublinförordningen?

Dublinförordningen bestämmer i vilket land en asylansökan ska prövas. Enligt förordningen ska en person som flyr till Europa söka skydd i det första säkra land som den kommer till. Detta innebär bland annat att om en person har fått visum till, har vissa typer av uppehållstillstånd i, eller ansökt om asyl i ett annat EU-land på vägen till Sverige, kanske personen måste åka tillbaka dit. Maka/make/sambo samt underåriga ogifta barn utgör familjemedlemmar enligt Dublinförordningen. Om en familjemedlem sedan tidigare fått uppehållstillstånd, eller lämnat in en asylansökan som ännu inte blivit föremål för ett första beslut i sak, ska den medlemsstaten ansvara för asylsökande familjemedlemmar förutsatt att personerna skriftligen begärt detta. Om flera familjemedlemmar lämnar in asylansökningar samtidigt eller nära varandra i tid ska den medlemsstat som fastställs som ansvarig för flertalet familjemedlemmar ansvara för prövningen av alla familjemedlemmars asylansökningar. Om det finns lika många familjemedlemmar i flera olika länder ska den medlemsstat som har fastställts som ansvarig för prövningen av den äldste familjemedlemmens asylansökan ansvara för prövningen av alla familjemedlemmars asylansökningar.

Tidsfrister vid överföring enligt Dublinförordningen

När det uppdagas att en person är registrerad i en annan medlemsstat ska den berörda personen överföras till det land där denne är registrerad. En framställan om överföring från ett land till ett annat ska enligt huvudregeln ske inom tre månader. Svar på framställan om övertagande ska enligt huvudregeln ske inom två månader. Avsaknad av uttryckligt svar beaktas som tyst accept vilket innebär att staten ifråga är ansvarig för den berörda personen. Verkställigheten av en överföring ska ske inom sex månader från att framställan om övertagande godtogs eller beslutet vann laga kraft (vid en överklagan), annars övergår ansvaret till staten där personen befinner sig. I praktiken sker dock alltid en överföring inom angiven tid. Om personen håller sig undan dvs. gömmer sig så förlängs tidsfristen med 12 månader. Efter 18 (6+12) månader övergår således ansvaret till medlemsstaten där personen befinner sig och han/hon kan då inkomma med en ny asylansökan där.

Vilka handlingar behöver vi?

För att vi ska kunna bedöma Ert ärende behöver vi få in dessa handlingar:
  • Protokoll från asylutredningen
  • Ombudets inlaga (det första som ditt ombud/offentliga biträde skrev i ditt ärende till Migrationsverket efter asylutredningen)
  • Migrationsverkets beslut
  • Domstolarnas domar (migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen)
  • Överklagan till migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen
  • Vad som är nytt i ert ärende och inte har prövats förut
Om en ansökan om verkställighetshinder har lämnats in tidigare behöver vi även:
  • Inlämnad ansökan om verkställighetshinder
  • Beslut från Migrationsverket om den ansökan
  • Eventuellt beslut från migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen
  • Eventuella överklaganden
I ärenden som rör ensamkommande barn behöver vi även:
  • Protokoll från alla eventuella återvändandesamtal
  • Information om barnet studerar på gymnasiet eller introduktionsprogram på gymnasiet
Vi har tyvärr inte möjlighet att ta emot spontana besök för att ta emot handlingar. Vi ber er därför att skicka in dessa handlingar till Rådgivningsbyrån per post, e-post eller fax. Om ni inte har handlingarna hemma kan ni begära att få dem av Migrationsverket eller av ert offentliga biträde/advokat. Vi kan inte bedöma ert ärende förrän alla handlingar inkommit till oss. När vi har mottagit samtliga handlingar kommer en handläggare hos oss gå igenom ärendet och föredra det på ett av våra arbetsmöten. Vi kommer då gemensamt att besluta om/hur vi kan gå vidare i ärendet. Därefter kommer vi att återkomma till er med information om hur vi har bedömt ert ärende.

Vilka kan vi inte hjälpa?

Vi har tyvärr ingen praktisk möjlighet att bistå flyktingar och asylsökande som befinner sig utanför Sverige. Vi kan heller inte driva ärenden, där den sökande har offentligt biträde/juridiskt ombud.

När preskriberas min asylansökan?

Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte meddelats av allmän domstol upphör att gälla fyra år från det att beslutet vann laga kraft. Ett överklagbart beslut vinner laga kraft tre veckor efter slutligt avgörande. Om beslutet har förenats med ett förbud att återvända till Sverige med längre giltighetstid, upphör beslutet om avvisning eller utvisning att gälla först när tiden för återreseförbudet går ut. Ett beslut om utvisning som har meddelats av allmän domstol upphör alltid att gälla när tiden för återreseförbudet går ut. Om permanent uppehållstillstånd meddelas, upphör ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har meddelats av allmän domstol att gälla. Efter preskription är det möjligt att söka asyl på nytt.

Kommer jag att få ett offentligt biträde?

Om Migrationsverket bedömer att en utlänning kanske kommer att avvisas ska den asylsökande tilldelas ett offentligt biträde, dvs. ett juridiskt ombud, kostnadsfritt. Biträdet arbetar enbart för den asylsökande och tar vara på hans eller hennes intressen. Observera att förordnandet även omfattar att överklaga dom till migrationsdomstol samt till Migrationsöverdomstolen. I ärenden som rör verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning där utlänningen hållits i förvar i mer än tre dagar ska ett offentligt biträde förordnas. Även i andra fall där utlänningen har hållits i förvar i mer än tre dagar bör ett offentligt biträde förordnas. Du får inget offentligt biträde:
  • om Migrationsverket betraktar det som uppenbart att du kommer att få uppehållstillstånd.
  • om din asylansökan inte ska prövas i Sverige (gäller inte minderåriga).
  • om Migrationsverket anser att din ansökan är ”uppenbart ogrundad”.
En ansökan är uppenbart ogrundad om du inte har några asylskäl. Då kommer utredaren på Migrationsverket att förklara att Migrationsverket inte anser att du har skäl för asyl, och att du kan få beslut inom några veckor. Om du helt saknar asylskäl kommer du att få ett beslut om avvisning som ska genomföras omedelbart.

Vad innebär verkställighetshinder?

Om det kommer fram nya omständigheter efter att ett slutligt beslut om avvisning eller utvisning fattats kan Migrationsverket pröva om det finns hinder mot verkställighet. Verket kan göra det på eget initiativ eller på initiativ av sökanden. För verkställighetshinder krävs att det uppkommit nya omständigheter som inte tidigare har prövats. Det kan röra sig om medicinska eller praktiska hinder såväl som att det framkommit nya omständigheter som kan leda till uppehållstillstånd beviljas som flykting eller skyddsbehövande och som tidigare inte åberopats (skyddsskäl). Nya omständigheter kan således inte utgöras av tillägg eller modifikationer till de tidigare åberopade omständigheterna. Hänsyn till faktorer som oro inför återvändandet, ekonomiska och sociala problem är mycket begränsat i verkställighetsärendet.

Vart ska jag bo?

Migrationsverket erbjuder asylsökande med ett tillfälligt boende så länge det behövs. Den sökande får inte själv välja var denne ska bo utan måste vara beredd att flytta till en ort där det finns lediga bostäder. Det är även möjligt att ordna boende på egen hand, men i sådant fall står den sökande för boendekostnaden. För mer information, se Migrationsverkets hemsida.

Hur stor är min dagersättning?

Dagsersättningen är olika stor beroende på om den sökande bor i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår, eller ett boende där inte mat ingår. Aktuell information om dagsersättningar och annat ekonomiskt bistånd för asylsökande finns på Migrationsverkets hemsida.

Kan jag påskynda processen gällande min ansökan om uppehållstillstånd?

Tyvärr har Migrationsverket långa handläggningstider på grund av att det är många som söker uppehållstillstånd just nu. Migrationsverket tar inte längre emot begäran om förtur. Migrationsverket ska behandla alla ansökningar skyndsamt utifrån omständigheterna i varje enskilt ärenden. Rådgivningsbyrån kan tyvärr inte påskynda processen i enskilda ärenden.

Min familj i Syrien kan inte få visum att åka in i Turkiet för att gå på intervju hos svenska ambassaden, kan ni hjälpa oss?

Migrationsverket har pågående diskussioner med Utrikesdepartementet om detta och listan över vilka ambassader syrier kan uppsöka uppdateras regelbundet. Den som vill kan även vända sig till annan svensk ambassad i ett annat land och fråga om en intervju kan ske där. Det är dock upp till ambassaden ifråga att bevilja eller avslå förfrågan. Tyvärr har vi ingen möjlighet att i enkilda ärenden påverka detta utan det är upp till ambassaderna och Utrikesdepartementet.

Jag har rest genom ett annat EU-land men inte lämnat fingeravtryck, riskerar jag att överföras enligt Dublinförordningen?

Dublinförordningen anger vilket land som är ansvarigt för att pröva ens asylansökan. För att fastställa vilket land som är ansvarigt finns det ett flertal olika artiklar. Ett EU-land kan vara ansvarigt för prövningen av ens asylansökan om du exempelvis har haft ett visum eller ett uppehållstillstånd i landet eller om du har ansökt om asyl i landet. För att ett EU-land ska vara ansvarigt kan det även räcka med att det finns andra former av bevis eller indicier på att du har varit i det landet innan du kom till Sverige.

Får jag byta offentligt biträde?

Det är Migrationsverket eller migrationsdomstolen, om den är handläggande myndighet, som avgör om det föreligger särskilda skäl för biträdesbyte. Skäl för att godta en önskan om biträdesbyte skulle kunna vara det geografiska avståndet mellan det offentliga biträdet och klienten eller om det föreligger intressemotsättningar inom en familj, exempelvis mellan makar som företräds av samma offentliga biträde. I en situation då en klient inte längre har förtroende för sitt biträde och därför begär att få ett nytt offentligt biträde anses inte vara tillräckliga skäl, detta även om det offentliga biträdet medger bytet eller själv begär sig entledigad. Samarbetssvårigheter mellan det offentliga biträdet och klienten eller uppgifter från klienten att det offentliga biträdet inte driver sin klients sak är således inte tillräckligt för att medge ett biträdesbyte.

När och hur ansöker jag om förlängning av mitt tidsbegränsade uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen?

Den som har fått tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov enligt den tillfälliga begränsningslagen (som började gälla sommaren 2016) kan ansöka om förlängning av uppehållstillståndet. Det är möjligt att få förlängt uppehållstillstånd om personen fortfarande behöver skydd. En ansökan om förlängning ska lämnas in till Migrationsverket innan det tidsbegränsade uppehållstillståndet slutar gälla, men tidigast tre månader innan det slutar gälla. Den som inte ansöker om förlängning innan uppehållstillståndet löper ut riskerar att förlora rätten att arbeta och även förlora vissa förmåner, till exempel etableringsstöd, studiebidrag och föräldrapenning. I samband med ansökan om förlängning är det viktigt att berätta för Migrationsverket om skyddsbehovet är detsamma som när man fick det tidsbegränsade uppehållstillståndet eller om det nu finns nya skyddsbehov eller andra skäl för uppehållstillstånd. Andra skäl som kan vara viktiga att berätta om för Migrationsverket är till exempel om personen har fått ett arbete, studerar eller har en relation till en person med uppehållstillstånd i Sverige. Mer information om hur man går tillväga för att lämna in en ansökan om förlängning finns på Migrationsverkets hemsida: Läs mer här»