Single Blog Title

This is a single blog caption
29 september 2015

Asylprocessen

Ansökan om asyl
För att kunna ansöka om asyl krävs det att den sökande befinner sig i Sverige. Om den sökande vid inresa i Sverige möter gränspolisen ska han meddela dem att han vill ansöka om asyl. Gränspolisen kommer, efter att de ställt några frågor till den sökande, lämna över honom till Migrationsverket som tar emot ansökan om asyl. Om utlänningen redan är inrest i Sverige ska han själv ta kontakt med Migrationsverket. Det går att ansöka om asyl vid någon av Migrationsverkets ansökningsenheter i Boden, Flen, Gävle, Göteborg, Malmö, Märsta, Norrköping eller Stockholm.

Dublinkontroll
Vid ansökan om asyl blir den sökande fotograferad och får lämna fingeravtryck. Fingeravtrycken används för att se om den sökande har ansökt om asyl i något annat Schengenland eller om utlänningen har tillstånd eller förbud mot att vistats i något Schengenland. Om det vid kontrollen av den sökandes fingeravtryck framkommer att han registrerats i ett annat land på väg till Sverige, eller om en ansökan har lämnats in i ett annat land, kommer Migrationsverket att utreda vilket land som ska ansvara för att pröva ansökan om asyl. En asylsökande har inte rätt att själv välja asylland utan det är Dublinförordningen som bestämmer vilket land som ska ansvara för den asylsökandes ansökan om asyl.

Migrationsverket gör ingen kontroll av fingeravtryck för barn under 14 år.

Läs mer om Dublinförordningen

Avvisning med omedelbar verkställighet
Om Migrationsverket anser att det är uppenbart att den sökande varken har skyddsbehov eller andra skäl att få stanna i Sverige kan de Migrationsverket bestämma att en avvisning ska genomföras omedelbart. Ansökningar som är uppenbart ogrundade, eller där utlänningen har sökt eller beviljats asyl i annat EU- eller Schengenland ska handläggas skyndsamt. Den sökande kan överklaga beslutet inom tre veckor från det att den sökande tog del av beslutet men har inte rätt att stanna i Sverige i väntan på migrationsdomstolens beslut.

Offentligt biträde
Om Migrationsverket bedömer att en utlänning riskerar att avvisas ska den asylsökande tilldelas ett offentlig biträde kostnadsfritt. Det offentligt biträdet arbetar enbart för den asylsökande och ska ta tillvara på hans eller hennes intressen. Förordnandet omfattar även hjälp med att överklaga beslut till migrationsdomstol och till Migrationsöverdomstolen. Det finns möjlighet att själv önska vilken jurist eller advokat som man vill ska företräda en som offentligt biträde.

Asylutredning
Den asylsökande presenterar tillsammans med sitt offentliga biträde de fakta och det material som sökanden anser styrker hens ansökan om asyl. När Migrationsverket tagit emot en komplett ansökan från den sökande kallar Migrationsverket till ett möte med den sökande och biträdet. Under mötet där även tolk närvarar intervjuvas den asylsökande, meningen är att eventuella oklarheter ska redas ut. Efter det fattar Migrationsverket beslut i asylärendet.

Nöjdförklaring
En asylsökande som fått avslag på sin ansökan kan antingen acceptera beslutet om avvisning eller utvisning, s.k. nöjdförklaring, eller välja att överklaga beslutet till migrationsdomstolen. En nöjdförklaring är oåterkallelig, sökanden bör därför noga tänka igenom ett beslut om nöjdförklaring.

Överklagan till migrationsdomstolen
Ett beslut från Migrationsverket kan överklagas till migrationsdomstolen inom tre veckor från det att utlänningen tagit del av beslutet. Migrationsverkets beslut ska överklagas till en av de fyra förvaltningsrätter som utsetts till migrationsdomstolar, dvs. förvaltningsrätten i Göteborg, förvaltningsrätten i Luleå, förvaltningsrätten i Malmö eller förvaltningsrätten i  Stockholm. Förfarandet i migrationsdomstolarna liknar i stort det vanliga förfarandet i en förvaltningsrätt. Normalt fattas beslut av en lagfaren domare och tre nämndemän. Migrationsverket är den asylsökandes motpart i migrationsdomstolen. Förfarandet är skriftligt men muntlig förhandling kan ibland hållas om det är till fördel för den sökande, det inte är obehövligt och om inga särskilda skäl talar emot det. Muntlig förhandling ska också hållas om det gäller utvisning av, eller vägran att förnya ett uppehållstillstånd för en utlänning från ett EU/EES-land.

Överklagan till Migrationsöverdomstolen
Inom tre veckor från det att utlänningen tagit del av migrationsdomstolens dom kan det överklagas till Migrationsöverdomstolen i kammarrätten i Stockholms län. Ett prövningstillstånd krävs för att en dom från migrationsdomstolen ska kunna prövas i Migrationsöverdomstolen. Frågor om prövningstillstånd avgörs av två ledamöter av domstolen. Prövningstillstånd beviljas enbart vid prejudikatdispens eller extraordinär dispens. Med prejudikatdispens åsyftas att det ska röra sig om principiellt viktiga fall där avgörandet kommer bli vägledande för rättstillämpningen. Med extraordinär dispens avses att det ska föreligga synnerliga skäl, exempelvis att migrationsdomstolen begått ett allvarligt processuellt fel vid handläggningen av ärendet. Så kallad ändringsdispens, som innebär att Migrationsöverdomstolen anser att migrationsdomstolens beslut är felaktigt och det finns skäl att ändra beslutet, tillämpas inte. Det är därmed ganska ovanligt att få prövningstillstånd till Migrationsöverdomstolen. När ett fall fått prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen avgörs fallet normalt av tre lagfarna ledamöter.

En migrationsdomstols beslut om förvar får överklagas utan tidsbegränsning. En migrationsdomstols beslut om avvisning, som i första instans prövats av en polismyndighet, får inte överklagas. Migrationsöverdomstolens beslut kan inte överklagas. Migrationsöverdomstolens avgöranden i mål där prövningstillstånd har beviljats blir vägledande i liknande ärenden.

Verkställighetshinder
Möjligheten att lämna in en s.k. ny ansökan om uppehållstillstånd som fanns reglerad i den gamla utlänningslagen har upphört i och med att den nya utlänningslagen trädde i kraft 31 mars 2006. Migrationsverket kan ändå bevilja uppehållstillstånd om det föreligger ett bestående verkställighetshinder eller besluta att ta upp ärendet till ny prövning om det kommer fram nya omständigheter som kan leda till uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande och som tidigare inte åberopats. I det senare fallet kan ett beslut att inte ta upp ärendet till ny prövning överklagas till migrationsdomstolen. Läs mer om verkställighetshinder.

Verkställighet
Den sökande ansvarar själv för att planera sin resa, ordna pass och annat som behövs för att han ska kunna återvända till sitt hemland eller annat land där den sökande har rätt att bo. Migrationsverket kan dock ge stöd och hjälpa till med kontakter i den sökandes hemland eller med att boka resan.

Leave a Reply

Medlemmar

Samarbetspartner