Single Blog Title

This is a single blog caption
28 oktober 2015

Är du juridiskt ombud, handläggare eller beslutsfattare?

Här ges exempel på vad man som offentligt biträde/juridiskt ombud eller anställd vid Migrationsverket eller domstolen särskilt bör tänka på för att, i olika faser av asylprocessen, tillvarata kvinnors rättigheter på bästa sätt.

Där det är aktuellt sker hänvisning till olika kapitel i boken Asylrätt, kön och politik – en handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter, skriven av Maria Bexelius, utgiven av Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar 2008.

Det bör särskilt noteras att handbokens kapitel 7 (s. 81-101) behandlar genusaspekter som man bör ta hänsyn till vid asylutredningar samt att kapitel 8 (s. 105-195) behandlar genusaspekter att beakta vid bedömning av om samtliga rekvisit i flyktingdefinitionen är uppfyllda. Båda kapitlen innehåller även sammanfattande hållpunkter. Här nedan följer en genomgång av asylprocessen och de hållpunkter som berörda aktörer bör ha i åtanke.

 

1.Vid inresa, hållpunkter för polis och tull

Det händer att kvinnor i behov av skydd passerar gränskontroller utan att söka asyl. Orsaken med in- eller genompasseringen kan vara att de lämnat en svår situation i hemlandet och tänkt stanna under en tid i Sverige. Det kan även bero på att de lyder under människohandlares kontroll eller att de på grund av trauma eller bristande tillit till polis och andra myndigheter inte omedelbart vågar berätta om sina asylskäl.

Om polisen påträffar kvinnor i landet (exempelvis i samband med biljettkontroll eller under en razzia på en arbetsplats som misstänks anlita svart arbetskraft) kan det hända att de inte berättar om sin situation. Det kan bero på att de inte känner till att man kan söka asyl. Det kan också vara så att de är okunniga om att exemplevis social utstötning med risk att tvingas i prostitution, våld från familjen, könsdiskriminerande lagar och normer kan utgöra legitima asylskäl. De kan också vara traumatiserade på grund av tidigare sexuella eller andra övergrepp, och därför ha svårt att formulera sin fruktan. Känslor av skam och skuld kan göra att de väljer tystnad framför att berätta för myndighetspersoner om asylskäl som delvis kan hänga samman med att de utsatts för våldtäkt, är lesbiska eller bisexuella, brutit mot familjens eller statens könsdiskriminerande lagar eller normer, har HIV/AIDS osv. För att kvinnor som har asylskäl ska få tillgång till en rättssäker asylprövning och inte riskera att avvisas efter beslut av polisen bör särskild hänsyn iakttas.

– Informera om allas rätt att söka asyl.

– Informera om att olika former av könsrelaterat våld eller könsdiskriminering av make, familj eller andra enskilda personer också kan vara asylskäl.

 

2.  Vid asylansökan, hållpunkter för Migrationsverket

Ansökningstillfället är viktigt för den fortsatta handläggningen och kan även ha avgörande betydelse för ärendets utgång. Bemötandet vid ansökningstillfället kan påverka i vilken utsträckning den sökande känner tillit till Migrationsverket och hur utförligt hon vågar och vill berätta om sina asylskäl.

– Träffa varje sökande separat, även när en kvinna kommer tillsammans med sin make och/eller barn och/eller när en flicka söker asyl samtidigt som sina föräldrar och syskon.

– Förutsätt inte att en kvinna är heterosexuell.

– Informera om att alla sökande har rätt att önska kön på tolk, offentligt biträde och handläggare liksom beslutsfattare och förklara varför den rätten finns.

– Informera om att Migrationsverket har en skyldighet att vara lyhörda för att kvinnor liksom hbt-personer kan ha särskilda behov och intressen, både avseende själva asylprövningen och praktiska arrangemang under processens gång.

– Förklara asyllagstiftningen och ge exempel på hur både statlig och icke-statlig förföljelse kan utgöra grund för asyl. Informera att risk för könsrelaterat våld och könsdiskriminering därmed också kan leda till flyktingstatus.

– Informera att sekretessbestämmelserna även gäller inom familjen, mellan familjemedlemmar. Tänk på att sekretess inte kan garanteras i alla instanser.

– Tillämpa ett förtroendeingivande förhållningssätt i ton, kroppsspråk och se över rummets inredning.

– Informera om kvinnors rättigheter till egen bostad, egen ekonomi, hälso- och sjukvård och effektivt skydd mot könsrelaterat våld, även i Sverige.

– Se till att det finns tillgång till en åtgärdsplan att iaktta om det finns indikationer på att en kvinna är utsatt för våld inom familjen eller i annan relation.

 

3 .Hållpunkter för det offentliga biträdet

Det offentliga biträdet har stor betydelse för kvinnors faktiska möjligheter att tillvarata sina rättigheter. Brister genuskompetensen finns en risk att en kvinnas samtliga könsrelaterade asylskäl inte presenteras alls, endast fragmentariskt eller med en bristfällig juridisk argumentation. Det kan leda till att asylskälen felaktigt ifrågasätts under processens gång. I förlängningen innebär det en risk att kvinnor inte ges lika förutsättningar till flyktingstatus som heterosexuella män.

Våldtäkt och andra former av sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld är alltid svårt att prata om. Traumat påverkar dessutom ofta framställningen av asylskälen. Likaså är det svårt att prata om sin sexualitet, särskilt om man är lesbisk, bi- eller transexuell. HIV/AIDS är också starkt stigmatiserat i de flesta grupper. Det gör att många kvinnor inte omgående berättar sådant som kan vara av avgörande betydelse för deras möjlighet att få flyktingstatus. Särskilda aspekter bör beaktas för att säkerställa att samtliga könsrelaterade asylskäl presenteras så snart som möjligt under asylprocessen och blir föremål för en juridiskt folkrättsligt korrekt argumentation.

– Se kapitel 7 i boken Asylrätt, kön och politik – en handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter, för en närmare redogörelse för könsrelaterade aspekter vid asylutredningen samt kapitel 8 för vägledning i hur en genusmedveten argumentation kan se ut, enligt internationell och svensk flyktingrätt.

– Träffa den sökande om möjligt flera gånger för att bygga ett förtroende mellan biträde, tolk och den sökande.

– Informera om asylprocessen och asylreglerna och betona gärna genusperspektivet (t.ex. genom att ge exempel på hur särskilt kvinnors rättigheter, behov och intressen kan och bör tillgodoses såväl under asylutredning och asylbedömning som i samband med mottagningsfrågor).

– Överväg yrkande om tortyrskadeutredning om det finns indikationer på tortyr. Tänk på att tortyr också kan inkludera könsrelaterat våld av såväl staten som av enskild när staten inte gör tillräckligt för att ge skydd.

– Kommunicera inlagor till den sökande och säkerställ att hon via tolk eller på annat vis får kännedom om dess innehåll samt ges möjlighet att inkomma med korrigeringar och tillägg.

 

4. Vid muntlig genomgång hos Migrationsverket

Vid muntlig genomgång hos Migrationsverket under asylprocessens gång är det av stor betydelse att den sökande ges möjlighet att presentera genusrelaterade och andra asylskäl som tidigare inte framkommit. Om inte Migrationsverket tillämpar sitt långtgående utredningsansvar och ‘läker’ ett biträdes eventuella misstag eller bristande genuskompetens ökar risken att nya uppgifter om genusrelaterade och andra asylskäl framkommer senare i asylprocessen och riskerar att påverka den sökandens trovärdighet.

Genomför en muntlig utredning, som beaktar könsrelaterade aspekter (se kapitel 7).

 

5. Vid beslut

Migrationsverket meddelar beslut efter att ha utrett och bedömt asylskälen med utgångspunkt från t.ex. UNHCR handbok och riktlinjer om könsrelaterad förföjelse (2002) (se kapitel 8).

Det offentliga biträdet granskar beslutet ur ett genusperspektiv. Kontrollera med hjälp av kapitel 8 om samtliga rekvisit i flyktingdefinitionen och ev. andra lagrum tolkats ur ett genusperspektiv.

 

6. Inför överklagandet till Migrationsdomstolen

Hållpunkter för det offentliga biträdet Inför överklagandet

Kvaliteten på överklaganden till Migrationsdomstolen är av stor betydelse för att den sökande ska få en rättssäker asylprocess. En genusmedvetenhet är en förutsättning för att kunna upptäcka eventuella brister tidigare i processen och därvid kunna vidta åtgärder för att öka förutsättningarna till en korrekt asylprövning.

– Reflektera i samråd med kvinnan kring tidigare tolkars funktion och överväg att anlita ny tolk vid överklagandet.

– Var lyhörd för det fall kvinnan önskar mer information om asylprocess och asyllagstiftning och inhämta hennes reflektioner kring och eventuella klagomål på det bemötande hon hittills fått under processen, både som asylsökande och kvinna (och ev. utifrån faktorer som sexualitet, ålder, funktionshinder, hälsotillstånd).

– Gå systematiskt igenom inlagor, protokollet från den muntliga genomgången och avslagsbeslut tillsammans med kvinnan och ge henne möjlighet att bemöta avslagsmotiveringarna och utröna om det finns ny bevisning att tillföra. Det kan exemplevis vara intyg från hemlandet eller tortyrdokumentation från medicinsk specialist i Sverige, nya relevanta uppgifter om t.ex. hennes politiska åsikter eller erfarenheter av/fruktan för könsrelaterat våld i hemlandet eller i Sverige som inte berörts alls eller tillräckligt i processen. Det kan även röra sig om  uppdaterad landinformation som  berör situationen för kvinnor och flickor generellt och med hennes särskilda karaktäristika.

– Reflektera kring eventuella brister i tidigare handläggning och juridisk argumentation med utgångspunkt från bland annat kunskap om könsrelaterat våld (dess orsaker, mekanismer och konsekvenser), om kvinnors och flickors rättigheter enligt folkrätten, och om vad en genusmedveten asylprövning innebär enligt bl.a. UNHCR:s handbok och riktlinjer.

– Förstärk i relevanta delar den juridiska argumentationen i inlagan, genom hänvisningar till folkrättsliga dokument om mänskliga rättigheter, såsom relevanta konventioner, avgöranden från internationella organ, UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, Migrationsverkets riktlinjer och förarbetsuttalanden om detsamma.

 

7. Vid muntlig förhandling i migrationsdomstolen

Muntlig förhandling kan förekomma i Migrationsdomstolen. Det finns flera åtgärder som kan/bör vidtas för att skapa en trygg miljö och en muntlig utredning som beaktar könsrelaterade aspekter (se kapitel 7).

 

Hållpunkter för det offentliga biträdet

– Kontakta vid behov domstolen innan förhandlingen för att ge domstolen möjlighet att vidta särskilda förberedelser inför förhandlingen och vara extra lyhörda för kvinnans eller flickans behov och reaktioner under själva förhandlingen.

– Kontakta domstolen innan förhandlingen och redogör kort för att det handlar om könsrelaterade asylskäl. Reogör även för eventuella trauma som försvårar den muntliga förhandlingen och eventuella önskemål om kvinnlig tolk. Gäller det en lesbisk eller bisexuell kvinna är det också bra att påpeka stigmat som ofta är kopplat till sexualitet. Är det en flicka, så bör biträdet särskilt påpeka vikten av ett barnperspektiv.

– Fråga om kvinnan önskar att någon vän eller kontaktperson är närvarande under förhandlingen, även i det fall hon vill yrka på lyckta dörrar. Informera om att det slutligen är domstol som avgör, varför sekretess inte kan garanteras på förhand.

– Diskutera med kvinnan om hon önskar att man ska ha öppna eller lyckta dörrar, förklarar innebörden av båda alternativen och diskuterar eventuella risker med öppna dörrar.

 

8. Vid beslut i migrationsdomstolen

Migrationsdomstolen meddelar dom efter att ha bedömt asylskälen med utgångspunkt från t.ex. UNHCR handbok och riktlinjer om könsrelaterad förföjelse (se kapitel 8).

Det offentliga biträdet granskar beslutet ur ett genusperspektiv. Kontrollera med hjälp av kapitel 8 om samtliga rekvisit i flyktingdefinitionen och ev. andra lagrum tolkats ur ett genusperspektiv.

 

9. Migrationsöverdomstolen

Vid inlagan till Migrationsöverdomstolen, i samband med ansökan om prövningstillstånd, är det viktigt att beakta könsrelaterade aspekter. Det innebär bland annat att vara uppmärksam på genusrelaterade handläggningsbrister i processen samt på principiella juridiska tolkningsfrågor som aktualiseras i samband med t.ex. könsrelaterad förföljelse.

 

10. Vid verkställighetshinder

Flera faktorer kan göra att kvinnor åberopar nya omständigheter som utgör verkställighetshinder i ett sent skede. Några av dessa är: försämrade förhållanden för kvinnor i hemlandet; förändrade familjeförhållanden som kan leda till bestraffning av stat eller enskilda, könspolitisk eller annan politisk eller religiös aktivitet i Sverige som kan resultera i förföljelse. Det kan även röra sig om att så lång tid förflyter att kvinnan får ökad tillit till ett juridiskt ombud, psykolog eller annan person. Det kan resultera i att hon därför inleder processen att teckna ner de nya uppgifterna om övergrepp och hur de påverkar ett eventuellt återsändande eller till att hon berättar om nya uppgifter om sexuell läggning och/eller könsidentitet. Detta kan bero på en känsla av desperation då hon förstår att inget av de redan anförda skälen har resulterat i tillstånd och att hon därför känner sig tvingad att berätta om svåra upplevelser om fysiskt, sexuellt eller psykiskt könsrelaterat våld som hon helst hade velat och planerat att hålla tyst om.

Migrationsverkets, det offentliga biträdets eller domstolens bristande handläggning och bedömning av asylskälen ur ett genusperspektiv kan också leda till att helt nya uppgifter kommer fram eller tidigare fragmentariskt berättade skäl utvecklas i ett senare skede. Beaktas inte dessa nya omständigheter riskerar kvinnor att avvisas utan att ha fått samtliga åberopade asylskäl prövade enligt internationell och svensk flyktingrätt.

Hållpunkter för det juridiska ombudet och Migrationsverket

– Informera kvinnan om vikten av att det finns nya omständigheter efter laga kraftvunnet beslut för att en ny prövning ska kunna äga rum.

– Samtala som juridiskt ombud med kvinnan kring hennes situation, om det är något nytt (nya hot, förändrade familjerelationer t ex) som har hänt sedan laga kraftvunnet beslut. Se särskilt till att beröra hennes tankar, känslor, erfarenheter och åsikter kring könsroller och kränkningar av kvinnors rättigheter i familj, samhälle och stat.

– Beskriv som juridiskt ombud i inlagan vilka som är de nya eventuella genusrelaterade omständigheterna och anledningen till att dessa nya omständigheter inte framkommit tidigare i processen. Beskriv  hur de med stöd i internationell flyktingrätt, uppdaterad individspecifik landinformation och kunskap om mekanismer, orsaker och konsekvenser av könsrelaterat våld och könsdiskriminering kan konstituera en risk för kvinnan eller flickan och därmed kan anses utgöra bestående verkställighetshinder enligt 12 kap. 18 § och 12 kap. 19 § UtlL.

Ett avslag från Migrationsverket är bara överklagbart till Migrationsdomstolen om det gäller verkställighetshinder enligt 12 kap. 19 § UtlL. Verkställigheten av utvisningsbeslutet stoppas dock inte såtillvida inte Migrationsdomstolen beviljar inhibition i väntan på att de behandlar och avgör ärendet. Se råd ovan avseende överklagande till domstolen i grundärendet.

 

11. Anmälan till internationella organ

När en person har uttömt nationella rättsmedel, d.v.s gått igenom hela asylprocessen i Sverige, är det möjligt att anmäla Sveriges hantering av ens asylansökan till internationella organ, såsom FN:s kommitté mot tortyr, FN:s människorättskommitté, FN:s kommitté för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, FN:s särskilda rapportör mot tortyr och Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Dessa organ har alla olika rutiner. För en beskrivning av hur en sådan anmälan görs, se respektive instans hemsida. Sverige meddelar i regel inhibition om ett internationellt organ har efterfrågat det.

 

12. Dublinförordningen

Kvinnor kan ha många skäl till varför de önskar få sin ansökan prövad i Sverige, istället för i ett annat land som anslutit sig till Dublinförordningen. Några skäl uppges oftare av kvinnor än av män, såsom att de önskar beviljas undantag från huvudprincipen på grund av att de är svårt traumatiserade av sexuella övergrepp, riskerar att återsändas till hemlandet p.g.a. det andra landets praxis vid könsrelaterad förföljelse, eller på grund av att de i det andra landet fruktar att utsättas för våld eller till och med mord av make, släkt, människohandlare eller andra. Mycket sällan medges dock undantag.

För att öka förutsättningarna för att undantag görs i syfte att förhindra att kvinnor inte utsätts för människorättskränkningar och att hänsyn tas till våldets hälsokonsekvenser bör vissa hänsynstaganden göras.

Hållpunkter för det juridiska ombudet och Migrationsverket

– Informera kvinnan om undantagen enligt Dublinförordningen och hur processen ser ut i Sverige, i denna typ av ärenden.

– Informera  kvinnan om vikten av att utförligt berätta för Migrationsverket och det juridiska ombudet (om sådant finns) om tidigare erfarenheter av hot och könsrelaterat våld eller andra kränkningar som skett i det föreslagna mottagarlandet. Be henne också detaljerat berätta hur hon föreställer sig livet efter ett återsändande.

– Inhämta relevant information om kvinnors möjligheter att få ett effektivt och varaktigt skydd mot könsrelaterat våld eller andra fruktade kränkningar i mottagarlandet.

– Kontakta såväl migrationsmyndigheter och flyktingorganisationer i mottagarlandet för att inhämta information dels om tillgången till en rättssäker asylprocess efter en överföring enligt Dublinförordningen, dels om landets praxis gentemot den sökandes hemland vid den typ av könsrelaterad förföljelse som hon ev. fruktar.

– Kontakta eventuella kvinnoorganisationer och/eller flyktingrättsorganisationer i mottagarlandet i händelse av att den sökande blir avvisad/utvisad dit.

 

13. Så kallade uppenbart ogrundade ansökningar

Det förekommer att ansökningar från kvinnor som fruktar könsrelaterade asylskäl anses vara uppenbart ogrundade. Då meddelas avvisning/utvisning med omedelbar verkställighet. Detta är särskilt problematiskt mot bakgrund av att våld mot kvinnor förekommer i alla länder, att straffriheten är utbredd på många håll och att det krävs en grundlig utredning av de individuella omständigheterna i relation till människorättssituationen för kvinnor i landet, innan man kan avgöra om hon kräver internationellt skydd eller ej. Inget land är per definition säkert för alla, och detta gäller därmed även för asylsökande kvinnor som fruktar könsrelaterat våld av enskilda och inte tror sig kunna få hemlandsmyndigheternas skydd.För att öka förutsättningarna för att kvinnor får en rättssäker asylprövning med beaktande av genusperspektivet bör vissa hänsyn iakttas.

 

Hållpunkter för juridiska ombud och Migrationsverket

– Sverige har en folkrättslig skyldighet att ge alla en rättssäker asylprocess och förhindra att personer utvisas/avvisas till länder där de riskerar allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive könsrelaterat våld och grov könsdiskriminering.

– Personer som utsatts för tortyr, inklusive sexuella övergrepp och andra former av könsrelaterat våld, kan ha svårt att omedelbart berätta om sina asylskäl i allmänhet och för myndighetspersoner i synnerhet.

– Hbt-personer, inklusive lesbiska kvinnor, kan ha svårt att berätta om sin sexualitet och fruktan för förföljelse för myndighetspersoner.

– Kvinnor kan, på grund av okunskap om asylprocessen och myten om den manlige heterosexuelle flyktingen, vara ovetande om att risk för könsrelaterad förföljelse ryms inom ramen för flyktingdefinitionen och därmed kan leda till asyl.

– På grund av den utbredda straffriheten för våld mot kvinnor världen över, krävs en noggrann utredning av en kvinnas fruktan för könsrelaterad förföljelse.

Leave a Reply

Medlemmar

Samarbetspartner